Rättigheter del 1 - Att skriva en ansökan

Detta ämne var del i vår föreläsningsserie ”Hjälp till självhjälp” och den första av fyra föreläsningar på området rättigheter med juristen Patrik Magnusson.

Patrik gick igenom viktiga grunder för att få en så välgjord ansökan som möjligt, för att dina chanser att bli beviljad skall optimeras. Han gick även igenom hur du skall gå till väga om du behöver överklaga och vad du då bör veta och tänka på.

Patrik Magnusson har en lång erfarenhet av såväl vårt förbund som av arbetet kring rättigheter. Han arbetade på Förbundet under 21 år, först som regional ombudsman och sedan som biträdande förbundsjurist och har under dessa år hjälpt många medlemmar.

Historik

Patrik gick igenom historiskt hur bilden av personer med funktionsnedsättning i samhället förändrats över tid. Från 1950-talets syn att samhället skulle skyddas från funktionshindrade och vice versa och begränsningen för att kunna leva som andra låg hos den funktionshindrade individen, inte samhället. Vidare genom handikappförbundets Centralkommittés program ”Ett samhälle för alla” från början av 70-talet, där tankesättet vändes. De framhöll bland annat att ett handikapp i stor utsträckning var en följd av brister i samhället och att handikapp skulle elimineras. Vidare till statens offentliga utredning ”Kultur för alla”, där en handikappad definierades som en person som av fysiska eller psykiska skäl hade betydande svårigheter i sitt dagliga liv och där handikappet påverkades av den enskildes livsvillkor utifrån samhällets utformning.

I slutet av 90-talet kom propositionen från regeringen, ”Från patient till medborgare”, där målsättningen för handikappolitiken var full delaktighet, jämlikhet och alla människors lika värde. I statens utredning från början av 2000-talet framgick att det åligger det allmänna att undanröja de hinder som finns mot att alla skall kunna delta i samhällslivet på lika villkor. Patrik förklarade att allt detta lät och låter bra, men att han tyvärr under de 20 år som han arbetat inom området sett en stor urholkning där pengar styr före målsättningarna.

Rättsliga grunder

Patrik gick sedan vidare och tog upp rättsliga grunder utifrån Regeringsreformen och Förvaltningslagen som skall ligga till grund för och värna om alla medborgare.

I regeringsreformen talas det om att den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och den enskildes frihet och värdighet. Att det skall verkas för att alla skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Likaså att det allmänna skall motverka diskriminering på grund av bland annat funktionshinder.

I Förvaltningslagen beskrivs det bland annat att en myndighet skall se till att kontakterna med enskilda skall bli smidiga och enkla och att myndigheten skall lämna den enskilde sådan hjälp att den enskilde kan ta vara på sina intressen. Hjälpen skall ges i den utsträckning som är lämplig utifrån frågans art och den enskildes behov av hjälp och utan onödigt dröjsmål. Patrik ville lyfta fram dessa för att det ofta känns som att de faller i glömska hos myndigheterna. Försäkringskassan låser ofta fast den sökande vid en felformulering istället för att ställa frågor. Patrik bad om ursäkt för att han kunde verka mörk och hård mot framförallt Försäkringskassan. Han förklarade att efter alla år av arbete med dessa frågor så har han ofta sett att det inte gått bra och ville därför varna och ge vägledning.

Grunder för ansökan

Patrik har genom åren drivit många ärenden åt våra medlemmar och tyvärr alltför ofta sett hur svårt det är att i efterhand styra upp en ansökan som blivit fel från första början. Han tryckte därför på vikten av att vara väl förberedd och kunna svara på rätt frågor redan från första början, då det är ytterst svårt att senare i processen göra korrigeringar. Han presenterade en minneslista på fyra punkter som är viktiga att utgå ifrån vid ansökan av en insats. Första punkten var att identifiera vilket problemområde som du har. Det kan vara att du inte kan nyttja din bostad, inte kan använda dig av lokaltrafik eller saknar försörjning på grund av din sjukdom. Andra punkten var att söka efter information genom att läsa lagen, förarbeten, uppsöka olika hemsidor eller rådfråga personer som har denna kunskap. Tredje punkten var att finna rätt instans att söka, så att du får det du behöver. Fjärde och sista punkten var att du om möjligt skall använda dig av rätt blankett för att göra din ansökan.

Att fylla i ansökan

Patrik gav sedan några punkter för vad som är viktigt att tänka på när du fyller i ansökan. Till att börja med så skall ansökan alltid vara skriftlig, för då måste du också få ett skriftligt svar tillbaka. I ansökan skall det tydligt framgå vilken insats du söker och innehålla en konkret beskrivning av ditt behov. Det är viktigt att du är saklig i din argumentation och att insatsen du ansöker om finns motiverad utifrån lagens intention och dina verkliga behov. Patrik gav exemplet att du inte kan ansöka om parkeringstillstånd med argumentet att du behöver kunna öppna dörren helt för att kunna ta dig i och ur bilen. Det är inte skäl nog att få tillståndet beviljat, utan det är viktigt att vara påläst så du kan lägga fram korrekta motiveringar. Var rak och tydlig och utgå alltid ifrån att du behöver förklara allt, då mottagaren inte vet någonting om dig och dina begränsningar. Detta gäller även de intyg du kräver in från olika professioner. Oberoende av vem som utfärdat intyget så är det viktigt att det är så tydligt att en utomstående förstår din situation utan att behöva någon övrig förklaring. Be om intyg från den som är bäst lämpad att intyga just det du behöver, såsom läkare, fysioterapeut eller arbetsterapeut. Patrik sade som sista punkt att det är viktigt att acceptera ditt tillstånd och dina begränsningar, så att du inte försöker göra dig friskare än du är i din ansökan. Utgå från din sämsta dag inte från din bästa, för annars kommer du inte få den insats som du behöver.

Beslut, granskning och avslag

Det finns fyra alternativa utfall vid beslut. Antingen blir du beviljad, får avslag, får insatsen men i lägre omfattning eller också blir du beviljad men dock inte insatsen du ansökt om. Får du ett beslut du inte är nöjd med har du alltid rätt att överklaga. Patrik förklarade att först och främst skall du uppmärksamma felaktigheter i beslutet. Det kan vara att du fått ett muntligt beslut eller att det saknas besvärshänvisning. Ett muntligt beslut kan du få om du t.ex. i förbifarten vid samtal med handläggare nämner att du t.ex. tänkt ansöka om parkeringstillstånd och får till svar att det kommer du inte bli beviljad då du går för bra. Du har då fått ett muntligt avslag utan att du fått rätt till rättslig bedömning. Tag därför alltid för vana att göra skriftliga ansökningar, så att du får en riktig bedömning och ett skriftligt beslut. Nästa felaktighet är att det saknas besvärshänvisning, det vill säga att det saknas information om hur du överklagar och hur lång tid du har på dig att inkomma med dina uppgifter. Sista punkten var avkortade citat, där beslutsfattaren, främst Försäkringskassan, i sin bedömning hänvisar till ett förkortat citat ur ett förarbete som grund till sitt beslut. Patrik uppmanade att leta reda på hela stycket som citatet kommer från, så du kan se om slutsatsen verkligen är den som beslutsfattaren påstått eller avser stycket något annat.

Patrik förklarade att det finns tre olika vägar att gå om du är missnöjd med ett beslut. Gäller det ett beslut från Kommunen kan du kontakta handläggaren för att se om det skett ett missförstånd. För Försäkringskassan finns det speciella omprövningsinstitut som vi återkommer till nedan. Ett annat alternativ är att utifrån vad de slagit ner på, göra en ny ansökan med rätt intyg som fokuserar på rätt saker och rätta formuleringar som belyser din situation på ett bättre sätt. En tredje väg är att överklaga beslutet. Skall överklagan upp i domstol kan det vara bra med stöttning så ni gemensamt kan se över om intygen som skickats in är bra, om du uppgett rätt uppgifter mm. Brister detta kan det vara slöseri att gå till domstol med ärendet och bättre att börja om. Att överklaga i sig är en kostnadsfri process, men ett eventuellt ombud med fullmakt kan tänkas ta ut en kostnad. Patrik förklarade att i regel brukar inte hemförsäkringen täcka kostnaden för rättshjälp, men det skadar inte att fråga. Däremot kan det i vissa försäkringar som tecknas via fackförbund ingå rättshjälp för denna typ av ärenden, så det kan vara bra att kolla upp det i förväg.

Att skriva en överklagan

Patrik gick igenom strukturen för vad du skall ha med vid en överklagan. Högst upp skall ort och datum skrivas in och under dessa dina uppgifter såsom namn, adress, telefonnummer och personnummer. Efter detta kommer vad ärendet avser, där det skall framgå vem som fattat beslutet, om det är omprövning eller överklagan.

Exempelvis ”Överklagande av beslut fattat av x Kommun, datum xx-xx-xx, där ansökan om personlig assistans med x tim/vecka avslagits”. Därefter kommer yrkandet, där du berättar vad du vill, ”Att förvaltningsrätten skall bevilja mig personlig assistans med x tim/vecka”. Under detta kommer grunder till stöd för yrkande, där det skall framgå varför du anser att du borde bli beviljad insatsen och vilka felaktigheter det finns i beslutet. Det skall även med hänvisning till intyg framgå vilka hälsomässiga grunder du har för att behöva den insats du sökt om och eventuell hänvisning till annan dom/proposition som styrker din åsikt. Sist kommer avslutning där du med hänvisning till ovanstående yrkar på att du skall bli beviljad den sökta insatsen. Glöm inte bort att skriva under ansökan och även ta med ett namnförtydligande.

Patrik tryckte också på vad du inte skall skriva i en överklagan, men som tyvärr allt för ofta förekommer. Inga anklagelser av någon art varken på hur samhället behandlar personer med funktionsnedsättning, handläggaren på Kommun/Försäkringskassan som misskött sitt arbete eller att läkaren missuppfattat dina behov osv. En överklagan skall endast innehålla sakliga argument där du skriver utifrån vad i avslaget du inte är nöjd med och varför du behöver den insats som du blivit nekad.

Tider för överklagan

Gäller det överklagan av beslut från Kommun så är tiden alltid tre veckor. Du skall alltså ha lämnat in din överklagan inom tre veckor. Går det dig emot där så är tiden densamma till Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen, om inte något annat anges i besvärshänvisning. Innan du kan få din överklagan prövad i de två övre instanserna Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen så krävs först prövningstillstånd.

Prövningstillstånd är att man skall kunna påvisa en juridisk grund till varför de skall pröva ditt ärende. Sådana grunder kan vara att det skett ett uppenbart fel i Förvaltningsrätten eller att målet kan ge vägledning för hur andra domstolar skall döma i liknande mål i framtiden (prejudikat). Patrik förklarade att endast cirka 15 % av de ärenden som kommer till kammarrätten får prövningstillstånd och samma siffra för Högsta Förvaltningsdomstolen ligger på cirka 4 %.

För omprövning av beslut från Försäkringskassan så är tiden alltid två månader. Försäkringskassan gör först en omprövning av ärendet och avslås ärendet är det samma beslutsordning som vid Kommunala beslut. Inom två månader till Förvaltningsrätten och samma för Kammarrätten och Högsta Förvaltningsdomstolen. Precis som innan kräver såväl Kammarrätten som Högsta Förvaltningsdomstolen först att du har prövningstillstånd innan ärendet tas upp. Återigen kan nämnas att det är oerhört viktigt att ha en så välgjord och välgrundad ansökan som möjligt från första början för att minska risken för att behöva ta sig igenom dessa steg vid överklagan.

Handläggningstider

Patrik förklarade vilka tider de olika instanserna har på sig för att lämna ett beslut. Omprövning hos Försäkringskassan kan ta allt från 14 dagar och upp till 8 månader. Vill man sedan gå vidare efter ett avslag så ligger handläggningstiden för såväl Förvaltningsrätten som för Kammarrätten på allt från sex månader och upp till ett år om inte längre. Skulle man sedan vilja ta ärendet vidare ända upp till Högsta Förvaltningsdomstolen ligger handläggningstiden vanligen på över ett år. Tiden från omprövning hos Försäkringskassan till beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen kan alltså dra ut på tiden upp till över tre år.

Patrik förklarade att det sällan är värt att gå ända upp till Högsta Förvaltningsdomstolen. Anledningen är utöver problemet att få prövningstillstånd också att under de tre år som ärendet kan ha tagit, så har dina förutsättningar kanske förändrats, men domen kommer utifrån de omständigheter du uppgav vid ansökningstillfället.

Nya intyg och kompletteringar

Om du skall skicka in nya intyg vid en överklagan, så måste det tydligt framgå att det är en komplettering av tidigare intyg som skrivits innan beslutet av första ansökan togs. Detta kompletterande intyg får då inte innehålla nya uppgifter utan endast vara ett förtydligande av det tidigare intyget. Patrik förklarade att det annars kan ses som efterkonstruktioner och då kommer intyget inte tas hänsyn till. Inkommer det nya omständigheter så måste dessa först prövas av Kommunen eller Försäkringskassan.

Anstånd, Inhibition och interimistisk förordnande

Patrik talade om problematiken som ofta uppkommer vid en överklagan, nämligen att hinna få in ett nytt eller kompletterande intyg i tid. Det är vanligt att tiden blir allt för knapp för att läkare eller annan utfärdare skall hinna skriva nytt intyg. Du kan då begära anstånd, vilket innebär att du skriver ett brev till instansen dit du överklagar och uppger att du kommer att överklaga, men behöver mer tid för att inkomma med intyg. Glöm inte att uppge när du senast kommer att ha gjort detta. Du måste dock ha skickat in ansökan om anstånd inom tiden du fått för överklagan. Patrik förklarade att Försäkringskassan kan vara ganska snåla med anstånd, en vecka eller max tio dagar. Domstolarna däremot kan ge fyra till sex veckor för att vänta in ett intyg och i vissa fall längre.

Han gick sedan vidare och talade om inhibition som du kan söka om du har en pågående insats, men som du riskerar att mista. Du skall då begära inhibition innan insatsen upphör, så du kan få chansen att behålla din insats under den tid som domstolen tar på sig för att göra sin bedömning av ditt ärende. Interimistiskt för-ordnande betyder att man startar om en insats. Både inhibition och interimistiskt förordnande skickar du in samband med överklagan.

Patrik avslutade med att trycka på vikten av att alltid spara kopior på alla handlingar du skickar in eller får från olika instanser. Spar dem i en pärm så du lätt kan komma åt dina ansökningar, överklagningar, intyg och beslut mm. Skulle du inte ha sparat dem så kan du i absoluta nödfall få ut dem från Kommun, Försäkringskassa eller Domstol, men det kan ta tid och ge dig svårigheter.

Du kan på www.neuro.se finna en hel del information under juridisk rådgivning. Där kan du också finna information och mallar för såväl insatser, ersättningar och överklagningar.