Sammanfattning ur rapporten ”Respekt för rättigheter?”

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gällt i drygt tio år i Sverige. Under 2019 har flera ideella organisationer, däribland Neuro, gått samman för att undersöka hur Sverige lever upp till alla konventionens artiklar.

Vår samlade bild är att utvecklingen har gått bakåt på flera områden, trots att Sverige är ett av världens rikaste länder med en blomstrande ekonomi de senaste åren.

I denna rapport presenterar vi förslag till åtgärder för att vända den negativa trenden, genomföra konventionen och anta ett rättighetsperspektiv för personer med funktionsnedsättning.

Inte mycket har hänt

I april 2014 fick Sverige många rekommendationer från FN:s övervakningskommitté för konventionen. Vi har gått igenom denna »att-göra-lista« till regeringen och kan konstatera att ingen rekommendation ännu kan anses åtgärdad eftersom de flesta inte hanterats alls, ingen har genomförts fullt ut eller lett till mätbar effekt.

Lagstiftningen har till exempel delvis skärpts för bristande tillgänglighet som diskriminering, men luckor finns kvar och det förebyggande arbetet som konventionen kräver har stått stilla. Ett tydligt exempel på avsaknad av ett rättighetsperspektiv i regering, domstolar och förvaltning är hur personlig assistans har framställts som ett »kostnadsproblem« för att legitimera nedskärningar i budget, i domstolsavgörande och i Försäkringskassans tolkning av dessa domar. Sverige som en gång var ett föredöme med den första rättighetslagstiftningen, LSS, en social innovation, är numera det land i Europa där risken för fattigdom för personer med funktionsnedsättning ökar snabbast sedan 2008.

Tillfälliga satsningar utan effekt

Inom några områden har tillfälliga satsningar gjorts, men de har inte fått effekt. Klyftorna ökar för oss som möter funktionshinder när det gäller många områden kopplade till de globala målen.

Vi har slagit samman och sammanfattat några av förslagen i rapporten:

  • Säkerställ att ett rättighetsperspektiv för personer med funktionsnedsättning integreras i alla beslutsfattande offentliga organ
  • Identifiera och åtgärda luckor i befintlig lagstiftning för att genomföra och utkräva rättigheterna i konventionen
  • Ändra kommittéförordningen genom att införa krav på konsekvensanalyser som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning inför ny svensk lagstiftning
  • Säkerställ att personer med funktionsnedsättning skyddas mot hatbrott och förtal i grundlag och brottsbalken i likhet med andra skyddade grupper
  • Genomför inkluderande budgetprocesser nationellt, regionalt och lokalt med syftet att minska ojämlikhet för hela befolkningen och redovisning av beaktande av åtaganden och progressivt genomförande av rättigheter i konventionen
  • Ta fram en handlingsplan för att undanröja hinder för tillgänglighet och integrera universell utformning i all offentligt finansierad forskning och utveckling
  • Tilldela tillräckliga resurser för att säkerställa rätten till ett självbestämt liv, med möjlighet att välja var och med vem man vill bo. Förhindra att barn och vuxna med funktionsnedsättningar skiljs från sina familjer och att nya institutioner bildas
  • Prioritera arbetet med att utjämna ojämlikhet i rättigheter för personer med funktionsnedsättning som rör globala mål för fattigdom, hälsa, utbildning, arbete, försörjning, boende, resande, trygghet och inflytande
  • Säkerställ tillgång till rättsväsendet, rättshjälp och effektiva rättsmedel för att utkräva rättigheter i domstol
  • Tillsätt en maktutredning med ett rättighetsperspektiv som omfattar personer med funktionsnedsättning
  • Upprätta indikatorer för uppföljning av hela konventionen och de globala målen för att stärka rättigheter över hela landet
  • Säkerställ att organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning har goda förutsättningar att verka självständigt och är aktivt involverade i beslut och övervakning av konventionen.

Helhetssyn saknas

Riksdagen beslutade 2017 om ett nytt mål och inriktning för funktionshinderpolitiken kopplat till mänskliga rättigheter, men fortfarande saknas den helhetssyn riksdagen efterfrågade.

Vi välkomnar att ett rättighetsperspektiv har stärkts för barn och HBTQ-personer i lagstiftning och budget. Nu ser vi fram emot att Sverige etablerar en politik som bygger på rättigheter för hela variationen i den mänskliga mångfalden, inklusive personer med funktionsnedsättning med utgångspunkt i våra förslag.

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet