Neurofonden stödjer sensorutveckling för optimerade Parkinsonbehandlingar

Att utveckla sensorer för mer precis och objektiv mätning av olika kroppsymtom. Det är neurologen Filip Bergquist och hans forskargrupps målsättning, för att skapa effektivare och mer individuella behandlingar mot olika symtom vid Parkinsons sjukdom. Därför valde Neurofondens styrelse att i år tilldela deras pågående forskningsarbete ett av Neurofondens stora forskningsbidrag, på 300 000 kronor. Hör Neuropodden!

 Filip Bergquist är docent och neurologspecialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hans forskargrupps arbete handlar både om att registrera synliga symtom i rörelseapparaten och om att detektera mer eller mindre osynliga symtom, som påverkar kroppen på andra sätt. Han uppmärksammades av Neuro (Neuroförbundet) under en neurodag, som vården i Västra Götaland anordnade i Folkets Hus på Järntorget i Göteborg.

Bergquist höll en kortare föreläsning om deras Parkinsforskning för vårdkollegor. På plats fanns också Neuros koordinator för forskning och rehabilitering Roger Lindahl och Neuros förbundsstyrelseledamot Uno Johansson. De lämnade över stipendiet på 300.000 kronor med en stor förhoppning om att han och forskarteamet ska jobba vidare för bättre symtomlindring i framtiden. För att personer med Parkinsons sjukdom, varav många är Neuromedlemmar, ska få bättre symtomlindring i framtiden för ett lättare vardagsliv. 

Sensorer insydda i kläder

Redan idag använder forskargruppen mätinstrument. De bärs runt handleden av Parkinsonpatienter runt om i Västra Götalandsregionen, som ingår i deras pågående forskning. Idag registreras i första hand deras kroppsliga rörelsemönster, men i framtiden vill Filip Bergquist veta mycket mer om det som också inte syns visuellt.

Deras forskningsarbete ska därför också mynna ut i nya sensorer. Bland annat insydda i klädesplagg som ska mäta flera olika värden i kroppen. Med nya kunskaper ska de olika symtomlindrande behandlingarna som finns, kunna optimeras på betydligt mer individuell nivå. Detta ska förhoppningsvis göra att personer med Parkinsons sjukdom, var och en ska må så bra som möjligt.

Nya symtom uppstår med tiden

De flesta som insjuknar i den neurologiska sjukdomen Parkinson får god symtomlindring med läkemedlet levodopa som ersätter signalsubstansen dopamin. När sjukdomen pågått i några år blir effekten av läkemedlet kortvarigare. Det kan av patienten upplevas som att behandlingen fungerar sämre. Enligt Filip Bergquist verkar dock läkemedlet fortfarande, om än mer kortvarigt.

Han utvecklar sina tankar med att ett läkemedel sattes in mot vissa symtom som patienten hade besvär av. Det som händer i patientens kropp är att nya, andra symtom uppstår med tiden. Ett resultat av att processen med förtviningen av nervceller och muskelceller långsamt sprider sig i kroppen.
Enligt Bergquist får en hel del Parkinsonpatienter problem med dosglapp, det vill säga att effekten av läkemedlet upphör innan nästa dos ges. Då kan en automatisk dospump användas, som kontinuerligt förser kroppen med läkemedel. En del kan också få problem med för kraftig effekt av medicinen.

Ska utveckla sensorer

Filip Bergquist, docent och specialistläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, vill titta närmare på de här problemen och utmaningarna. Med hjälp av befintliga och sensorer som ska utvecklas, vill hans forskargrupp mäta hur symtomen kommer och går under dygnet. För det projektet har han alltså i september 2018 fått motta ett av Neurofondens stora bidrag, på 300 000 kronor.
Den traditionella metoden att i efterhand be patienten berätta om behandlingens effekt, har sina brister och en objektiv mätning över tid ger bättre möjlighet att se återkommande mönster.

(Fr.v): Uno Johansson i förbundsstyrelsen för Neuro fick överlämna Neurofondens stipendium på 300.000 kronor till neurologen och Parkinsonforskaren Filip Bergquist. Roger Lindahl, Neuros koordinator för forskning medverkade och berättade om Neurofondens forskningsprioriteringar i år. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia


Besvärande symtom som går att behandla

Att mäta de typiska rörelsestörningarna vid sjukdomen är ganska enkelt redan idag med hjälp av handledssensorer som känner av rörelser på samma sätt som moderna mobiltelefoner. Men symtomvariationerna yttrar sig inte alltid som rörelser utan som ickemotoriska symptom, till exempel svettning, smärta och ångest. Detta är minst lika besvärande och går inte att upptäcka med dagens sensorer.

- Innan det finns en behandling mot Parkinsons sjukdom som faktiskt bromsar sjukdomsprocessen är det av yttersta vikt att optimera behandlingen av de varierande symptom som många personer med sjukdomen utvecklar med tiden. Idag vet vi tyvärr inte ens hur vanliga dessa problem är, säger Filip Bergquist.

Filip Bergquist vill därför kartlägga symtomvariationen hos cirka 300 slumpmässigt utvalda parkinsonpatienter med hjälp av handledssensorer, men också utveckla en ny bärbar sensor som täcker in fler symtom än de som mäts idag.

- Det är med stor tacksamhet som jag tar emot Neurofondens generösa anslag som möjliggör en vidareutveckling av vårt projekt för att utveckla nya automatiska sensorer som kan kartlägga symptomvariationer vid Parkinsons sjukdom, säger Filip Bergquist.


Även epilepsipatienter får del

Målet med forskningen är att fler patienter ska få ta del av de fungerande behandlingsmetoder som redan finns mot dosglapp och symtomvariation.

- Det här är viktig forskning som på ett konkret sätt kan bidra till bättre behandling och livskvalitet för personer med Parkinsons sjukdom. Jag är mycket glad över att vi kan stödja Filip Bergquists projekt, säger Neuros ordförande Lise Lidbäck.

Dessutom kommer utrustningen som utvecklas i projektet även att fungera för patienter med epilepsi.

- Vår förhoppning är att det skall bli enklare att identifiera personer som skulle ha nytta av förändrad behandling vid epilepsi eller Parkinsons sjukdom, säger Filip Bergquist.

Detta är Parkinsons sjukdom i korthet

Av Sveriges 10 miljoner invånare har cirka 20.000 människor Parkinsonsons sjukdom. En neurologisk sjukdom som ger en rad olika symtom med tiden både synliga och osynliga. Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser.

Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga. Men det kan också uppstå balansproblem, depression, ångest, sömnstörningar och minnesproblem. Det finns ingen botande eller bromsande behandling idag men flera effektiva symtomlindrande behandlingar med läkemedel på olika sätt eller via en djup hjärnstimulering med elektroder, så kallad Deep Brain Stimulation, DBS. Det pågår också forskning med transplantation av dopaminproducerande hjärnceller.

Text: Håkan Sjunnesson & Ingela Wettergrund / NeuroMedia

 

Lyssna på intervjun med neurologen Filip Bergquist

I den här Neuropodden intervjuas Filip Bergquist om sin forskningsgrupps arbete, som både handlar om att registrera synliga symtom i rörelseapparaten och om att detektera mer eller mindre osynliga symtom, som påverkar kroppen på andra sätt.
Neurologen Filip Bergquist delar också med sig av spännande tankar kring vad Parkinsons sjukdom beror på. Till exempel av det finns ett samband med tarmflora, miljö och sjukdomsutveckling. Producent av den här webbradiointervjun i Neuropodden är Håkan Sjunnesson / NeuroMedia






FAKTA OM NEUROFONDEN
Neurofonden delar årligen ut bidrag på cirka fyra miljoner kronor för att stödja medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete om neurologiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar.

 

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för tillgång till god neurologisk vård i hela Sverige.

Ge en gåva

Bli medlem idag!

Rådgivning & stöd, gemenskap och opinionsbildning. För 30 kronor i månaden.

Jag vill gå med idag!

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Stöd forskningen om epilepsi

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva