”Hjärntrötthet - Ett tillstånd med många namn” - Neurodagarna 2023

För den andra föreläsningen 27 september stod Sanna Pääaho, legitimerad psykolog och neuropsykolog på Neurologimottagningen på ­Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hennes föreläsning handlade om Hjärntrötthet utifrån orsak, symtom, behandling och strategier för att på bästa sätt kunna hantera situationen.

Sanna Pääaho förklarade att hjärntrötthet är ett tillstånd med många namn och som inom vården går under namnen Hjärntrötthet, Mental trötthet, Fatigue och Astro-emotionellt syndrom. Hon förklarade att då det varken finns ett enhetligt namn eller definition för tillståndet så komplicerar det såväl utredning, forskning som behandling av tillståndet. Hjärntrötthet är ett tillstånd som skiljer sig från många andra typer av funktionsnedsättningar, då det inte syns på utsidan att du lider av det. Detta gör att det kan vara svårt för såväl din omgivning att förstå, som problematiskt för dig själv att förhålla dig till.

Orsak
Vad som orsakar hjärntrötthet är svårt att sätta fingret på, men hypoteserna är många förklarade Sanna. En hypotes är att skada eller sjukdom i vårt nervsystem bildar inflammation, vilket skulle kunna vara orsaken till att nerv­cellstrafiken inte fungerar lika ­effektivt som den tidigare gjort.

Typiska symtom
Hjärntrötthet är vanligt förekommande vid en rad olika neuro­logiska sjukdomar och skador såsom MS, Parkinsons sjukdom, Stroke, MG, Postpolio, ALS och vid traumatisk hjärnskada.
Sanna förklarade att det finns en rad olika symtom vid hjärntrötthet. Bland de typiska kärnsymtomen finner du en ovanligt snabb förlust av den mentala energin vid tankearbete, att du behöver en onormalt lång återhämtning efter mental aktivitet och att du känner en försämrad koncentrationsförmåga över tid. Andra symtom som också kan förekomma är minnes­problem kring det vardagliga såsom vad du precis gjorde eller vad du gick iväg för att hämta. Det kan också vara en upplevd tanketröghet eller svårigheter att komma i gång eller få saker gjorda. Många upplever också en ökad känslighet och irritabilitet. Det är också vanligt med sömnproblem, svårigheter med simultanförmågan, huvudvärk, ökad stresskänslighet och ljud- och ljuskänslighet.

Liknande symtom, men annan diagnos
Sanna förklarade att det finns en rad andra tillstånd som kan ge likande problem såsom endokrina sjukdomar (påverkan på sköldkörtel, diabetes med mera), reumatiska sjukdomar, generell inflammatorisk sjukdom, psykiatriska sjukdomar, sömnbesvär, smärta, medicinering eller järnbrist. Hon påtalade också att depression kan ge dessa symtom, men att du också kan bli deprimerad av hjärntrötthet.

Behandling & strategier
Sanna gick sedan in på behandlingar och tryckte på att de inte kan bota men i alla fall lindra den ibland förlamande hjärntröttheten. Några exempel var medicinsk behandling, strategier, fysisk aktivitet och mindfulness.

Under medicinsk behandling tog hon upp centralstimulerande läkemedel som är vakenhetshöjande, olika antidepressiva läkemedel för att minska irritabilitet och gråtmildhet. Sanna berättade om ett studieläkemedel gjort på en blandning av dopamin- och serotoninstabiliserande. Dopamin för ökad uppmärksamhet och serotonin för stabilisering av känslor. Detta är än så länge endast ett studieläkemedel, men det verkar lovande.

När Sanna gick vidare in på olika typer av strategier för att hantera hjärntröttheten gav hon ett tips på en bok skriven av Birgitta
Johansson och Lars ­Rönnbäck som heter ”Den ofattbara hjärn­tröttheten”. Denna beskriver ­mekanismen vid hjärntrötthet och ger tips på olika strategier som kan användas vid hantering av hjärntrötthet. Hon talade vidare kring aktivitetsbalans och rekommenderade en broschyr från Västra Götalandsregionen ”Vad händer när hjärnan inte ­orkar? Strategier vid hjärntrötthet”. Den innehåller information om vad hjärntrötthet är och ger tips och strategier för hur du kan lära dig att hantera din hjärntrötthet. Denna går att läsa på eller skriva ut från nätet. Hon talade lite kring de strategier som broschyren tar upp, vilket är vikten av en god natts sömn med en i alla fall någorlunda fast dygnsrytm mellan såväl vardag som helg, goda rutiner och en god planering.

Vila
Vila och återhämtning är oerhört viktigt vid hjärntrötthet och ­Sanna talade om olika typer av vila där såväl nattsömn, vila under dagen och pauser ingick. Det finns olika typer av kortare vila såsom gå ner i varv, göra kortare avspänningsövningar och mikropauser. Sanna själv rekommenderade mikropauser i form av att gå och hämta kaffe, hämta en frukt eller ta en kort promenad runt huset. Viktigt är också att rensa hjärnan och göra något helt annat för en stund. Hon tryckte på att det är viktigt att ta dessa pauser innan du blir för trött, vilket kan göra att det tar lång tid att återhämta sig. Sanna rekommenderade att gärna varva mentalt krävande ­aktiviteter med mer praktiska ­under dagen för att få lite hjärnvila.

Planering
Att göra upp en planering kan hjälpa dig att såväl hinna som orka få saker gjorda men också för att du inte skall göra för mycket så du tar ut dig. Det är dock lätt gjort när du bokar upp din vecka att du bara lägger in alla måsten men glömmer bort att lägga in tid för återhämtning, men också sådant som faktiskt ger dig energi och glädje. Sanna tryckte på att det är lätt att utveckla en depression när du tar bort sådant som ger energi, glädje och mening till ditt liv. Vad detta kan innebära är individuellt men det kan vara träning, ­träffa vänner, gå på aktiviteter med mera.

Sanna tryckte på vikten av att planera i tid för att minska stress­känsligheten som ofta kommer med hjärntröttheten. Det är viktigt att skriva ner saker så du slipper hålla så många saker i huvudet. Du kan använda dig av en almanacka antingen i fysisk form eller i telefonen. Med hjälp av påminnelsefunktionen i telefonen så kan du också koppla bort lite stress. Viktigt att du tar en sak i taget, tänker på att prioritera och även kunna omprioritera om det behövs.

Det är viktigt att vara tydlig mot din omgivning med att du har hjärntrötthet och vad du behöver för att det skall fungera för dig såväl på arbetet, i familjelivet eller på fritiden. Sanna förklarade att det är viktigt att finna en balans mellan nytta och nöje. Hemma kan det vara bra att dela upp sysslorna på alla i hushållet, så du med hjärntrötthet får avlastning. Likaså kanske kravnivåer behöver sänkas och aktiviteter såsom städning med mera kan behöva delas upp på flera dagar för att orkas med. Sanna tryckte åter på att när det kommer till fritid så är det viktigt att göra saker som känns roliga och ger dig energi. Tänk även på valet av miljö när du skall utföra en aktivitet. Är du ljudkänslig så kanske inte ett högljutt café är det bästa stället att möta vännerna på, utan kanske är det bättre att vara utomhus eller i hemmamiljö. Även själva transporten till och från en aktivitet bör planeras in så det inte blir stressigt och även att du planerar in återhämtning.

På arbetet är det viktigt att för­söka skapa en så optimal arbetsmiljö som möjligt för att du inte skall ta ut dig. Att till exempel arbeta i ett öppet kontorslandskap brukar inte vara att rekommendera vid hjärntrötthet. Försök få tid och utrymme till att få arbeta ostört, anpassa ditt arbetstempo, växla gärna mellan mer tankekrävande uppgifter och mindre krävande såsom att tömma en diskmaskin. Ge hjärnan variation och se till att få in korta mikropauser under dagen.

Fysisk aktivitet
För att minska hjärntrötthet ­rekommenderade Sanna ­olika typer av fysiskt pulshöjande ­aktiviteter. Med detta menade hon olika typer av konditions­träning eller styrketräning. Sanna berättade att hon genom åren träffat många som blivit bättre, orkat mer, sover bättre och känt sig lugnare tack vare fysisk ­aktivitet. Hon förklarade att det är oerhört individuellt vilken nivå ­eller träningsform som fungerar för just dig, men du får testa dig fram eller kanske ta hjälp av en fysioterapeut. Inom neurologimottagningen finns det fysioterapeuter som kan hjälpa dig att lägga upp ett individuellt träningsprogram. Hon tryckte på att finna något du faktiskt tycker om och kommer att utföra. Det är bättre att utföra en mindre mängd över tid än något du endast kommer att göra under en kortare tid som bara kostar pengar.

Mindfulness
Dessa avslappningsövningar kan lindra oro, stress, smärta och trötthet genom att du använder dig av medveten närvaro. Genom att stanna upp och lägga fokus på vad du upplever i nuet, uppmärksamma din andning, muskelspänningar och eventuella tankar och sätta ord på din upplevelse. Det behöver inte vara så avancerat utan bara att du stannar upp och lägger uppmärksamheten på vad du ser, hör, känner och upplever just nu utan någon värdering.

Hon sammanfattade med att förklara att hjärntrötthet är något som är vanligt förekommande vid neurologisk skada eller sjukdom, men kan också orsakas av andra faktorer. Det är därför bra att se om du har andra faktorer som bidrar till din hjärntrötthet såsom depression eller sömnbesvär och som kan behandlas eller botas. Orsaken till att vissa får hjärntrötthet är ännu inte helt känt och det finns inga botemedel. Däremot kan det finnas lindring genom medicinering, fysisk ­aktivitet, mindfulness eller olika typer av strategier för att hantera hjärntröttheten.

Vi tackar Sanna Pääaho för en informativ och mycket intressant föreläsning.

Caroline Persson
Kompassen, Råd & Stöd