En person som sover över tangentbordet. Foto.
Att jämföra den nu pågående pandemin med coronaviruset covid-19, med svininfluensapandemin – det låter sig inte riktigt göras. Foto: Håkan Sjunnesson, Neuro.

Ny pandemi väcker minnen

, Mattias Nordgren

Den nya, pågående pandemin med coronavirus väcker frågor och oro hos de flesta. Men kanske särskilt bland dem som drabbades av narkolepsi i samband med vaccination mot svininfluensan för drygt tio år sedan, 2009.

Att jämföra den nu pågående pandemin med coronaviruset covid-19, där det ännu är långt till ett fungerande vaccin, med svininfluensapandemin och pandemrix – det låter sig inte riktigt göras. Men vi bad ändå Anne-Marie Landtblom, professor i neurologi vid Uppsala universitet, med inriktning mot bland annat sömnsjukdomar som narkolepsi att tänka i de banorna.

Har du allmänna råd till narkolepsipatienterna när det gäller Corona?

- Riskgrupper är de som har problem med sin andning. Det finns personer med narkolepsi som har kraftig övervikt på grund av att rubbningen av orexinhormonet och då finns också risk för andningsuppehåll, det som kallas för sömnapné, och det är i synnerhet dessa personer som bör vara extra försiktiga.

Anne-Marie Landtblom konstaterar att många av de som drabbades av narkolepsi efter pandemrixvaccinationen har drabbats väldigt hårt.

- Det är väldigt tråkigt att se de personer som nu har narkolepsi efter pandemrix. Vi ser tyvärr att unga personer som har svår narkolepsi, de har stora problem i sitt liv med utbildning, familjebildning och yrkesarbete – det är oerhört svårt för dem som så tidigt drabbats av sjukdomen, säger hon.

Ny kunskap - till högt pris

Samtidigt gav narkolepsifallen i samband med pandemrixepidemin ny kunskap om diagnosen narkolepsi – dock till ett mycket högt pris för de som drabbades. Men trots allt kunskap att bygga vidare på.

- Vi har lärt oss att narkolepsi är, av allt att döma, en autoimmun sjukdom där den här vaccinationen med pandemrix medverkade till ett immunsvar som fungerade skadligt på hjärnan och gjorde att vissa nervceller i hjärnan inte kan tillverka orexinhormon. Så man har kommit ett stort steg vidare i förståelsen för hur narkolepsi uppstår, säger professor Anne-Marie Landtblom.

Det har också hänt en del på läkemedelssidan berättar hon.

- Bland annat använder vi ADHD-mediciner i mycket större omfattning, som Concerta eller metylfenydrat, sådana preparat har ganska regelmässigt tagits in i behandlingen av narkolepsier. Sedan har vi även börjat använda Xyrem som var ett extremt ovanligt läkemedel och kom ungefär samtidigt som starten av panemrixepedimin. Det läkemedlet har vi lärt känna på ett mycket bra sätt och kan använda med stor säkerhet.