Hallå där - forskaren Brynhildur Hafsteinsdóttir

Kan du berätta lite om vad ni ska undersöka i detta forskningsprojekt?

Vi ska studera inflammatoriska neuropatier, det vill säga Guillain-Barrés syndrom, CIDP och MMN. Dessa är autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper nerverna. De behandlas med läkemedel som hämmar eller modulerar immunförsvaret. Vi kommer att kartlägga frekvensen och prognosen för dessa sjukdomar i vår hemregion samt leta efter biomarkörer i blodet som är kopplade till prognos och sjukdomsaktivitet.

Varför behövs detta projekt?

Inflammatoriska neuropatier utgör en liten men viktig patientgrupp. Sjukdomarna kan behandlas effektivt, men det är avgörande att patienterna får rätt diagnos och behandling tidigt. Behovet av behandling varierar mellan patienter, och idag följs sjukdomen och behandlingseffekten främst genom klinisk undersökning och patientens upplevelse av symtomen. Dessa bedömningar kan påverkas av faktorer utanför själva sjukdomen och vara subjektiva. En biomarkör i blodet som kan förutsäga prognosen redan vid diagnos samt hjälpa till att följa behandlingseffekten vore därför mycket värdefull.

Vad hoppas ni kunna ta reda på?

Vi hoppas kunna fastställa den kliniska presentationen och prognosen för patienter med inflammatoriska neuropatier i Västra Götalandsregionen samt identifiera en mätbar biomarkör i blodet som kan förutsäga prognos och övervaka sjukdomsaktivitet.

Hur hoppas ni att detta ska gynna patienterna?

Vi hoppas att vårt forskningsprojekt kommer att leda till bättre möjligheter att objektivt förutsäga prognosen och skräddarsy behandlingen för varje individ, vilket skulle undvika både över- och underbehandling.

Vad innebär forskningsbidraget från Neuroförbundet för detta projekt?

Forskningsbidraget möjliggör forskning på deltid i tre år och gör det möjligt för oss att ägna tid åt forskningen och driva projektet vidare. Det är till stor nytta och oerhört värdefullt för oss.

Hur planerar ni att involvera patienter eller patientorganisationer i ert forskningsprojekt?

En del av projektet består av ett så kallat prospektivt arbete där vi inkluderar patienter som vi följer med blodprover och kliniska kontroller.

Varför är det viktigt att kartlägga sjukdomsfrekvensen och förloppet för inflammatoriska neuropatier?

Sjukdomsfrekvensen av inflammatoriska neuropatier i Sverige är okänd, och siffror från andra länder varierar mycket. Variationer över tid kan ge ledtrådar till yttre faktorer som påverkar sjukdomarna. Till exempel har vi sett att frekvensen av Guillain-Barrés syndrom minskade signifikant under COVID-19-pandemin, relaterat till en lägre frekvens av andra infektioner som kan trigga sjukdomen. Ökad kunskap om klinisk presentation, sjukdomsförlopp och prognos hjälper oss att bättre förstå hur dessa sjukdomar beter sig.

Hur kan biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska hjälpa till att förutse sjukdomsutvecklingen för patienter med inflammatoriska neuropatier?

En biomarkör kan exempelvis vara ett protein som normalt finns inne i nervcellerna men utsöndras vid nervskada eller vid en inflammatorisk reaktion. Högre nivåer av biomarkören kan indikera större nervskada och en mer aggressiv sjukdom, vilket innebär att patienterna har svårare med återhämtning och behöver mer omfattande behandling.

På vilket sätt hoppas ni att er forskning kan leda till mer individanpassad behandling för patienter med inflammatoriska neuropatier?

Genom utveckling av biomarkörer kopplade till prognos och sjukdomsaktivitet kan vi följa patienterna med blodprov och styra behandlingen baserat på resultaten.