Susanne Iwarsson, Lunds universitet forskar på hur personer med Parkinsons sjukdom ska få en så trygg och användbar hemmamiljö som möjligt i framtiden. Hon har den 27 augusti 2018 fått ett forskningsbidrag för sin forskning från Neurofonden på 300 000 kronor, som delades ut av Roger Lindahl, Neuros koordinator för forskning och rehabilitering på ett forskarseminarium i Lund. Foto: Håkan Sjunnesson / Neuro

300 000 till forskare med fokus på att åldras med Parkinsons

, Håkan Sjunnesson

Neurostödd forskning Ett av Neurofondens stora forskningsbidrag 2018 har delats ut till professor Susanne Iwarssons forskning om boendemiljöer för personer med funktionsnedsättningar, som vid Parkinsons sjukdom. Hennes forskargrupp vid CASE, Lunds universitet, stöds med 300.000 kronor från Neurofonden. Ekonomiskt stöd från en patientorganisation som Neuro betyder mycket, eftersom vår forskning verkligen berör många personer med funktionsnedsättningar.

Ett tjugotal personer i en forskargrupp på Lunds universitet samlades för höstupptakt på CASE, Centre for Ageing and Supportive Environments ”Centret för stödjande miljöer för den åldrande befolkningen” den 27 augusti. Finalen på mötet blev Neuros utdelning av ett forskningsstipendium på 300.000 kronor till Susanne Iwarsson, professor och koordinator för CASE.

Susanne Iwarssons forskningsteams arbete handlar om att åldras med Parkinsons sjukdom. Det arbete hon driver är enligt henne en av de mest omfattande studierna i världen hittills hur livssituationen och boendemiljön ser ut för Parkinsonpatienter. Det handlar också om att vi som allmänhet blir allt äldre men troligen behöver en anpassad boendemiljö på olika sätt så småningom.
- Vi hoppas kunna få fram konkreta råd till arbetsterapeuter som kan råda parkinsonpatienter i olika boendefrågor för ett lättare liv, säger Susanne Iwarsson.

Viktig forskning för medlemmar

Neurofondens utdelare på plats var Roger Lindahl, Neuros koordinator för forskning och rehabilitering och höll ett kärnfullt anförande på plats.

- När vi frågar våra medlemmar vad de tycker är viktigast för Neuro att satsa sina resurser på i framtiden, så kommer forskning och rehabilitering högst upp, tillsammans med neurosjukvård. Men ett tillgängligt samhälle finns också med på listan, eftersom många av medlemmarna har fått olika funktionsnedsättningar med åren, säger Roger Lindahl.

Han betonade att dessa medlemmar ändå vill leva ett så gott och aktivt liv som möjligt och därför är ett tryggt boende viktigt. Ett boende där man kan röra sig så mycket som möjligt och vara aktiv i samhällslivet på olika sätt.

Hade med sig ministerhälsning

- Därför beslutade vår forskningskommitté och förbundsstyrelse att prioritera vardagsnära forskning och då är bland annat ert arbete här mycket spännande, sa Roger Lindahl. Han hade dagen innan av en händelse mött Sveriges nuvarande ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson.

- Ministern fick information om Neuros forskningsutdelning och blev mycket intresserad av det forskarbidrag som vi delar ut idag till er forskning om boendemiljöer för personer med Parkinsons sjukdom. Hon skickade med en hälsning till er i Lundaforskningsgruppen, sa Roger Lindahl.
Hälsningen togs emot väl och professor Susanne Iwarsson tackade så mycket.

Komplext samspel outforskat

Professor Susanne Iwarsson påminner om att med stigande ålder blir bostaden den plats där äldre människor spenderar det mesta av sin tid och därmed får hemmet allt större betydelse för hälsa och livskvalitet. Boendemiljön påverkar också äldre människors dagliga aktivitet och delaktighet och att bostadens utformning påverkar personens självständighet.

Därför har hennes forskargrupp i ett flerårigt forskningsprojekt valt att studera det komplexa samspelet mellan hälsa, funktionsnedsättning och boende bland personer som åldras med Parkinsons sjukdom. Detta eftersom forskargruppen funnit att kunskapen är otillräcklig och det vill professor Susanne Iwarsson ändra på.

God vård och omsorg

Det aktuella forskningsprojektet bidrar med viktig kunskap för planering av god vård, omsorg och boende med livskvalitet, både på individ- och gruppnivå samt ur ett övergripande samhällsperspektiv. Och detta är mycket viktigt också för patienternas närstående och vårdare.

- Det är naturligtvis både hedrande, glädjande och mycket betydelsefullt att få motta ett av Neurofondens stora bidrag 2018, säger Susanne Iwarsson.

- Forskning om åldrande förutsätter att man samlar in data över tid, helst vid ett flertal tillfällen under många år. Med det bidrag vi nu får från Neurofonden kommer vi att kunna finansiera en uppföljning sex år efter det att deltagarna undersöktes första gången, vilket är mycket värdefullt för projektet, säger Susanne Iwarsson.

- Det känns mycket bra att Neurofonden kan vara med och stödja just det här projektet, säger Neuros ordförande Lise Lidbäck. Att få vardagen att fungera i det egna hemmet är så otroligt viktigt för livskvaliteten, inte bara för den som åldras med Parkinsons sjukdom utan för alla som lever med en neurologisk diagnos.

Fakta om Neurofonden

Neurofonden delar årligen ut bidrag på cirka fyra miljoner kronor för att stödja medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete om neurologiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar.


Neuro är en intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vi finns för att ge dig information, stöd och framtidstro. Vårt mål är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra.

 

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson