– Vi tittar på vad som händer inuti och utanför cellen, för att se hur biologin fungerar. Ju mer man förstår om blodplätten, desto lättare är det att i framtiden hitta nya mediciner som minskar risken för blodpropp och blödning, förklarar Caroline Kardeby. Risken med en stor proppbildning är nämligen en stroke, ett livshotande tillstånd som förhindrar hjärnan att få tillförsel av syrerikt blod. Foto: pressbild fr Örebro Universitet

Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke

Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.

Blodplättar är nödvändiga för vår överlevnad. Om kroppen skadas och börjar blöda och blodplättarna inte reagerar tillräckligt snabbt, kan det leda till att man förblöder. Om blodplättarna i stället reagerar för fort eller för mycket kan det orsaka en blodpropp.
– Då kan man till exempel få hjärtinfarkt eller stroke som kräver medicinering. Men de mediciner som finns i dag ökar risken för blödning, säger forskaren Caroline Kardeby, som är biomedicinsk analytiker.

Söker exakt svar på blodproppsbildningen

Det Caroline Kardeby och hennes team i samarbete med flera andra forskare i Europa försöker hitta, är svaret på är vad som egentligen händer i detalj, när det bildas en blodpropp i ett blodkärl.
– Vi tittar på vad som händer inuti och utanför cellen, för att se hur biologin fungerar. Ju mer man förstår om blodplätten, desto lättare är det att i framtiden hitta nya mediciner som minskar risken för blodpropp och blödning, förklarar Caroline Kardeby.

Avhandling om unika molekyler

Hon har arbetat i Örebro universitets laboratorium vid Campus USÖ. De unika molekylerna hon studerat tillverkades av forskare i Linköping och Aten. Grekerna lyckades utveckla en substans som förhoppningsvis kan minska skador på hjärtat efter hjärtinfarkt.

– De såg att det fungerade bra på djur, men visste inte exakt hur den fungerade, säger Caroline Kardeby.
Och där kom Örebro universitet in i bilden.
– Det är det jag har visat i min avhandling, vad de här substanserna gör och om det går att använda dem för att se hur blodplättar fungerar, säger Caroline Kardeby.

Samarbete Örebro, Linköping och Aten

Nu ska de grekiska forskarna försöka göra en bättre, mer effektiv version av substansen. Samtidigt har forskarna i Linköping utvecklat en molekyl som kallas glykopolymerer. Caroline Kardeby har kunnat visa hur de påverkar blodplättarna genom ett specifikt protein som sitter på cellens yta.

Om en blodpropp är på väg att bildas håller proteinet ihop klumpen av blod. Nu vill forskarna hitta ett sätt att blockera proteinet, för att blodproppen ska lösas upp snabbare i kroppen.
– Man måste gå vidare med någon form av djurstudier för att försöka få mer information. Men nu har vi ett verktyg för att studera det här proteinet, som man inte vet så mycket om, säger Caroline Kardeby.

Caroline Kardeby har nu fått en postdoc-tjänst i England där hon ska fortsätta sin forskning.
– Det finns många lösa trådar kvar, säger hon.

Beatrice Emmerik / Örebro Universitet

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Bli medlem idag!

Rådgivning & stöd, gemenskap och opinionsbildning. För 30 kronor i månaden.

Jag vill gå med idag!

Neuro finns i hela landet

I samband med beskedet om en neurologisk diagnos eller skada tar livet ofta en ny vändning. Massor av frågor behöver få svar och en ny livssituation kan behöva hanteras. Att då få kontakt med personer som har egna, liknande erfarenheter kan för många vara särskilt givande och utvecklande.

Hitta din förening

Stöd forskningen om stroke

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva