Forskning om stroke
Tack vare gåvor från allmänheten och företag kan Neuro varje år bidra till viktig forskning om stroke. Neuro försöker i hög utsträckning finansiera projekt som gör skillnad för patienten inom dess livstid.
Varje år beviljas medel till ett flertal forskningsprojekt om stroke och livet efter stroke. Nedan finner du exempel på de projekt som nyligen tilldelats bidrag.
Maria Flink, KI, beviljas medel för sina studier vilka syftar till att utvärdera om en särskild samtalsmetod kan öka personer med strokes kunskap om hälsa och läkemedel efter utskrivning och följsamhet till läkemedelsbehandling. Samtalsmetoden används även för att personal ska försäkra sig om att de har förstått informationen som patienten ger. Personer som fått en stroke behöver mycket ny kunskap om hur de ska sköta sin hälsa och sina läkemedel för att inte riskera att få en ny stroke eller annan ohälsa. Genom att personal informerar med fokus på att patienten ska förstå och minnas det som sägs kan patienters kunskap och förståelse för sin hälsa och följsamhet till behandling öka.
Kajsa Söderheim, KI, beviljas medel för sin studie om personer med afasi och deras möjlighet att vara delaktiga vid möten om individuella rehabiliteringsplaner. Det saknas kunskap om hur möten i vården behöver anpassas för att bli tillgängliga för personer med kommunikativ nedsättning. Målet med studien är att ta fram ett underlag för hur möten kan förändras för att öka patientdelaktighet.
Anna Norlander, Skånes Universitetssjukhus, har beviljats medel om sin forskning kring fatigue hos personer som återgått i arbete efter lindrig till måttlig stroke. Ny forskning tyder på att även de som har återhämtat sig relativt väl och återgått i arbete kan uppleva långvariga problem med fysisk och mental trötthet (fatigue) som negativt påverkar livskvaliteten och möjligheten att stanna kvar i arbete.
Emma Kjörk, Göteborgs Universitet, beviljas bidrag för sin forskning som ämnar identifiera hälsoproblem efter stroke med digital uppföljning via Vårdguiden 1177.
Gudrun Johansson, Umeå Universitet, forskar om effekter och erfarenheter av öppenvårdsrehabilitering vid Parkinsons sjukdom och stroke. Trots att Parkinsons sjukdom och stroke är mest förekommande hos den äldre populationen finns det personer som insjuknar tidigt i vuxenlivet. Kunskapen om dessa yngre patienter är fortfarande begränsad. Rehabiliteringsbehovet för personer med Parkinsons sjukdom eller personer som haft stroke är ofta återkommande och långvarigt, inte minst för dem som är i yrkesverksam ålder. Det är därför viktigt att det finns tillgång till god och effektiv rehabilitering över tid, särskilt den rehabilitering som sker i öppenvård.