”Konsten att styra sina drömmar” - Neurodagarna 2023

Den 27 september hade vi årets första Neurodag. Först ut för kvällen var Pontus Wasling, Överläkare i neurologi och docent på Neurologi­mottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Föreläsningen handlade om olika typer av sömn, drömmar och hur du kan styra vissa av dina drömmar.

Pontus Wasling är utöver ovan nämnda titlar dessutom författare och har gett ut flera böcker. Han inledde med att tala kort om sin senaste bok, ”Knaster: medvetandets gåva och illusionen av ett jag”. Bland annat innehåller boken två kapitel som handlar om just det som var ett av kvällens teman, nämligen klardrömmar.

Han berättade också om och rekommenderade ett avsnitt ur serien ”Sverige forskar” från utbildningsradion, där avsnittet heter ”Så styr du dina drömmar”. I detta avsnitt förklarade Pontus hur sömn och drömmar fungerar och hur du kan lära dig att styra dina drömmar, mycket av det som han denna kväll tog upp.

Forskning på sömn
Pontus berättade att intresset är stort för sömnforskning och forskningen har kommit fram till att vår hjärna kan klara sig ganska bra utan den verkliga världen, då den har en otrolig förmåga att skapa en egen värld i drömmarna. ­Pontus nämnde en rad olika personer som visat intresse för och forskat på sömn och drömmar genom åren. En av dessa var Alfred Loomis (1887-1975), en amerikansk jurist som tjänade stora pengar på Wall street på 1920-talet. Han investerade sedan mycket pengar i guld och sitt stora intresse, Vetenskap. Han köpte in en fin utrustning för sin forskning kring bland annat sömn och byggde en mycket tidig variant av EEG-maskinen, för registrering av hjärnverksamhet. Han upptäckte att vid en viss tidpunkt förändrades hjärnverksamheten, vilket var när försöks­personen föll i djupsömn. 1937 gjorde han en stor upptäckt, vilket var att sömnen har olika stadier som vi går igenom flera gånger per natt. Dessa stadier var Vaken, N1 (slummer), N2 (lätt djupsömn) och N3 (djupsömn). När dessa grafer lades ihop fick han fram ett så kallat hypnogram (hypno, sömn på grekiska).

Ett annat stort genombrott i sömnforskning gjordes 1951 av forskaren Eugene Aserinsky (1921-1998). Han var den första att sätta elektroder inte bara på huvudet utan också på ögonen för att mäta sömnens olika stadier. Han upptäckte att vid ett stadie i sömnen så började ögonen röra sig. Detta ledde fram till en upptäckt av ytterligare ett sömnstadie, nämligen Rapid Eye Movement-sleep (REM-sömn). Aserinsky drog av sitt studiefynd slutsatsen att vi drömmer under REM-sömnen och att det skulle vara därför som ögonen rör sig. Nu vet forskare att vi drömmer under REM-sömn, men också i djupsömn trots att ögonen då inte rör sig. Anledningen till att våra ögon rör sig under REM-sömn är dock ännu inte känt förklarade Pontus.

Medvetandetillstånd
Pontus talade om tre medvetandetillstånd, vakenhet, icke REM-sömn (djupsömn) och REM-sömn. Han berättade att studier visat att vi rör oss olika mycket under dessa sömnstadier. När vi är vakna så är det full fart på EEG:et och ögonen rör sig fram och tillbaka och likaså är våra muskler aktiva. I icke REM-sömn rör vi på oss men ögonen är stilla. Däremot vid mätning vid REM-sömn rör sig ögonen fram och tillbaka, men det saknas aktivitet på EMG:et, vilken mäter elektrisk aktivitet i våra muskler. Endast två musklergrupper fungerar under REM-sömn, ögon och andning, utöver detta är vi paralyserade förklarade Pontus.

Parasomni
Han tog upp parasomnier, såsom att gå eller prata i sömnen, där tala i sömnen är den absolut mest vanliga. Parasomnier förekommer under icke REM-sömn och att gå i sömnen är vanligast när vi är barn.

Pontus berättade om en kvinna som blev uppringd mitt i natten av sin make som undrade vart hon tagit vägen, då hon inte var hemma i sängen som hon borde. Kvinnan befann sig då ute på motorvägen och var på väg till jobbet. Problemet var dock att hon sov och hade så gjort under hela tiden som hon gått upp ur sängen, klätt sig, utfört sina vanliga morgonrutiner och satt sig i bilen och åkt i väg. Detta är en mycket ovanlig parasomni förklarade Pontus, men det finns rättsfall där personer hävdat att de inte minns att de utfört handlingar då de sovit, trots att handlingarna varit såväl mordförsök som mord.

Sömn under livet
Pontus förklarade att mängden sömn varierar under livets gång. När vi är riktigt små sover vi väldigt mycket och saknar dygnsrytm. Då sover vi cirka 16 timmar/ dygn, varav åtta av dessa är REM-sömn. Han förklarade att med tiden som vi växer upp så minskar vår REM-sömn och likaså sjunker vår sammanlagda sömn stadigt desto äldre vi blir. Som vuxna har vi mestadels icke REM-sömn och endast 20-25 % av vår sömn är REM-sömn.

Anledningen till att vi sover mindre desto äldre vi blir, är inte att vi inte behöver sömnen, utan att våra hjärnor får allt svårare att reglera och upprätthålla sömnen. Detta märks också tydligt vid neuro­logiska sjukdomar, där sömnen kan bli påverkad, förklarade Pontus.

Olika sömnstadiers funktion
Pontus berättade om en spännande dansk studie där de upptäckt att under djupsömnen så krymper våra gliaceller och det blir mer plats i hjärnan. När detta sker så sköljs våra hjärnor igenom och skadliga proteiner skickas ut i ryggmärgsvätskan. Detta sker varje natt och är bokstavligt talat en riktig hjärntvätt förklarade han. Den pump som sköter rensningen är våra pulsslag, vilket gör att om vi har högt blodtryck så blir rensningen sämre. En annan funktion som icke REM-sömnen har är för vårt minne. Under icke REM-sömn inpräntas sådant som vi lärt oss under dagen, vilket gör att vi minns bättre när vi vaknar dagen efter än när vi lade oss på kvällen.

Pontus försökte förklara REM-­sömnens betydelse och med tanke på att vi har så mycket av den i början av livet, så borde den vara någon form av uppkoppling av vår hjärna. Senare i livet är det lite oklart vad vi använder REM-sömnen till. Pontus sade att drömmar kanske kan vara till för att rensa upp tankar eller själva aktiviteten i nervcellerna.

Drömmar - Vem och varför?
Pontus förklarade att nästan alla drömmer, även om vi inte minns våra drömmar. Han berättade att det faktiskt finns en liten grupp individer som aldrig drömmer, men att dessa bara utgör 0,36 %.
Han förklarade att vid vissa neurologiska sjukdomar så kan vi drömma mindre eller till och med bli av med den funktionen som gör att vi drömmer. Det är vanligare att du minns dina drömmar om du är ung, stressad, sover dåligt eller var på dåligt humör när du lade dig. Det är nämligen vid dessa tillfällen större chans att du vaknar mitt i en dröm.

Typiska, bisarra och osammanhängande drömmar
Pontus talade om att det finns vissa drömmar som är typiska och som vi nog alla haft några gånger såsom att tappa tänder, vara naken inför publik, hitta pengar, bli jagad, flyga med mera. Han förklarade att även om det känns som att vi drömmer dessa typiska drömmar ofta, så är det ändå bara en handfull av våra drömmar som är just sådana drömmar. Dessa är dock ofta väldigt känslomässigt laddade, vilket gör att vi minns dessa bättre.

Sedan finns det bisarra och osammanhängande drömmar med underliga människor som vi aldrig mött eller miljöer vi aldrig besökt. Dessa är dock ovanliga och utgör endast 10 % medan hela 90 % av våra drömmar har visat sig faktiskt kunna hända i vårt vardagliga vakna liv. Vi drömmer oftast om kollegor, vänner, familjen och miljöerna som är väldigt bekanta. Det är därför inte så stor skillnad mellan våra drömmar och vårt vardagliga liv.

Drömtydning
Drömmar har genom åren tolkats på olika sätt, såsom att det är symboliska meddelanden från andra sidan eller från gudar om vad som skall hända i framtiden. Han förklarade att sedan 300-talet har det funnits drömtydningsböcker och dessa är ju än idag mycket vanliga. Sigmund Freud ansåg att drömmar kom från det undermedvetna och var undertryckta önskningar. Pontus presenterade några andra hypoteser som finns idag kring vilken funktion drömmar har. En hypotes är att drömmar har med inlärning att göra. En annan att drömmar är en träning för verkliga situationer som vi kan hamna i vid vaket tillstånd. En tredje att våra drömmar är till för att vi skall associera det vi lärt oss under dagen med det vi redan vet sedan tidigare och att drömmar då skulle ha en kreativ funktion. Han förklarade att dagdrömmar och nattdrömmar kan ha samma funktion och att det kan vara samma mekanismer som är inblandade vid båda dessa typer av drömmar.

Klardrömmar
Pontus tog sedan upp begreppet klardrömmar, vilket kan uppkomma i REM-sömn och är drömmar där du blir medveten om att det endast är en dröm du befinner dig i. Pontus förklarade att då du är medveten om att det endast är en dröm, så ger det dig möjlighet att ändra på innehållet. Du kan ändra på dig själv, personer i drömmen eller själva scenariot du befinner dig i. Klardrömmar kan du använda för att minska mardrömmar, träna på olika saker som du behöver i vaket tillstånd eller bara för att göra något trevligt. Pontus berättade om en kvinna som hade lite speciella klardrömmar, där hon kunde välja att ha sex med vem hon ville. Detta hade resulterat i att hon under sina klardrömmar haft sex med diverse attraktiva skådespelare från Hollywood. I studiesyfte kan forskare använda klardrömmar för att bland annat studera REM-sömnens egentliga funktion eller för att kommunicera med den som drömmer för att nämna några områden.

Pontus berättade om sömnstudier som han varit delaktig i, där de studerat just klardrömmar och att de använt sig av en försöksgrupp bestående av personer med ­Narkolepsi. Valet av försöksgrupp var att de på grund av sin sjukdom har en REM-sömnstörning, vilket gör att denna patientgrupp har fler klardrömmar. Vid dessa sömnstudier somnade denna grupp snabbt och gick direkt in i REM-sömn. Pontus förklarade att om du somnar i REM-sömn så kan det uppstå en speciell situation, nämligen att du börjar se eller höra saker runt omkring dig, hallucinationer. Detta förklarade han kan vara mycket skrämmande, då det inte sällan är riktigt obehagliga saker du hör och ser. Utöver dessa hemska sömnhallucinationer så är vi ju dessutom paralyserade i REM-sömnen, vilket gör hela upplevelsen än mer skrämmande. Vid Narkolepsi är det vanligt med klardrömmar och hela 70 % av patientgruppen upplever detta och hela 21 % har dessa drömmar varje natt.

Pontus förklarade att de i studien gjort mätningar av klardrömmar genom att se på ögonrörelser. Då du endast kan röra ögonen och andas under REM-sömn så bad de deltagarna i vaket tillstånd att signalera till försöksledarna när de gått in i klardröm. Detta gjorde de genom att titta vänster-höger två gånger direkt efter varandra. Det låter otroligt, men det fungerade förklarade Pontus.

Alla kan vi med några enkla knep lära oss att bli bättre på att minnas våra drömmar. Ett sätt är att skriva en drömdagbok som du fyller i så snabbt du vaknar, oavsett om det är på natten eller morgonen. Det gör också att du blir mer observant på dina drömmar. Om du vill ha fler klardrömmar kan du öva på att göra någon typ av verklighetskontroll, såsom att försöka föra fingret genom armen. Gör du denna övning ofta så kommer du få med det in i dina drömmar. Sover du så går fingret rakt ­igenom. Sedan kan du öva på att ­kontrollera dina drömmar förklarade Pontus.

Vi tackar Pontus Wasling för en intressant och spännande föreläsning om hur vi bättre skall förstå våra drömmar och hur vi kan kontrollera dem.

Caroline Persson
Kompassen, Råd & Stöd