Hur fungerar immunförsvaret mot covid-19 hos MS-patienter som behandlas med immunoterapi?

Forskare världen runt jobbar nu med att förstå hur människans immunsystem jobbar för att bekämpa viruset och varför det är så stor skillnad på hur olika personer drabbas. Vid vanliga virusinfektioner, eller vid vaccination, utvecklar immunsystemet normalt sett antikroppar som ser till så att man inte blir sjuk igen ifall man skulle komma i kontakt med samma virus ytterligare en gång.

B-celler och T-celler

Utvecklandet av antikroppar är till stor del beroende av en typ av vita blodkroppar (immunceller) som kallas för B-celler. Förutom B-celler är även T-celler, en annan typ av immuncell, också avgörande för hur effektivt man bemöter en virusinfektion.

Dock så finns det många som idag behandlas med läkemedel som påverkar immunsystemet och därmed ökar risken för svårare virusinfektioner. En sjukdom man ofta behandlar med läkemedel som påverkar immunsystemet är multipel skleros (MS).

Multipel skleros - MS

MS är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar hjärna och ryggmärg. Det finns idag inget botemedel mot MS men det finns flera olika behandlingar som kan minska symtomen och bromsa sjukdomsutvecklingen.

De behandlingar som finns tillgängliga vid MS påverkar dock immunsystemet på olika sätt, vilket nu i samband med den rådande pandemin har gett upphov till många frågor huruvida behandlingen kan påverka ens försvar mot det nya SARS-CoV-2 viruset.

En av de vanligare behandlingarna i Sverige (rituximab), går till exempel ut på att man tar bort patientens B-celler. Detta har visat sig vara effektivt vid behandling av MS, men skulle nu eventuellt kunna försvåra bildandet av antikroppar mot det nya SARS-CoV-2 viruset.

I den här studien vid Karolinska institutet, som leds av doktorand Klara Asplund Högelin, är forskarna nyfikna på att, utöver att titta efter antikroppar även mer ingående studera T-cellernas förmåga att bekämpa SARS-CoV-2 hos MS patienter som går på olika typer av immunpåverkande behandling, bland annat rituximab.

Forskarna i den aktuella studien har under hösten 2020 börjat samla in prover från MS-patienter som har haft bekräftad eller misstänkt covid-19 infektion för att mäta deras T-cellssvar mot specifika SARS-CoV-2 proteiner.

De kommer att titta på både T-cellssvar, antikroppsnivåer och hur fördelningen av immunceller ser ut hos varje enskild patient. Med detta hoppas de kunna svara på om olika immunpåverkande behandlingar riskerar att försvåra det långvariga skydd man normalt sett utvecklar efter infektion eller vaccinering och om behandlingsstrategierna i så fall bör ses över för dessa patienter.

Hur har det gått?

Vi ställde några frågor till Klara Asplund Högelin, doktorand och verksam vid Karolinska institutet, och den som leder studien. 

Varför är det här viktigt?

Hittills har det saknats systematiska undersökningar av hur immunsvaret reagerar på SARS-CoV-2 viruset (som orsakar covid-19) hos personer med MS som har olika typer av behandlingar.

Hur har ni gjort undersökningen?

Baserat på ett frågeformulär och blodprover från ca 650 personer samt en mindre grupp friska, identifierade vi en grupp på knappt 140 personer som alla hade rapporterat infektionssymtom där det skulle ha kunnat röra sig om covid-19. Bland dessa fanns även sju personer som hade haft en bekräftad covid-infektion baserat på PCR testning.

Vad kan ni säga om resultatet såhär långt?

Samtliga sju personer med bekräftad infektion utvecklade både antikroppar och T-celler som känner igen SARS-CoV-2 viruset. Bland de övriga personerna var det flera som varken hade antikroppar eller T-celler vilket sannolikt kan förklaras av att man haft någon annan slags infektion.

Ett intressant fynd var att hos de allra flesta som hade tecken till genomgången covid-19 så fanns det både antikroppar och T-celler. Det gällde även de som har behandling med läkemedel som slår ut B-celler (rituximab/Mabthera och ocrelizumab/Ocrevus), vilket är lite överraskande eftersom B-celler är viktiga för att utveckla antikroppar i samband med infektioner. Det var dock få som hade fått covid-19 väldigt kort tid (veckor eller någon enstaka månad) efter behandlingen, men bland dessa fanns det personer där vi bara kunde se T-celler men inte antikroppar.

Vår tolkning av dessa fynd är att immunskyddet mot SARS-CoV-2 viruset är relativt normalt även om man har behandling med immundämpande MS läkemedel. För behandlingar som slår ut B-celler finns det viss risk att antikroppssvaret uteblir om det har gått kort tid sedan droppbehandlingen.

Vad betyder det här för personer med MS?

Generellt var det bara några få personer som hade riktigt svåra infektionssymtom och endast två hade behövt sjukhusvård. Det behövs dock större studier för att undersöka vad det här betyder i praktiken. Vi tror dock att dessa fynd kan vara viktiga nu när vaccin mot SARS-CoV-2 viruset blir tillgängliga eftersom de talar för att vaccineffekten kan vara god. För B-cellsbehandlingar bör det dock gå minst 3-4 månader från senaste dos för att förbättra chansen att utveckla ett antikroppssvar. Detta är också något vi kommer att gå vidare undersöka mer i detalj.

Vad betyder stödet från Neuro för den här forskningen?

Vi är tacksamma för det stöd som Neuro har gett oss och alla våra underbara patienter som gör vår forskning möjlig.