Neuroordförande i SR om stamcellstransplantation vid ms och Neuros stöd
Neuros ordförande Lise Lidbäck har medverkat i en intervju i Sveriges Radio P4 Gävleborg om vad Neuro gör för forskningen kring diagnosen ms. Bland annat om stöd till en studie om blodstamcellstransplantation. Också om Neuros stöd till medlemmar med ms.
-Neuros ordförande Lise Lidbäck framförde Neuros budskap klart och tydligt. Det handlade om ms och stamcellsbehandling. Radiolyssnarna fick veta vad Neuro gör, varför vi behövs och vilken forskning våra givare bidrar till, säger Max Ney, kommunikationschef för Neuro.
Neuros ordförande Lise Lidbäck berättar i intervjun om det stöd som Neuro kan ge till sina medlemmar som lever med den neurologiska diagnosen multipel skleros, ms. Dels i form av samtalsstöd via diagnosstödjare och dels i form av rättshjälps stöd när medlemmen behöver del av samhällets sociala skyddsnät, men nekas hjälpen. Då kan Neuros rättshjälpsombud hjälpa till med att överklaga beslut för ny prövning.
Neuro bidrar till forskningen
Neuro har bidragit till forskningen om behandling med blodstamcellstransplantation mot ms i år. Det är till neurologen Joakim Burman och hans forskarkollegor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där introducerades denna behandling med blodstamcellstransplantationer mot aggressiv skovvis ms först i Sverige redan för cirka 15 år sedan genom neurologen Jan Fagius. Forskningsstudien heter ”Kan man förutsäga återfall efter blodstamcellstransplantation för MS med biomarkörer”.
Neuro har också varit med i processen att hitta deltagare till den internationella så kallade MIST-studien som pågår på bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan 2005. Den beräknas vara slutförd 2024.
Driver på politiken för rättvis vård
Lise Lidbäck berättar vidare om att Neuro är med och driver på politiken för en rättvis neurosjukvård i hela landet. Den Neurorapport som Neuro tagit fram i år, pekar till exempel på att många medlemmar har fått vänta mer än ett år för att få en rätt diagnos ställd så att behandling kan påbörjas. Något som inte är acceptabelt och måste skyndas på.
Neuros ordförande pekade också på den revolutionerande forskning som sker kring just diagnosen skovvis ms, multipel skleros, där blodstamcellstransplantation är en av behandlingarna idag. Men det är en för kroppen mycket tuff behandling som används restriktivt. Idag finns drygt tio potenta bromsande behandlingar mot den skovvisa formen av ms.
Organisationen Neuro har också aktivt medverkat till de nationella riktlinjer som tagits fram för ms-vården i Sverige.
Fakta blodstamcellstransplantation
I korthet kan behandlingen med en blodstamcellstransplantation beskrivas på följande sätt: Patienten får lämna ifrån sig blod som sedan genomgår en behandling. Därefter ges en cytostatikabehandling till patienten under tio dagar, likt en cancerbehandling som ska slå ut kroppens immunförsvar. Sedan får patienten tillbaka sitt lämnade blod, vars stamceller då har ”glömt bort” hur ms-inflammationerna uppstod.
Lyssna på radiointervjuerna
Varje år genomgår mellan en och tre MS-patienter i Region Gävleborg en blodstamscellstransplantation och det har blivit allt vanligare de senaste åren. Behandlingen har visat sig vara effektivare än traditionella bromsmediciner vid skovvis MS.
– Jag blir så glad när jag tänker på det, att dem som tyvärr blir sjuka nu kan få den här möjligheten, säger Marita, en av patienterna som insjuknade i MS för 37 år sedan, men som inte passar för denna behandling.
Här kan du läsa om den pågående MIST-studien vid bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den har pågått sedan 2005 och väntas avslutas 2024. MIST står för Stem Cell Therapy for Patients With Multiple Sclerosis Failing Alternate Approved Therapy- A Randomized Study
(ungefär: Stamcellsterapi för patienter med multipel skleros som misslyckas med alternativ godkänd terapi - en slumpmässig studie)
Läs mer:
