Varningssignalen som löper amok
, Carin Crona Fock
Smärta är en livsviktig varningssignal. Men när nervsystemet skadas kan kroppen fortsätta att göra ont – trots att varningen inte längre behövs.
De allra flesta har någon gång upplevt smärta. Det är en livsviktig varningssignal från kroppen till hjärnan om att akta sig. Den smärta många ofta tänker på är en skada på kroppen. Det kan till exempel vara ett stick av en tagg eller ett finger som bränns på en spis, vilket stimulerar smärtreceptorerna i huden varpå en signal skickas till hjärnan och det gör ont. Reaktionen blir då att plåstra om det onda och att smärtan till slut upphör.
Men den bilden stämmer inte för dem med långvarig smärta. För personer med neurologiska diagnoser kan smärta innebära mycket mer och vara en stor påfrestning i vardagen. Många med en neurologisk diagnos lever med neuropatisk smärta, som inte är en synlig skada. Här är det i stället nervsystemet, det signalsystem som ska varna för den kroppsliga smärtan, som är skadat. Neuropatisk smärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet då nerver, nervrötter, ryggmärgen och hjärnan påverkas. Smärtan kan bland annat upplevas som brännande, stickande, ilande eller molande. Det kan kännas som explosioner i kroppen, myror i benen, huggande knivar i ryggen, strålningar i armar och ben eller stumhets- och svullnadskänsla. Ofta blandas smärtan och den blir något annat än en varning, till exempel långvarig och övergår till att bli kronisk.
EMMANUEL BÄCKRYD ÄR överläkare och forskar på neuropatisk smärta vid Linköpings universitet. Tillsammans med sitt forskarteam vill han veta vad som händer i kroppen på patienter som utvecklar långvarig neuropatisk smärta.
– Neuropatisk smärta beror förmodligen på att kroppen reagerar på en tidigare skada som har läkt, men att smärtan sedan finns kvar. Tyvärr vet vi fortfarande för lite om varför det blir så för vissa patienter. Det kan finnas genetiska aspekter, men också bero på andra omständigheter. Det skiljer sig säkert också åt från person till person, det finns inte ett svar för alla.
Han tror att svaret på att lösa gåtan om varför neuropatisk smärta uppstår ligger i att kunna mäta olika ämnen i kroppen på patienter som har ont. Emmanuel Bäckryd har tillsammans med sitt forskarteam bland annat tittat på om det finns några skillnader i ryggmärgsvätskan mellan friska och sjuka personer. Teamet har analyserat flera olika komponenter i spinalvätskan i ryggmärgen, i blodprov och från personernas saliv.
– Resultaten visar att långvariga smärttillstånd som exempelvis neuropatisk smärta är förknippade med kronisk neuroinflammation. Detta är inget som kan mätas med dagens rutinprov i sjukvården, men med avancerade tekniker kan man på olika sätt börja se ett slags ”fingeravtryck” från smärtan. På så sätt kan vi spegla det som händer i nervsystemet. Målet är att på sikt sedan kunna skräddarsy smärtbehandling beroende på hur en patients ”smärt-fingeravtryck” ser ut, säger Emmanuel Bäckryd.
– Vi vill komma ett steg närmare smärtgåtans lösning. Vad är det som händer i kroppen när smärtan går från akut fas till långvarig. Att skadade celler i nervtrådarna sänder signaler som hjärnan uppfattar som smärta vet vi. Men vad beror det på att vissa och inte alla patienter med nervskada får neuropatisk smärta?
TVÅ STORA STUDIER från USA och Europa visar att var femte individ lider av långvarig smärta. I Sverige bedöms idag 100 000 individer ha neuropatisk smärta, men många studier visar på att den siffran egentligen är betydligt högre.
– Det är väldigt, väldigt många världen över som lider av långvarig smärta. Trots det så är det inte speciellt känt av allmänheten och många lider i det tysta, säger Emmanuel Bäckryd.
För många patienter med långvarig smärtproblematik går det inte att medicinera bort smärtan med dagens mediciner. Ofta används läkemedel som från början är framtagna för andra sjukdomar som exempelvis depression, vilket gör att de ibland inte fungerar tillräckligt bra på dem med neuropatisk smärta.
– En av målsättningarna med vår forskning är att hitta läkemedel som skulle hjälpa dessa personer, men för att komma dit måste vi förstå vad det är som gör att smärtsystemet signalerar i onödan, och att det är olika från patient till patient, säger Emmanuel Bäckryd och fortsätter:
– Jag tror inte att det kommer finnas ett universellt läkemedel för smärta, det är som att vi skulle hitta ett läkemedel för alla världens infektioner. Men får vi större förståelse för olika typer av smärta kan vi utveckla läkemedel utifrån de mönster vi ser. Det är ett komplext pussel som vi måste lära oss lägga, men när vi gör det hoppas jag att vi kan skräddarsy behandlingar för de med neuropatisk smärta.