Bild på forskargruppen
Utdelning av Neurofondens stipendium på 400 000 kronor till neurologen Rayomand Press och Team Neuro på Karolinska Huddinge till ett viktigt projekt om vad som ligger bakom idiopatisk neuropati. (Fr.v.) Roger Lindahl koordinator för forskning på neuro, Johan Gunnarson styrelsen Neuro och prismottagaren Dr. Rayomand Press. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro

400 000 kronor till forskning om polyneuropati

Neurostödd forskning Neurofonden har delat ut 400 000 kronor till forskning om den vanliga med relativt lite beforskade neurologiska diagnosen idiopatisk polyneuropati. Mottagaren av bidraget är Rayomand Press och hans team på Karolinska universitetssjukhuset, som vill lista ut vilken utlösande orsak som ligger bakom polyneuropati och fintrådsneuropati. Särskilt vid idiopatisk neuropati, det vill säga i de fall där den föregående patientutredningen inte kunnat avslöja en orsak till polyneuropatin.

Neuropati är ett sjukdomstillstånd som går ut på skador på kroppens perifera nerver, det vill säga de långa nerver som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen. Fintrådsneuropati är när de fina nervtrådarna ut i huden påverkas. Vid Polyneuropati är det de långa nervtrådarna till fötter och händer som påverkas och man tappar känseln i just fötter, underben och händer. Men polyneuropatin kan också drabba det autonoma nervsystemet som styr olika processer inne i kroppen som vi inte med viljan kan styra över.

Symtomen kan till exempel bli; extrem svettproduktion, muntorrhet, ögontorrhet, förstoppning, urinträngningar, problem med blodtrycket och erektionsproblem. Symtomen vid fintrådsneuropati är känselstörning i huden som kan uppstå på olika ställen av kroppsytan, dock oftast i händer och fötter. Muskelsvaghet ingår inte i fintrådsneuropatier, men autonoma symtom är vanliga.

CMT och Guillains-Barrés syndrom

Vid tre av fyra fall av neuropati vet man i princip varför den uppstår. Här ingår ärftliga former såsom CMT, Charcot Marie Tooths sjukdom, Skellefteåsjukan/FAP, inflammatoriska former som till exempel Guillain Barré syndrom med flera.
För den sällsynta så kallade Skellefteåsjukan, finns nu bromsande läkemedelsbehandling om sjukdomen upptäcks i ett relativt tidigt stadium. Det är en förhoppning att kommande genterapi-läkemedel mot Skellefteåsjukan medför en ännu effektivare uppbromsande effekt mot sjukdomen än nuvarande behandlingar, enligt neurologen Rayomand Press.

För den akuta inflammatoriska formen av polyneuropati Guillain-Barrés syndrom, GBS finns både blodbyte (så kallad plasmaferes) och immunglobulin att tillgå som effektiva behandlingar, om de sätts in snabbt. Men vissa blir också spontant återställda utan behandling. Mot kroniska inflammatoriska polyneuropatier används också immunoglobulin och plasmaferes, men även kortison och ibland även mer avancerade typer av immunterapi.

Diabetes och missbruk vanlig orsak

Diabetes är en mycket vanlig orsak till polyneuropati och det är en ökande variant, eftersom åldersdiabetes är en sjukdom som ökar i världen. För den åldersdiabetes-orsakad polyneuropati finns ännu ingen bromsande behandling annat än en bättre reglering av blodsockervärden, liksom inte heller för så kallad toxisk polyneuropati som beror på nervskada orsakad av kontakt med gifter. Det kan till exempel handla om cellgifter vid cancerbehandling, överkonsumtion av alkohol och annat missbruk, som att sniffa lim.

Var fjärde har okänd orsak

Men för en fjärdedel av patienterna är det en idiopatisk, okänd anledning som ligger bakom polyneuropatin. Och det är bland annat denna variant av neuropatin, som Rayomand Press och hans team på Karolinska sjukhuset håller på att studera, för att förstå mekanismerna bakom sjukdomens tillkomst. Forskningen görs genom att analysera olika biomarkörer i blod och ryggmärgsvätskan vid inflammatoriska, ärftliga och idiopatiska polyneuropatier och jämföra resultaten i olika patientgrupperna med varandra.

En av hypoteser som forskarna driver är att neurodegenerativa processer, det vill säga åldersrelaterade förändringar i cellerna inre strukturer kan bidra till utveckling av idiopatisk polyneuropati, något snarlikt de biologiska processer som råder vid till exempel Parkinsons sjukdom och demens. 

Påfrestande inte kunna svara

Rayomand Press och hans kollegor tycker att det är och har varit påfrestande, att möta patienter med polyneuropati som sökt hjälp genom åren, men som inte fått en tydlig förklaring om, och behandling mot sin sjukdom.

Detta vill neurologerna ändra på genom forskning, som nu får stöd från bland andra Neurofonden. I denna forskning ska patienterna som finns på Karolinska ingå.

Vill hitta biomarkörer

Det viktigaste målet med den aktuella forskningen är enligt Rayomand Press att hitta så kallade biomarkörer i blod eller ryggmärgsvätska, som kan hjälpa läkaren att ställa rätt diagnos och även förbättra möjligheter att i ett tidigt skede förutse sjukdomsförlopp och prognos. Detta skulle förbättra omhändertagande av patienter och på sikt kunna ge tillgång till lämplig symptomlindrande behandling. Biomarkörer som är specifika för en viss typ av polyneuropati ger även värdefull information om bakomliggande orsaker till just den typ av polyneuropati.

Tipsa läkare om Viss-portalen

Dr. Press tipsar patienter som söker vård för neurologiska symtom att påminna sin primärvårdsläkare om information och tips om polyneuropatiutredning som finns tillgänglig på Viss.nu-portalen. Där finns mycket information för primärvårdsläkarna på vårdcentralerna att kontrollera mot patienternas symtom, för att antingen göra färdig utredningen inom primärvården, eller kunna remittera rätt patient vidare till specialistneurolog.


Sammanfattningsvis är polyneuropati ett besvärande tillstånd och diagnosen är vanlig, särskilt bland äldre personer.

Enligt Rayomand Press har, utifrån amerikanska undersökningar, cirka 1,6 procent av befolkningen någon form av polyneuropati. Det kan innebära att i det finns 160 000 personer i Sverige, som har diagnosen. Bland dem som är äldre än 60 år är siffran så hög som 6 procent, alltså en av 20 personer, enligt Rayomand Press.

Hör intervjun i Neuropodden-Neurologipodden med neurologen Rayomand Press och hans Team Neuro på Karolinska sjukhuset Huddinge, som vill ta reda på varför idiopatisk polyneuropati och fintrådsneuropati uppstår i vissa människor.

 

 

Utdelning av Neurofondens stipendium på 400.000 kronor till neurologen Rayomand Press och Team Neuro på Karolinska Huddinge till ett viktigt projekt om vad som ligger bakom idiopatisk neuropati. (Fr.v.) Roger Lindahl koordinator för forskning på neuro, Johan Gunnarson styrelsen Neuro och prismottagaren Dr. Rayomand Press. Hösten 2018. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro