Dubbel risk för självmord bland unga med aktivitetsersättning - Mycket allvarligt

Idag kom en rapport från Socialförsäkringsutredningen att unga vuxna med aktivitetsersättning, löper dubbelt så stor risk att begå självmord, än unga utan en aktivitetsersättning i samma ålder.
-En allvarlig signal till våra politiker att agera konkret, tycker Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande för NHR.

I dag publicerar den parlamentariska socialförsäkringsutredningen sin rapport "Unga vuxna med aktivitetsersättning – risk för suicidförsök och suicid."

Den visar att självmorden och självmordsförsöken har fördubblats på 10 år.
-Rapporten ger fruktansvärda signaler och det är mycket oroväckande att unga människor med ett funktionshinder och en aktivitetsersättning, inte ser någon framtid, tycker Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR.

De i LSS-personkrets 3 ingår ej

Personer i personkrets 1 och 2 enligt LSS, Lagen om stöd och service, har rätt till någon form av daglig sysselsättning. Men inte i personkrets 3. (se förklaring nedan).

När LSS kom till på 1990-talet fanns en intension om att även personkrets 3 i framtiden skulle omfattas av rätt till daglig sysselsättning.
Alla barn har skolplikt. Men efter skolan är det en grupp unga vuxna med en funktionsnedsättning i personkretskategori 3 enligt LSS, som slussas ut till ett liv utan rätt till daglig sysselsättning.
-Detta är ohållbart. Den här rapporten från Socialförsäkringsutredningen är en allvarlig signal till våra politiker att göra något och ta konkreta beslut. Våra politiker har ett ansvar för att se till att även unga i personkrets 3 får rätt till daglig sysselsättning, hävdar Kathleen Bengtsson-Hayward.

Måste jobba för en förändring

-Detta är skrämmande siffror som vi måste göra något åt, säger Lise Lidbäck, som också finns i NHR:s förbundsstyrelse. Som retoriskt frågar sig varför denna utveckling sker.
-En enkel orsak kan vara att många unga vuxna med ett funktionshinder upplever att tillgängligheten är dålig. De kan inte åka någonstans och har inget att göra om dagarna. Ensamheten blir för svår. De känner sig exkluderade i samhället och ser då kanske ingen mening med sitt liv. Det här måste vi jobba med och kräva att det görs något åt detta hemska faktum. Därför är också Torsdagsaktionen viktig, att samhället ska bli mer tillgängligt för alla på olika sätt, säger Lise Lidbäck i NHRs förbundsstyrelse.

Första studien i Sverige av detta slag

Rapporten är skriven av Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård och Kristina Alexanderson, Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Flera rapporter har diskuterat de senaste decenniernas ökning av antalet unga vuxna med aktivitetsersättning. Ökningen har främst skett i psykiska diagnoser.
I denna rapport var syftet att få ökad kunskap om risken för suicidalt beteende bland unga vuxna med aktivitetsersättning i åldrarna 19-23 och om det går att se några förändringar över tid. Suicidalt beteende är ett allvarligt tecken på psykisk ohälsa. Studien är den första i sitt slag i Sverige.

Dubblerad suicidrisk

Rapporten visar att riskerna för suicidalt beteende är högre bland unga vuxna med aktivitetsersättning än bland andra unga vuxna i samma ålder, dvs 19-23 år. Skillnaden kvarstår över tid trots att antalet unga vuxna med aktivitetsersättning mer än fördubblats mellan åren 1995-2005. Detta bör ses mot bakgrund av att suicidtalen har minskat i samtliga andra åldersgrupper i Sverige, förutom bland just unga vuxna.
Författarna konstaterar att unga vuxna med aktivitetsersättning löper förhöjd risk för suicidalt beteende, vilket visar på ett stort behov av bättre preventiva insatser i form av regelbundna uppföljningar och individualiserade handlingsplaner.
Rapporten är den trettonde i den parlamentariska socialförsäkrings­utredningens underlagsrapportserie och finns att ladda ner eller beställas gratis på: www.psfu.se

Håkan Sjunnesson / NHR

Fakta om LSS och Personkretskategorier

Den som omfattas av LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade tillhör lagens personkrets och kan söka de rättigheter som lagen ger, om man har behov av stöd och inte får stödet på något annat sätt. LSS personkrets delas in i tre grupper:

personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom
personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som har ett omfattande behov av stöd
Diagnosen är det avgörande om man ska tillhöra personkretsen eller inte.
Avgörande för bedömning av personkrets utifrån punkt 3 är den enskildes svårigheter i det dagliga livet och behovet av stöd och service. Diagnosen, orsaken eller arten av funktionshindret saknar betydelse vid denna bedömning. Alla kriterier i punkt 3 måste vara uppfyllda för att en person ska bedömas tillhöra personkretsen.

Fakta om aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är ung och troligen inte kommer att kunna arbeta heltid på minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Vem kan få aktivitetsersättning?

+Du kan få aktivitetsersättning från och med juli det år som du fyller 19 till och med månaden innan du fyller 30. Som längst kan du beviljas aktivitetsersättning tre år i taget.
+Din arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag.
+Du kan själv ansöka om aktivitetsersättning, eller så kan vi besluta att byta ut din sjukpenning mot aktivitetsersättning.

Läs mer om Aktivitetsersättning på Försäkringskassans webbplats här