Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar
Intresset för parasport är stort och de Paralympiska spelen är numera ett av världens största idrottsevenemang. Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program. I ett nytt avhandlingsarbete från Lunds universitet påvisas det att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är ett vanligt förekommande bekymmer hos svenska elitaktiva paraidrottare, enligt Neurologi i Sverige.
I dag är det välkänt att fysisk aktivitet och idrott minskar risken för ett flertal livsstilssjukdomar såsom kardiometabola sjukdomar, depression, osteoporos samt vissa cancertyper. Tyvärr är det också välkänt att personer med en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom i mindre grad är fysiskt aktiva jämfört med personer utan.
Det är därför av stor vikt att personer med en funktionsnedsättning introduceras till organiserad idrott för att främja fysisk och psykisk hälsa samt social inkludering.
Paraidrottares prestationer fortsätter också att öka, och flera nya världsrekord sattes under Paralympics i Rio de Janeiro 2016.
Att delta i idrott, och särskilt elitidrott, innebär dock en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom som kan ge allvarliga konsekvenser för individen samt stora kostnader för samhället.
Inom vissa idrotter har man framgångsrikt lyckats att förebygga skador baserat på program utvecklade genom epidemiologisk forskning. Det finns dock mycket få epidemiologiska studier som har kartlagt idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport. I de få studier som finns från Paralympics, visar resultaten att det under Paralympics rapporteras både fler skador och sjukdomar jämfört med under OS. Det finns dock inga studier som har kartlagt skador och sjukdomar över tid och under idrottarnas träningssäsong, och det finns inga evidensbaserade förebyggande program.