Två personer, varav en i rullstol, som väntar på en färdtjänstbuss. Foto.
Spara kopior eller bilder på alla ansökningsdokument och beslut. Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro.

Så kan du få hjälp genom socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen, ofta kallad SoL, gäller för alla som är bosatta i Sverige. Där anges
bland annat att kommunerna ska ge service och omvårdnad åt personer som har fysiska eller psykiska funktionshinder. Detta betyder att du som har en neurologisk sjukdom, liksom din närstående (oavsett om hen själv är sjuk eller inte), kan få stöd av kommunen. Ett villkor för att få hjälp är att man inte kan till godose behovet på något annat sätt. Det beskriver Magnus Andersson som koordinerar Neuros rättsombud.

Hjälpen genom Socialtjänstlagen, SoL kan dels handla om ekonomisk hjälp (ibland kallat socialbidrag) för att ha råd med sådant som mat, kläder eller boende. Det kan också gälla behov av hjälp med hemtjänst (för personliga behov och/eller hushållssysslor), boendestöd, avlösning, ledsagning eller ett boende med personal
om man inte längre klarar att bo hemma. Vad menas med att man bara får hjälp, för det man inte kan tillgodose på egen hand? Jo, för att kunna få ekonomisk hjälp så behöver man aktivt söka arbete, om inte sjukdomen sätter hinder. Man behöver även i första hand använda sina besparingar på bankkonton, aktier och fonder.

Vid en ansökan om praktisk hjälp som till exempel hemtjänst förekommer det att
kommunerna, om man är gift eller sambo, utreder vilka behov som får tillgodoses av din partner. Var gränsen går för vad kommun kan begära av anhöriga, är inte lätt att säga. Men som gift/sambo har man inte någon skyldighet att hjälpa varandra med det allra intimaste, om man nu inte själv önskar ha det på det sättet. Här ska man alltså kunna få hjälp av hemtjänsten.

När det gäller ansökan om hemtjänst kan det vara bra att veta att kommunen inte kan hänvisa dig att ta hjälp av frivilliga, eller säga nej till hjälpen med motivet att du har råd att köpa hjälpen själv. För den som däremot önskar köpa hemtjänstliknande tjänster kan så kallat RUT-avdrag göras. Förkortningen betyder
”Rengöring, Underhåll och Tvätt” och innebär att man kan få skattereduktion om man anlitar ett företag för sådant som städning, personlig omsorg eller promenader. Avdrag kan göras med 50 procent av arbetskostnaden, upp till 50 000 kr per år. 

Observera att man inte får göra avdrag för tjänster som utförs av en make, sambo eller släkting. För den som är under 65 år kan det även finnas möjligheter att ta upp delar av merkostnaderna vid ansökan om merkostnadsersättning hos Försäkringskassan. Det gäller för belopp upp till kommunens kostnad för motsvarande hjälp. Kan en anhörig få ersättning direkt av kommunen för att hjälpa mig?

Ja, i många kommuner kan man ansöka om en kontant ersättning för att ta hjälp av sin anhörig. Bidraget kan beviljas om den som ger vården har ett väsentligt merarbete, och om den vård som ges går utöver vad man normalt hjälper varandra med inom familjen. Bidraget kan ha olika namn som anhörigbidrag, hemvårdsbidrag eller omvårdnadsbidrag.

Uppskattningsvis har hälften av landets kommuner infört valfrihetsystem, så kallat
LOV, som gör att även privata företag kan anlitas för exempelvis hemtjänst. Här kan finnas möjligheter att ha en anhörig som anställd.

Om du har behov av insatser både från socialtjänsten och sjukvården, kan du begära att kommunen och regionen upprättar en individuell plan. Tanken med planen är att du inte ska ”falla mellan stolarna”. Det ska vara tydligt vem som ska stå för insatserna och vem som har det övergripande ansvaret för planen. Både du som enskild och om du så önskar din närmast anhörige, kan medverka i upprättandet.

Tips från Neuro

Här kommer några goda råd i samband med ansökan om stöd från kommunen:

  • Spara kopia av alla dokument som intyg och beslut. Du kan också fotografera av dem med din mobiltelefonkamera, så att du vet vad du har skickat in till kommunen.
  • Det är ganska vanligt att man i samband med ansökan talar i telefon med kommunens handläggare. Då är det bra att veta att handläggaren inte, med bindande verkan, kan säga vare sig ja eller nej till en ansökan per telefon. Det är det skriftliga beslutet som gäller.
  • Vid beviljad hjälp är det vanligt att den ges under viss tid, till exempel för ett år framåt. Om ditt behov skulle öka under denna tid går det bra att söka om mer hjälp.
  • Vid ett avslag på din ansökan kan du överklaga beslutet, närmast till förvaltningsrätten. Det har du 3 veckor på dig att göra, men man kan få mer tid.

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet