Teamet som praktiskt bygger upp AlsTreat med patientforskningsdata på Karolinska sjukhuset i Huddinge Stockholm: (frv.v) Parvin Safari, sjuksköterska som arbetar med intervjuer om livsstil och miljö, Caroline Ingre neurologläkare och Karolina Palmbäck sjuksköterska som arbetar med de kliniska behandlingsstudierna. Det har blivit möjligt tack vare Sebastian och Kristins insamlingskampanj Stoppa ALS via Neurofonden. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia

ALSTreats läkemedelsstudier angelägna för patienterna

Neurostödd forskning Det har varit en lyckosam start för det nya svenska kliniska forskningscentret för diagnosen als, Als Treatment Center Karolinska.
I den senaste studien centret deltar i, är de en av länderna som inkluderat flest patienter.
-Fantastiskt. Als-patienter och deras närstående är med och bidrar för att vi ska kunna lösa gåtorna kring als, säger centrets koordinator neurologen Caroline Ingre.

Als Treatment Center Karolinska (ALSTreat) är ett nystartat kliniskt forskningscentrum för experimentell behandling vid Karolinska sjukhuset i Huddinge i södra Stockholm. Fokus för forskningen är den neurologiska diagnosen als, amyotrofisk lateralskleros. Centrets initiativtagare är neurologen Caroline Ingre på Tema Neuro och centret har startats tack vare det privata insamlingsprojektet Stoppa als. Sebastian och Kristin startade insamlingskampanjen StoppaALS. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuromediaDet drivs av en person med als och dennes närstående. Det är Sebastian Penner som lever med als sedan 2016 och är patient hos neurologen Caroline Ingre på Karolinska sjukhuset. Sebastian och hans fru Kristin agerade konstruktivt som reaktion på att Sebastian insjuknat och startade insamlingen Stoppa Als via Facebook och Neurofonden. På ett drygt år har de samlat in över en miljon kronor, som utgjorde grunden för starten av centret.

 

Experimentella als-behandlingar

Neurologen Caroline Ingre och hennes kollegor på Karolinska sjukhuset Tema Neuro kunde därmed starta ett center som enbart riktar in sig på experimentella behandlingar mot als, där als-patienter från hela Sverige kunnat anmäla sitt intresse.
Den senaste studien, REFALS, har varit igång i ca 1 år, och intagningen har precis stängt. Det handlar om läkemedelsstudier som genomförs på patienterna för att hitta bättre nya framtida nya terapier mot als.

900 svenskar lever med als

Och det går framåt för deras forskningsprojekt:
-Det har gått mycket bra och vi är bland de 54 forskningscentra i världen som inkluderat flest patienter i de kliniska behandlingsstudierna. Det känns väldigt bra att det är ett så stort intresse från svenska patienter. I praktiken handlar det om ett 20-tal patienter av de cirka 900 personerna som lever med diagnosen als i vårt land idag. Och i vårt uppdrag hade vi målet att inkludera fem patienter, så det är ju med råge uppfyllt, konstaterar Caroline Ingre.


Prövar nyutvecklade läkemedel

Als Treatment Center Karolinska är alltså ett kliniskt forskningscentrum. Hittills finns bara ett läkemedel som har en viss bromsande effekt mot als-sjukdomens progression. Enligt Caroline Ingre är ett av målen med deras forskning att pröva fler av de läkemedel som nu utvecklas och forskas fram på olika håll, och testa om de har effekt mot sjukdomsutvecklingen.
-Vi vill verkligen visa andra länder och läkemedelsföretag att Sverige är att räkna med i utvecklingen och testningen av als-behandlingar i framtiden.


Studerar miljöfaktorers inverkan

Inom ALS forskargruppen på Karolinska i Stockholm pågår flera parallella projekt om diagnosen als. Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet samarbetar kring de flesta projekten. Ett projekt handlar om miljöfaktorer. För det finns teorier om att olika exponering av kroppen skulle kunna ha med debuten och utvecklingen av sjukdomen als att göra.
I ett av projekten intervjuas därför patienterna om sina liv och livsstilar, parallellt med att de lämnar flera vävnads- och blodprov. Intervjuerna ska visa vad de kan ha varit utsatta för i form av den livsmiljö de levt i. Det kan handla om miljöer som gett till exempel förgiftningar, som lett till att metaller eller andra hälsofarliga ämnen kan ha lagrats in i kroppen. Vilket enligt vissa forskare teoretiskt skulle kunna spela roll i utvecklingen av als-sjukdomen.

Jämför med patienternas närstående

- Vi analyser kontinuerligt alla Caroline Ingre. Foto: Håkan Sjunnesson/NeuroMediadessa vävnadsprover för att se om specifika sjukdomsmönster kan avslöjas hos patienterna, men inte hos friska kontrollpersoner. Vi använder därför också patienternas anhöriga/närstående i projektet, som växt upp och levt i samma livsmiljöer, men som inte utvecklat als. De blir som speglar till patienten.
-Vi är så tacksamma för att så många als-patienter och deras närstående vill bidra till våra olika forskningsprojekt, och ett av målen med vår forskning är naturligtvis att identifiera orsaken till sjukdomen, för att finna nya bättre bromsande behandlingar och om möjligt bot i framtiden, säger Caroline Ingre.

 

Välbesökta info-möten runt om

Det senaste året har personal från Neuro centralt och lokalt arrangerat sex stycken informationsseminarier om als-forskningen Lise Lidbäck och Peter Andersen. Foto: Håkan Sjunnesson / neuroMediarunt om i landet. Initiativtagaren är neurologen och als-specialisten professor Peter Andersen vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Als-forskningen har genom honom och hans forskningsteam tilldelats en miljon kronor via Neurofonden, efter den stora virala insamlingskampanjen Ice Bucket Challenge 2014.

 

Infomöteskampanj gav studiedeltagare

Dessa informationsseminarier har i höstas och nu i vår hållits i från Luleå i norr till Lund i söder. De har lockat många patienter och deras anhöriga och med på seminarierna har antingen neurologerna Peter Andersen eller Caroline Ingre varit, tillsammans med neurologkollegor och andra personer i lokala multiprofessionella als-team.
-De seminarierna har varit väldigt bra och de har genererat många mejlkontakter efteråt. Vi har dessutom haft patienter som varit med på informationsseminarierna och sedan kontaktat oss för att resa till Stockholm och inkluderats i behandlingsstudierna, det känns väldigt roligt, säger Caroline Ingre.

 Trion som sköter ALSTreat KS Huddinge. Foto: Håkan Sjunnesson
Teamet som praktiskt bygger upp AlsTreat med patientforskningsdata på Karolinska sjukhuset i Huddinge Stockholm: (fr.v) Parvin Safari, sjuksköterska som arbetar med intervjuer om livsstil och miljö, Caroline Ingre neurologläkare och Karolina Palmbäck sjuksköterska som arbetar med de kliniska behandlingsstudierna. Foto: Håkan Sjunnesson / NeuroMedia


Neurologen Peter Andersen om als-läkemedelsstudier som är aktuella nu:

Det pågår flera olika läkemedelsstudierPeter Andersen Neurolog. Foto: Håkan Sjunnesson kring framtida tänkbara bromsande behandlingar mot olika varianter av den neurologiska diagnosen amyotrofisk lateralskleros, als. Peter Andersen är neurolog vid Norrlands Universitetssjukhus och en av de ledande als-forskarna i världen. Här är hans sammanfattning av de viktigaste studierna som nu pågår:

1. REFALS levosimendan/placebo fas-3 48 veckors studie: Rekrytering av nya patienter till REFALS kommer sannolikt att sluta innan 1 juli 2019. Patienter som genomför hela REFALS kommer om de önskar det att kunna fortsätta i en REFALS-ES (Extension study). Första svenska patienten för REFALS-ES väntas bli aktuell under september 2019.

2. ORARIALS-01 arimoclomol/placebo fas-3 18 månaders studie: inga fler patienter kommer att inkluderas eftersom målet på 215 patienter har nåtts. Även ORARIALS-01 kommer så småningom att fortsätta i en förlängningsstudie (som i Sverige i praxis kommer börja ht2020).

3. Biogens ASO-genterapi SOD1 fas-2 placebo-kontrollerad studie är nu slut: Preliminära resultat presenterades på American Academy of Neurology i Philadelphia och på ENCALS in Tours i maj av prof. Timothy Miller, University of Washington: Studien är POSITIV (läs pressmeddelande från Biogen: http://investors.biogen.com/news-releases/news-release-details/biogen-present-new-interim-data-its-phase-12-clinical-study). Resultaten är bättre än i någon tidigare studie och det på samtliga mätparameter (Endpoints) inkl ALSFRS-R, muskelfunktion, SVC och överlevnadstid jämfört mot placebo. Där var en tydlig dos-respons där 100mg gruppen klarade sig klart bäst: i 100mg gruppen observerades en 37% reduktion i halten av SOD1 protein i CSV. ASO SOD1 läkemedlet som nu har fått namnet Tofersen ges vid injektion in i ryggmärgsvätskan lumbalt.

Nya kommande studier:
4. Som en följd av de mycket positiva och lovande resultat i ASO SOD1 studien, har Biogen snabbt gått vidare till en fas-3 efficacy studie (som har fått namnet ”VALOR”) med samma Tofersen antisenseoligonukleotid läkemedel: 60 patienter alla med SOD1 mutation planeras att inkluderas snarast. De första patienter har redan inkluderats i VALOR i USA och vi hoppas snart att kunna börja i Umeå eftersom godkännande från Etikprövningsmyndigheten i Uppsala klart.

 

Se videoklipp om als-forskning och om nya cliniska behandlingscentret AlsTreat

 

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson