Neurostödd forskning om fatigue, hjärntrötthet, efter stroke
Anna Norlander är fysioterapeut och forskar på fatigue, hjärntrötthet, efter stroke vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds Universitet. Under 2019 fick hennes team stöd från Neuro för sin viktiga forskning.
Berätta om er forskning!
- Jag och mina kollegor tittar på hur vanligt det är med fatigue hos personer med lättare symtom efter stroke och som har återgått i arbete, samt hur fatigue påverkar deras livssituation. Genom två olika frågeformulär skattar deltagarna graden av fatigue och hur den till exempel påverkar sömn, motivation, koncentrationsförmåga, humör, fysisk förmåga, arbete med mera. Eftersom det inte är helt klarlagt vilket skattningsformulär som bäst fångar deras besvär undersöker vi även om de två formulären kan komplettera eller ersätta varandra. Denna studie är en del av ett större projekt om arbetsåtergång efter stroke mellan forskare, läkare och fysioterapeuter vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds universitet. Här möter kunskaperna från forskningen den kliniska verkligheten.
Varför ville du forska om det här?
- Jag har lång klinisk erfarenhet av stroke och skrev min avhandling inom strokeområdet. Den handlade om aktivitet och delaktighet efter stroke. Efter disputationen fick jag sedan möjlighet att forska vidare i detta projekt tillsammans med professor Christina Brogårdh och medarbetare. Idag jobbar jag 50 procent som fysioterapeut och ser hur svårt det kan vara för personer som drabbas av fatigue att förstå vad det är. Många med fatigue har svårt att beskriva och berätta om sina symtom. När de berättar om hur de har kämpat i många år med sina symtom tänker jag att de kanske hade haft det lättare om de bara fått hjälp tidigt och blivit förstådda. Det hoppas jag att min forskning kan bidra till.
Hur vanligt är det med fatigue efter stroke?
- Det är väldigt vanligt, studier har visat att cirka 50 procent drabbas av fatigue efter stroke, men det varierar förstås i olika studier. Vi behöver bättre förstå vad fatigue är och vilka besvär det medför för dem som drabbas. Vi tittar också särskilt på om det är några skillnader mellan män och kvinnor. Ännu har vi inget färdigt resultat från studien, men det verkar som att kvinnor drabbas av fatigue i högre utsträckning än män.
Vad hoppas du blir effekten av era studier?
- Tidigare kvalitativa studier visar att fatigue efter stroke påverkar livskvaliteten negativt. De flesta vill kunna fortsätta arbeta, men kan uppleva en kamp att fortsätta jobba, hantera familjen och vardagliga bestyr och samtidigt sin trötthet.
Genom att få ökad kunskap om fatigue efter stroke hoppas vi att det på sikt kan leda till ökad livskvalitet, och att de drabbade ska kunna arbeta i högre utsträckning och inte bli sjukskrivna. Vi hoppas att vi kan bidra till att rehabiliteringen får rätt innehåll och blir mer individanpassad. Det här är ofta en förbisedd grupp; de har symtom som inte syns och som kan tolkas som mildare i relation till mer fysiska symtom.
Vad vill du säga till dem som gett en gåva till strokeforskningen och på så vis gjort det här projektet möjligt?
- Jag hoppas att deras gåva kommer tillbaka till samhället genom det vi kan bidra med till dem som drabbas. Stort tack!