Maja Havbrings krycka heter
I den senaste Neurorapporten från 2021 har mer än 2 000 medlemmar med olika neurologiska sjukdomar svarat på frågor om hur rehabiliteringen fungerar. Det är nedslående läsning: över 40 procent har antingen aldrig deltagit i sammanhängande teamrehabilitering, men skulle vilja det, eller så nekas de återkommande rehabiliteringsperioder som motsvarar deras behov. Foto: Peder Björling.

Förvägra inte strokepatienter sjukvården som de har rätt till

Debattartikel på Altinget.se: Alla som har drabbats av en stroke ska få en livslång, strukturerad uppföljning. Men en ny undersökning visar att nio av tio strokepatienter inte har en aktuell plan för sin rehabilitering, skriver Alexandra Charles von Hofsten, ordförande 1,6- och 2,6-miljonerklubben, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.

Stroke är en livslång sjukdom och Sverige har kommit långt när det kommer till den akuta sjukvården vid en stroke, det vill säga det första vårdförloppet. Men bra sjukvård är också a och o efter akutsjukvården. Då avser vården medicinering och rehabilitering.

Dyrt med utebliven strokerehabilitering

Rehabilitering är avgörande för att bevara och bibehålla förmågor, det minskar vård- och omsorgsbehoven och kan göra det möjligt att fortsätta arbeta. Utebliven rehabilitering leder inte bara till stort lidande för individ och närstående, det innebär även större samhällskostnader för till exempel hemtjänst, sjukskrivningar och ett ökat behov av hälso- och sjukvård.

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet