Neuro gav till forskning om hur Huntington skadar hjärnans infocentrum

Åsa Petersén är professor och överläkare vid Huntingtoncentrum på Lunds universitet. Hennes forskargrupp fokuserar på den ärftliga och dödliga hjärnsjukdomen Huntingtons sjukdom (HS), som tidigare setts som en sjukdom som mest drabbar ett av motorcentra i hjärnan (basala ganglierna) och som ger upphov till rörelserubbningar.

- Men man vet idag att andra besvär kommer många år före rörelserubbningen. Därför är det viktigt att identifiera de bakomliggande utlösande sjukdomsmekanismerna för dessa, eftersom de kan utgöra angreppspunkter för tidiga bromsande behandlingar i framtiden.

Starkt ärftlig med personlighetsförändring

2011 beslutade forskningskommittén för Neurofonden (dåvarande NHR-fonden), att stödja denna Huntington-forskargrupps viktiga arbete. Cirka 1000 personer i Sverige lever med Huntingtons sjukdom, som ger skador på nervsystemet. Men eftersom den påverkar hela familjen och vänkretsen är många fler involverade och berörda.

Sjukdomen kallades tidigare ”danssjukan” på grund av de tydliga symtomen med ofrivilliga kroppsrörelser. Dessutom får man andra muskelsymtom och psykiska symtom. Sjukdomen har fått sitt namn efter den amerikanske läkaren George Huntington, som beskrev sjukdomen på 1870-talet.
Sjukdomen är ärftlig med 50% risk för varje barn till sjuk förälder att ha ärvt sjukdomsanlaget och därmed insjukna i Huntingtons sjukdom. Insjuknandet sker vanligen vid 30-50 års ålder, men kan börja under hela livet. Den genetiska förändringen påverkar bland annat de delar av hjärnan som har betydelse för intellektuell funktion, personlighet och muskelrörelser.

Vill identifiera tidiga sjukdomstecken

- Det var ett mycket betydelsefullt och generöst forskningsbidrag från Neurofonden, som vi använt till att bedriva forskningsstudier för att kartlägga de molekylära mekanismer och signalvägar som är påverkade i hypotalamus vid Huntingtons sjukdom. Det är viktigt att ta reda på vad som orsakar tidiga sjukdomstecken som depression och ångest samt påverkan på kroppsvikt, säger professor Åsa Petersén och fortsätter:

- Denna viktiga studie och andra resultat vi har erhållit i vår forskning, ligger till grund för det forskningsprogram som vi nu fortsätter med för att studera hur psykiska symtom utvecklas och kan förhindras vid Huntingtons sjukdom, med fokus på hypotalamus i hjärnan.

Tidiga tecken i hypotalamus

Åsa Petersén berättar om sin forskargrupps arbete med olika studier. Eftersom Huntingtons sjukdom (HS) orsakas av en känd genetisk förändring, ger detta enligt Åsa Petersén, goda möjligheter att studera HS i både tidiga stadier hos individer som bär på den sjukdomsframkallande genen och i experimentella djurmodeller.

”Vår forskning har visat att det finns tidiga förändringar i ett område i hjärnan som heter hypotalamus, kroppens hormoncentral. Detta område styr viktiga funktioner som känslor, kroppsvikt och sömn, och dessa funktioner är alla påverkade tidigt vid HS. I min forskargrupp hade vi sett viktiga hypotalamusförändringar genom studier av magnetkamera-bilder av HS-genbärare, hjärnvävnad från avlidna HS patienter och i experimentella studier av möss som bär på den sjukdomsframkallande HS genen”. Hon hänvisar till flera forskningsstudieartiklar som forskargruppen publicerat; (Gabery et al., 2010; Sonesson et al., 2010; Hult et al., 2011).
'

Kartlägger signalvägar som påverkas

Att genomföra forskningsstudier tar lång tid för att upprätthålla noggrannhet och faktasäkerhet och är därmed kostsamma. Forskarbidraget från Neurofonden (f.d. NHR-fonden) 2011, användes specifikt till att bedriva forskningsstudier för att kartlägga de molekylära mekanismer och signalvägar som är påverkade i hypotalamus vid HS. Forskargruppen vid Lunds universitet vill identifiera på vilket sätt dessa orsakar tidiga sjukdomstecken som depression och ångest, samt påverkan på kroppsvikt.

- Bidraget var bland annat mycket viktigt för att genomföra intressanta studier i laboratoriet, där vi visade orsakssamband mellan effekterna av den sjukdomsframkallande Huntingtongenen i hypotalamus och utvecklingen av förändringar i kroppsvikt och depression i möss. (Forskningsartiklar; Hult et al., 2013; Soylu-Kucharz, 2015).

Fann koppling till depressionsutveckling

- I en av våra studier så undersökte vi speciella Huntingtonmöss som hade den muterade Huntingtongenen i alla celler förutom i nervceller i hypotalamus. Dessa möss utvecklade inte längre depression så som vanliga Huntingtonmöss gör och på så vis förstod vi att det fanns en koppling mellan hypotalamus och utveckling av depression.

- Denna viktiga studie och andra resultat vi har erhållit i vår forskning ligger till grund för det forskningsprogram som vi nu fortsätter med för att studera hur psykiska symtom utvecklas och kan förhindras vid Huntingtons sjukdom med fokus på hypotalamus i hjärnan, säger professor Åsa Petersén.

Åsa utsedd till Wallenberg Clinical Scholar

Huntingtonforskaren Åsa Petersén är en av fyra forskare som nu har utsets till Wallenberg Clinical Scholar 2020. Hon får 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, för att finna metoder som kan bromsa sjukdomsförloppet vid den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons sjukdom.

Målet med forskningsprogrammet Wallenberg Clinical Scholars är att stärka svensk klinisk forskning genom att identifiera de bästa kliniska forskarna, ge dem goda möjligheter att bedriva sin verksamhet och uppnå genomslag för forskningens resultat, både inom vetenskapssamhället och vården. Utöver anslagen på 15 miljoner kronor under en femårsperiod, har forskarna möjlighet till förlängning i ytterligare fem år.

– Det är verkligen en stor ära att få denna utmärkelse! Jag är oerhört tacksam! Det är också en viktig utmärkelse för hela mitt forskarteam och alla samarbetspartners som arbetar med mig för att hjälpa familjerna med Huntingtons sjukdom. Det betyder att vi kan satsa på långsiktiga och vad vi hoppas på banbrytande studier som kan göra skillnad för patienterna, säger Åsa Petersén.

Åsa Petersén, överläkare och professor, Institutionen för experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, studerar Huntingtons sjukdom som leder till att delar av hjärnan förtvinar. Hennes teams forskningsarbete tilldelas nu 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som totalt satsar närmare 600 miljoner kronor under en tioårsperiod på programmet Wallenberg Clinical Scholars. Satsningen kommer att omfatta 24 av landets bästa kliniker och kommer att löpa under tio år.

Målet med deras program är att stärka svensk klinisk forskning genom att identifiera de bästa kliniska forskarna, ge dem goda möjligheter att bedriva sin verksamhet och uppnå genomslag för forskningens resultat, både inom vetenskapen och vården.

Wallenberg Clinical Scholars är en del av den satsning på totalt 2,5 miljarder kronor som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gör för att stärka den medicinska forskningen och livsvetenskaperna, Life Science, under kommande tioårsperiod. https://kaw.wallenberg.org/wallenberg-clinical-scholars-2020
Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro

Fakta Huntingtons sjukdom (HS)

Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig neurologisk sjukdom, som oftast visar sig i åldern 30-50 år. Det finns också en variant som visar sig före 20 års ålder och som är cirka 6 % av sjukdomsfallen.

Denna tidiga form har ett snabbare sjukdomsförlopp och här kan även epilepsi förekomma. Troligtvis är det cirka 1000 individer som har sjukdomen och 4000-5000 som är i riskzonen. Sjukdomen är något vanligare i Norrland.

Barnen till en person med Huntingtons sjukdom löper 50 % risk att bära på anlaget och 50 % risk att inte göra det. Den som bär på anlaget utvecklar så småningom sjukdomen. Sjukdomen överförs mellan generationer i rakt nedstigande led. Om barnen till en person som har Huntingtons sjukdom inte ärver anlaget, återkommer sjukdomen inte i det släktledet.
Källa: Neuro.se

Fakta hypotalamus

Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus, styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut. Källa: 1177

Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro

'

Relaterade forskningsartiklar som prof. Åsa Petersén hänvisar till:

Baldo B, Gabery S, Soylu-Kucharz R, Cheong RY, Henningsen JB, McLean C, Kirik D, Halliday G, Petersén Å. SIRT1 is increased in affected brain regions and hypothalamic metabolic pathways are altered in Huntington disease. Neuropathology and Applied Neurobiology, 45: 361-379 (2019).

Gabery S, Murphy K, Schultz K, Loy CT, McCusker E, Kirik D, Halliday G, Petersén Å. Changes in key hypothalamic neuropeptide populations in Huntington disease revealed by neuropathological analyses. Acta Neuropathologica 120: 777-88 (2010).

Hult S, Soylu R, Björklund T, Belgardt BF, Mauer T, Bruning JC, Kirik D. Petersén Å. Mutant huntingtin causes metabolic imbalance by disruption of hypothalamic neurocircuits. Cell Metabolism. 13: 428-439 (2011).

Hult Lundh S, Nilsson N, Soylu R, Kirik D, Petersén Å. Hypothalamic expression of mutant huntingtin contributes to the development of depressive-like behavior in the BAC transgenic mouse model of Huntington's disease. Human Molecular Genetics 22:3485-3497 (2013).

Soneson C, Fontes M, Zhou Y, Denisov V, Paulsen JS, Kirik D, Petersén Å; The Huntington Study Group PREDICT-HD investigators. Early changes in the hypothalamic region in prodromal Huntington disease revealed by MRI analysis. Neurobiology of Disease. 40: 531-43 (2010).

Soylu-Kucharz R, Adlesic N, Baldo B, Kirik D, Petersén Å. Hypothalamic overexpression of mutant huntingtin causes dysregulation of brown adipose tissue. Scientific Reports 30;5:14598 (2015).