En äldre person på en bänk som matar duvor. Illustration.
Stefan Sennfälts avhandling handlar om hur det går för patienter som drabbats av stroke, i det längre perspektivet, nämligen 3 och 5 år.

Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv

Neurostödd forskning Sammanfattningsvis beskriver forskaren Stefan Sennfält i sin avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på anhöriga.

Stroke är en mycket vanlig sjukdom och idag räknar man med att det finns över 140 000 drabbade i Sverige som lever med varierande grad av funktionell nedsättning.

Prognosen efter stroke påverkas av många olika faktorer varav flera tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet. Den här avhandlingen vill ge en heltäckande bild av långtidsutsikterna och varje delarbete fokuserar på olika viktiga aspekter såsom samsjuklighet, funktionsnedsättning innan stroke, återinläggningar samt de anhörigas situation.

Ett gott omhändertagande i det längre perspektivet kräver ett anpassat tillvägagångssätt där patienter med olika förutsättningar hanteras olika.

Betydelsen av anhöriga 

Det är också nödvändigt med en helhetssyn där många olika faktorer tas i beaktan. Dessutom visar resultaten på betydelsen av att även stödja anhöriga som ofta står för den allra största vårdinsatsen.

Projektet bygger på data från Riksstroke, det svenska kvalitetsregistret för strokesjukvård, och mer specifikt en långtidsuppföljning som genomfördes år 2016 av patienter som insjuknat tre eller fem år tidigare (över 22 000 inkluderade patienter) och deras anhöriga. Data har även inhämtats från bland annat Patientregistret, SCBs befolkningsregister samt Läkemedelsregistret.

Stefan Sennfält försvarade avhandlingen den 18 september 2020.