Förintelsens minnesdag
Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Också romer och polacker utsattes för folkmord grundade på rasistiska föreställningar. Därutöver förföljde, fängslade och dödade Nazityskland tusentals andra människor, bland annat många funktionsnedsatta och homosexuella.
Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. År 2022 är det 77 år sedan.
För människors lika värde
År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.
Om rätten till ett värdigt liv
Med hänsyn till den aktuella debatten om aktiv dödshjälp vill Neuroförbundet i stället lyfta vikten av människors lika värde. Diskussioner om vad som anses vara ett värdigt liv, och var man drar gränsen för personer med funktionsnedsättningar är oroväckande. Därför är det är viktigt att förstå kontexten av frågan om liv och död för personer med sjukdomar och funktionsnedsättningar. Vår värld har en lång historia av försök att institutionalisera, tvångssterilisera och ta livet av personer med funktionsnedsättningar och därför vill Neuroförbundet i stället fokusera på människors lika värde och rätten till ett värdigt liv.
Om döden ses som barmhärtighet och en ”lösning” på hälso- och sjukvårdsfrågor för personer med svåra neurologiska diagnoser behöver man ställa sig frågan hur mycket det livet anses vara värt? Vad säger det om oss som samhälle om vi skulle anamma döden för personer med funktionsnedsättningar när majoriteten av invånarna inte har en svår sjukdom eller funktionsnedsättning? Det medför även en diskussion om vilka personer som anses vara tillräckligt sjuka för att erbjudas dödshjälp, som kan leda till katastrofala konsekvenser. Vem avgör detta och vilka fattar dessa beslut? Vi ser även att det föreligger en stor risk att auktoritetsfigurer och experter inom vården influerar i denna fråga.
Utan rättigheter inget val
Livet bör få ta plats i främsta rummet och i dagsläget saknar många personer med funktionsnedsättningar de rättigheter och den vård som möjliggör detta. Istället för att fokusera på döden som den sista utvägen bör vi fokusera på att motverka att det blir den enda utvägen för de som lever med neurologiska diagnoser. Neuroförbundet vill därför fokusera på att samhället investerar i allas lika värde och säkerställer rätten till ett värdigt liv i ges till alla våra invånare, oavsett sjukdom eller funktionsnedsättning.