REMISSVAR: Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården

Kompetensutveckling, patientorganisationernas roll och Försäkringskassans agerande i sjukpenningärenden är några av punkterna som Neuro lyfter i sitt aktuella remissvar.

Neuro anser att det är bra att Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta ett helhetsgrepp vad gäller patientsäkerhet. Vi ställer oss också i grunden positiva till det utkast på handlingsplan som vi fått ta del av. Mycket av det som står vet vi dock sedan länge och är ingen nyhet för någon inom hälso- och sjukvården. Exempelvis det att kompetensutveckling är en förutsättning för en säker hälso- och sjukvård. Frågan är vilka åtgärder för att säkra detta som kommer föreslås i handlingsplanen och ännu viktigare: vilka kommer att vidtas? Nationella handlingsplaner och riktlinjer måste inte sällan befästas med resurser för att implementeras.

Neuro vill att handlingsplanen pekar på möjliga åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens aktörers patientsäkerhetsarbete genom att möjliggöra för patientorganisationer att bidra på systemnivå i än högre grad. Vi har också synpunkter på vad som idag klassas som vårdskada och förespråkar en bredare tolkning av begreppet – enligt patientlagens definition. Exempelvis bör Försäkringskassans agerande i sjukpenningärenden ses som en patientsäkerhetsfråga. Myndigheten går många gånger emot förskrivares expertbedömning och många patienter far därför illa och blir sjukare av socialförsäkringssystemet.

Inledning

Neuro välkomnar att Socialstyrelsen i sin handlingsplan tar ett helhetsgrepp vad gäller patientsäkerhet. Många utredningar har redan gjorts och flera förslag har sedan tidigare lyfts fram på området, men kanske kan handlingsplanen bidra med ett holistiskt perspektiv och därigenom bidra till just det regeringen syftar till: en bred, nationell kraftsamling. Den breda ansatsen riskerar dock att leda till att man stannar vid övergripande formuleringar och inte kan bidra till konkreta förslag.

Handlingsplanens övergripande mål – en nollvision vad gäller vårdskador – är lovvärt. Vi vill dock markera vikten av att begreppet vårdskada tolkas enligt den lagstadgade definitionen[1] och inte enbart anses inbegripa extremt allvarliga, livsavgörande fall så som de Inspektionen för vård och omsorg (IVO) väljer att gå vidare med och driva i rätten.

I omfattande medlemsundersökningar och samtal vittnar Neuros medlemmar om vårdskador som de har utsatts för.

  • Efter att en patient sökt vård för neurologiska symptom dröjer utredning och korrekt diagnostisering i många fall, inte sällan över ett år. Det gör att adekvat behandling också dröjer. Den senare hade kunnat motverka onödigt lidande samt ytterligare funktionsnedsättning.
  • Med en neurologisk diagnos är du ofta i behov av kontinuerliga återbesök inom vården för att följa upp din behandling och få rehabilitering. Många av våra medlemmar har inte kontakt med en neurolog så ofta som de anser sig behöva – vissa har det aldrig – och över två tredjedelar är i behov av mer rehabilitering än de ges tillgång till [2].
  • Nationella riktlinjer befästs inte med resurser och efterlevs därmed inte. Det krävs arbete både för att få med sig hälso- och sjukvårdsledningar och för att bekosta de behandlingar och den personal som krävs.
  • Regioner tillhandahåller inte alltid de bästa tillgängliga läkemedlen eller behandlingarna för personer med neurologisk diagnos, vilket leder till onödigt lidande samt ytterligare funktionsnedsättning.
  • Patientperspektivet saknas på många nivåer inom svensk hälso- och sjukvård, varför fel prioriteringar görs både nationellt, regionalt och i enskilda fall.
  • Försäkringskassan går allt oftare emot förskrivares bedömning av behov av sjukskrivning och avslår ansökningar om sjukpenning och sjukersättning. Det gör att personer som är i behov av sjukskrivning inte ges tid och resurser till
  • rehabilitering och/eller återhämtning och riskerar att försämras.

Läs hela svaret från Neuro

REMISSVAR: Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården (2020–2024)

[1] En vårdskada är ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården” (SFS 2010:659).
[2] Källa: Neuros medlemsundersökning 2019. N = 1 692 respektive 1 824.

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för ett samhälle där alla har samma möjligheter och rättigheter.

Ge en gåva idag!

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet