Rätt patient med ME/CFS ska få rätt behandling

Även om diagnosen i sig inte kan antas bero av psykologiska orsaker finns i nuläget ett flertal studier som pekar på att psykologiska faktorer är av betydelse vid kroniskt trötthetssyndrom. Vilka faktorer som är mest centrala, samt på vilket sätt de är av betydelse för individens funktion och livskvalitet är dock ej tillräckligt utforskat.

"ME/CFS är ofta en svårt funktionsnedsättande och för samhället mycket kostsam neurologisk diagnos. Kunskapen om denna diagnos har varit mycket låg och få resurser har avsatts för sjukvård och forskning. Därför är det viktigt för Neuroförbundet att stödja forskning som inriktas mot att identifiera de faktorer av störst vikt att försöka påverka. Vilket på sikt ger en ökad möjlighet att kunna matcha rätt patient till rätt behandling." Säger Lise Lidbäck, Neuroförbundets förbundsordförande.

Bättre kunskap om psykologiska faktorers betydelse vid sjukdomen ökar även möjligheten till preventiva åtgärder och tidiga interventioner vilka kan motverka utveckling av psykisk ohälsa. Förbättrade behandlingsinsatser kan ge en ökad funktionsförmåga hos patienten, bättre livskvalitet för denne samt medföra betydande reduktion av samhällskostnader i form av mindre sjukvårdskonsumtion och förbättrad arbetsförmåga.

"Projektet utgörs av patientnära studier där samtliga forskningsfrågor utgår från kliniska problemformuleringar. Neuroförbundets bidrag möjliggör att snabbt omsätta forskningsresultaten i klinisk tillämpning, exempelvis genom modifiering av utrednings- och behandlingsinsatser. Denna integrering av forskningen i den kliniska verksamheten är ett viktigt led i arbetet med evidensbaserad vård som process." Säger Gunnar L Olsson, Överläkare och Docent på Karolinska Universitetssjukhuset.

Projektet bedöms även komma att ligga till grund för utformandet av riktlinjer för omhändertagande av patienter med oförklarad långvarig svårbehandlad trötthet där farmakologiska eller andra medicinska behandlingsinsatser haft dålig eller ingen effekt.