Neuroförbundets stora forskningsbidrag 2024

Polyneuropati är en diagnos som växer, samtidigt som det saknas forskning på området. Det är också en växande medlemsgrupp i Neuroförbundet. Därför beslutade Neuroförbundets styrelse att 2024 års stora bidrag ska avse projekt om Polyneuropati. Vi satsar stort på att öka kunskapen om Polyneuropati och delade ut totalt 2,6 miljoner. Årets mottagare av de stora forskningsbidragen är:

Rayomand Press och medsökande, Karolinska institutet
1 300 000 kr. För forskning om: Biomarkörs- och patogenetisk studie av inflammatorisk polyneuropati (BioPaS).

Polyneuropati (PNP) är en av allra vanligaste neurologiska tillstånden särskilt hos personer äldre än 60. Det finns ett antal olika PNP, som skiljs åt vad gäller den bakomliggande utlösande orsaken.

Detta projekt är fokuserat på de behandlingsbara inflammatoriska polyneuropatierna och de icke-behandlingsbara PNP som kallas kronisk idiopatisk axonal polyneuropati (CIAP).

I och med att inflammatoriska PNP går att behandla med immunterapi är det viktigt att ha tillgång till specifika biomarkörer som kan användas för att skilja de inflammatoriska PNP från de icke-inflammatoriska sådana. På så sätt undviks under- men även överdiagnostik. Biomarkörer är biologiska substanser (oftast proteiner) som går att mäta i blod och ryggmärgsvätskan som kan hjälpa till med diagnostik av PNP och samtidigt upplysa oss om hittills okända bakomliggande mekanismer.

På så sätt kan biomarkörer även ge oss ledtrådar om varför vissa personer insjuknar i inflammatoriska PNP och CIAP. Projektet Biomarkör och Pathogenetiska studien vid polyneuropati (BioPas) syftar till att identifiera diagnostiska och prognostiska biomarkörer hos patienter med Guillain-Barré syndrom GBS, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati CIDP, multifokal motorisk neuropati MMN och paraproteinemi-relaterad demyeliniserande neuropati PDN, samt de med CIAP.

Brynhildur Hafsteinsdottir och medsökande, Göteborgs universitet
800,000 kr. För forskning om: Inflammatoriska neuropatier, epidemiologi och biomarkörer i blod och cerebrospinalvätska.

Inflammatoriska neuropatier (Guillain-Barré sjukdom (GBS), Chronic inflammatory demyelinating polyneuropathy (CIDP) och multiple motor neuropathy (MMN)) är sjukdomar där eget immunförsvar orsakar inflammation och skada i ytliga nervsystemet. Symtomen är nedsatt styrka och känsel i armar och ben av olika grad och drabba andingsmuskulatur. Sjukaste patienterna behöver andningshjälpmedel och sjukdomarna kan vara dödliga.

Syftet med aktuella projektet är att kartlägga sjukdomsfrekvens, sjukdomsförlopp och prognos hos dessa patienter i Västra Götalandsregionen samt utforska sambandet mellan nivåer av biomarkörer (ämnen som utsöndras vid inflammation och organskada) i blod och cerebrospinalvätska och prognos. Målet är att kunna använda dessa biomarkörer till utveckling av metod för att kunna förutse redan vid diagnos hur sjukdomsutvecklingen kommer att vara och således skräddarsy behandlingsplan för varje patient samt att följa sjukdomsaktivitet under pågående behandling.

Intissar Anan och medsökande, Umeå universitet 
500 000 kr. För forskning om: Utvärdering av perifer neuropati i ATTRv: Ett integrerat tillvägagångssätt med DTI, ultraljud, NfL och GFAP.

Transtyretinamyloidos (ATTR) eller Skelleftesjukan är en allvarlig sjukdom där ett felveckat protein, transthyretin (TTR), lagras i olika organ i kroppen. Detta leder till att flera organ och system påverkas negativt. En av de viktigaste symtomen på ATTR är perifer neuropati, vilket innebär att nerverna skadas. Detta kan leda till problem med känsel, rörelse och kroppens automatiska funktioner, som till exempel blodtrycksreglering.

Huvudmålet med detta projekt är att förbättra hur tidigt vi kan diagnostisera ATTR, bedöma sjukdomens utveckling och hitta tillförlitliga sätt att förutsäga patienternas framtida hälsa. För att göra detta kommer vi att undersöka speciella markörer i kroppen och använda avancerade bildtekniker. Genom att kombinera dessa metoder hoppas vi få en bättre förståelse av ATTR och utveckla mer precisa diagnostiska verktyg som kan förbättra vården för patienter med denna sjukdom.

Projektet vill undersöka hur effektiva tekniker som Diffusion Tensor Imaging (DTI) och nervultraljud är för att tidigt upptäcka nervskador hos patienter med ATTR.

Det vill också utvärdera om vissa biomarkörer (NfL, GFAP och Periferin) kan användas för tidig diagnos och för att förutsäga sjukdomens utveckling.