En kvinna i rullstol som kör barnvagn.
Astrid bör alltså enligt försäkringskassans beslut kunna arbeta heltid. Neuros rättsombud hjälper Astrid att överklaga till förvaltningsrätten. Foto: © Riopatuca | Dreamstime.com

Astrid fick rätt till aktivitetsersättning i förvaltningsrätten

, Ingela Wettergrund

Försäkringskassan anser plötsligt läkarintygen otillräckliga och antyder att omsorgen om barnet tyder på att Astrid har arbetsförmåga. Förvaltningsrätten håller inte med.

Astrid* är i 25-årsåldern och har en mycket sällsynt genetisk muskelsjukdom. Detta orsakar muskelsvaghet samt kroniska smärtor. Hon är mycket lätt uttröttbar och har även återkommande depressioner. Astrid har svårt att ta hand om sina personliga behov, och har ansökt om personlig assistans.

Från 25 procent till heltid

Hon har de senaste åren varit beviljad 75 procent aktivitetsersättning på grund av sin nedsatta arbetsförmåga. På de resterande 25 procent har hon haft ett lönebidragsarbete som telefonförsäljare. Där har hon haft möjlighet att arbeta från hemmet, eller där hon befunnit sig, och även kunnat lägga arbetsschema själv. Trots detta har hon inte klarat att arbeta 25 procent.

I ett nytt beslut i mars 2017 anser försäkringskassan plötsligt att intygen inte styrker att Astrid har nedsatt arbetsförmåga. Inte ens på 25 procent. Efter omprövning i okt 2017 står det beslutet fast. Astrid bör alltså enligt försäkringskassans beslut kunna arbeta heltid.

Du är inte ensam – bli medlem

Neuros rättsombud hjälper Astrid att överklaga till förvaltningsrätten och hänvisar till flera intyg från bland annat rehabmedicin och smärtutredning, som styrker Astrids arbetsoförmåga. Ett ADL-intyg från arbetsterapeut i januari 2017 beskriver att Astrid inte klarar sin egenvård.

Sedan föregående beslut om aktivitetsersättning har Astrid och hennes sambo även fått barn. Försäkringskassan antyder nu att omsorgen om barnet skulle innebära att Astrid har en arbetsförmåga.

Rättsombudet hänvisar till försäkringskassans egen vägledning om aktivitetsersättning, där det beskrivs att ”För att arbete med att sköta hemmet ska påverka bedömningen av rätten till aktivitetsersättning bör utredningen visa att arbetsinsatsen skulle kunna användas i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden”. Detta är inte fallet för Astrid menar rättsombudet.

Försäkringskassan svarar aldrig

Under processen i förvaltningsrätten anger försäkringskassan att Astrids läkare och arbetsterapeut endast ”återger/återberättar Astrids egna ord” när det gäller funktionsnedsättningarna. Rättsombudet ber då försäkringskassan att förklara för förvaltningsrätten vilka intyg som avses, och vad i respektive intyg, som Astrid dikterat för läkare och arbetsterapeut. Försäkringskassan svarar aldrig.

Förvaltningsrätten kommer med sin dom i september 2018 – där bifalls Astrids överklagande. Astrids arbetsförmåga bedöms helt nedsatt från jan 2017. Ärendet återförvisas till försäkringskassan som därefter beviljar Astrid aktivitetsersättning på maximala 3 år from januari 2017.

* Texten bygger på ett verkligt fall, men Astrid heter egentligen något annat och personerna på bilden har inget samband med texten.

Bli medlem idag!

Rådgivning & stöd, gemenskap och opinionsbildning. För 30 kronor i månaden.

Jag vill gå med idag!

Juridisk hjälp

Som medlem kan du få hjälp av Neuros rättsombud. De kan ge stöd vid ansökan eller överklagan.

Det här kan du få hjälp med