Den prisbelönade mekanismen har fundamental betydelse för vår fysiologi, bland annat för cellernas energimetabolism, för vårt immunförsvar och för hur våra vävnader svarar på träning. Ett flertal patologiska processer är också påverkade. Intensivt arbete pågår för att ta fram nya läkemedel som antingen kan stimulera eller hämma syreregleringen för behandling av anemi, cancer och andra sjukdomar. Illustration Nobelstiftelsen/Karolinska Institutet

Nobelpriset i medicin till trio för cellers anpassning av syretillgång

De tre forskarna; William G. Kaelin, Jr Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza får Nobelpriset i Medicin 2019 för upptäckten hur kroppens celler anpassar sig efter tillgången till syre. Behandlingsmässigt är det framför allt behandlingen av olika cancersjukdomar som kan dra nytta av kunskapen, men troligtvis också vid stroke.

Neuros forskningskommittéordförande kommenterar

Fredrik Piehl är professor vid Karolinska Institutet, neurolog och ordförande för Neuros forskningskommitté. Så här beskriver han Fredrik Piehl neurolog Foto: Håkan Sjunnesson / Neuroinnebörden av den nya kunskapen och betydelsen av årets Nobelpris i medicin:
”Syre är ju oundgängligt för alla våra celler, där det används för att generera energi. Därför behövs väldigt precis reglering som tar hänsyn till variationer i syretillgång.


Det protein vars upptäckt belönats med priset i år, hypoxia inducible factor (HIF), reglerar produktionen av många andra proteiner, som till exempel styr hur endotelet/blodkärlen fungerar.
Framför allt vid cancer innebär detta att växande tumörer, där det blir syrebrist, kan rekrytera blodkärl som gör att blodtillförseln blir bättre och tumören kan fortsätta att växa. Så den stora kliniska betydelsen ligger inom cancer, hävdar Fredrik Piehl och fortsätter:

Betydelse också vid stroke och inflammation

”Det fungerar på samma sätt i vanliga vävnader som drabbas av syrebrist, som till exempel vid en stroke. Tyvärr tar det ju alldeles för lång tid att rekrytera nya blodkärl för att rädda alla nervceller vid en stroke.
Proteinet HIF verkar också ha betydelse vid inflammation, även om rollen där är lite mindre tydligt definierad”, enligt professor Fredrik Piehl.

Nobelpristagarnas upptäckter kan leda fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar, enligt Nobelkommittén.


Dr. Fredrik Piehl, professor, neurolog och ordförande i Neuros forskningskommitté. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia
Dr. Fredrik Piehl, professor, neurolog och ordförande i Neuros forskningskommitté. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro.



Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Stöd oss

Ge ett bidrag till kampen mot neurologiska sjukdomar.

Ge en gåva

Gå med i Neuroförbundet

För bara 32 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!