Stort Neurofondsbidrag ska bidra till hjärnvänligare arbetsmiljöer

I Sverige lever 500 000 personer med någon form av neurologisk diagnos, sjukdom eller skada. Det handlar bland annat om multipel skleros (MS), stroke, cerebral pares, epilepsi, ME/CFD, Parkinsons sjukdom, narkolepsi, neuromuskulära sjukdomar (NMD) och ryggmärgsskador.
Neurologiska diagnoser påverkar hjärnan och nervsystemet och därmed också muskulaturen. Men det handlar ofta också om kognitiva problem, alltså att hjärnan inte längre fungerar som tidigare. Det kan röra sig om problem med minne, koncentrationsförmåga, planering och inte minst fatigue, en särskild sorts utmattande och ”förlamande” hjärntrötthet.

Arbetsmiljöer kan behöva anpassas

Roger Lindahl är koordinator för forskning och rehabilitering i förbundet Neuro. Genom honom var medlemmarna i Neuro på ett sätt representerade vid utdelningen av detta forskningsbidrag i Luleå. Lindahl hävdar att behovet är stort av den forskning som Maria Larsson Lund och hennes kollegor är inbegripna i; om hur olika arbetsplatser kan göras mer hjärnvänliga för alla med kognitiva funktionsnedsättningar:

-Neuros forskningskommitté identifierade några särskilt intressanta forskningsområden man önskade ge stöd till, då fick vi upp ögonen för detta mycket viktiga projekt, säger Roger och fortsätter:

- Neuro organiserar människor med neurologiska diagnoser och många av Neuros medlemmar vill fortsätta att arbeta så mycket man orkar och kan, trots neurologisk diagnos. Men arbetsmiljöer kanske behöver olika former av anpassning för att optimeras för den med kognitiva utmaningar. Därför är Maria Larsson Lunds forskning mycket angelägen, säger Roger Lindahl i Neuro.

Digitaliseringen ökar kognitiva krav

Maria Larsson Lund pekar i sin forskningsbidragsansökan på att digitaliseringen i samhället har förändrat villkoren i arbetslivet och ökat de kognitiva kraven på alla arbetstagare. Och förändringarna blir särskilt kännbara för alla som har kognitiva funktionsnedsättningar.

- Därför behövs ny kunskap för att förstå de personernas situation och hur rehabiliterande och förebyggande insatser kan utvecklas för att främja en större jämlikhet i arbetslivet, säger Maria Larsson Lund och fortsätter:

- Det övergripande syftet med vårt forskningsprojekt är att öka förståelsen för hur hjärnvänliga arbetsmiljöer kan utformas och på så sätt bidra till ett mer hållbart arbetsliv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Enligt henne kommer deras projekt att bidra med ny kunskap som omgående behövs för att utveckla rehabilitering och ”hjärnvänliga” arbetsmiljöer som stödjer ett hälsosamt och hållbart arbetsliv för alla arbetstagare, men särskilt för de med kognitiva funktionsnedsättningar.

Neurofondens bidrag överlämnat av Roger Lindahl, koordinator för forskning och rehabilitering i Neuro till professor Maria Larsson Lund på institutionen för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska universitet. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro.