Lise Lidbäck i Marabouparken bakom Neuros förbundskansli. Foto.
Vi på Neuro har mött flera medlemmar som drabbats av både Försäkringskassans och kommuners hantering med plötsliga hot om indragning av assistansen. Foto: Alfred Skogberg.

Försäkringskassans feltolkningar får katastrofala följder

Osaklighet, illvilja och lösa antaganden får aldrig godkännas som skäl till varför livsviktig assistans dras in. Neuro har granskat flera ärenden och kan konstatera att både Försäkringskassan och kommuner verkar ha satt i system att lyssna på baktalande anmälare, skriver Neuros ordförande Lise Lidbäck idag på Altinget Debatt.

Personlig assistans är en frihetsreform för personer med utbredda funktionsnedsättningar. Den har på ett fantastiskt sätt inneburit att möjligheten att leva jämlikt med andra, oavsett funktionsförmåga, blivit märkbart större.

”Fatala nedskärningar”

Genom åren har vi däremot sett att reformen blivit alltmer ifrågasatt och angripen. Anklagelser om fusk och överutnyttjande har fått debatten att kantra, vilket har lett till allt hårdare bedömningar och fatala nedskärningar. Det gick så långt att regeringen fick utverka ett generellt omprövningsstopp så att enbart väsentligt förändrade förhållanden ska kunna ge anledning till omprövning av den enskildes rätt till assistans.

Nu ser vi tyvärr att Försäkringskassan gör en vid tolkning av begreppet ”väsentligt ändrade förhållanden” och att varje chans till omprövning tas oavsett vilka följder detta får. Tendensen är att omprövningar sker på orimligt lösa grunder, vilket självklart väcker en befogad oro och rädsla hos assistansanvändare.