Neurorapporter
Sedan 2014 publicerar Neuroförbundet årliga rapporter om påverkansarbetet för personer med neurologisk diagnos. Klicka på länk längst ner och läs.
Neurorapporten 2014
Visar behov av utbyggd neurosjukvård.
Neurorapporten 2015
Ger en bild av brister och behov när det gäller neurologisk rehabilitering.
Neurorapporten 2016
Visar att det är nödvändigt med multidisciplinära Neuroteam.
Neurorapporten 2017
Pekar på att tillgång till hjälpmedel måste säkras genom en rättighetslag och god hjälpmedelsförsörjning.
Neurorapporten 2018
Beskriver vad som krävs för att patienter med neurologisk diagnos ska tillgodogöra sig e-hälsa.
Neurorapporten 2019
Berör frågor med ett gemensamt fokus: neurosjukvården ur ett individperspektiv. Utgångspunkten är arbetet för förändringar inom de områden som tidigare Neurorapporter har behandlat.
Neurorapporten 2020
Förklarar varför fler behöver få individuella rehabiliteringsplaner. Rapporten tar också upp vikten av att planerna följs upp och revideras. Läs också en regional bilaga för Sydöstra Sjukvårdsregionen som Östergötland tillhör.
Neurorapporten 2021
Neurorapporten 2021 undersöker den ojämlika tillgången till neurologisk rehabilitering. Tillgången till rehabilitering och enskildas förutsättningar att upprätthålla förmågor brister på många håll och skiljer sig åt både beroende på var de bor och vilken diagnos de har.
Neurorapporten 2022
Neurorapporten 2022 undersöker tillgången till hjälpmedel ur ett användarperspektiv. Den tar även upp vad anhöriga till personer med neurologisk diagnos tycker om tillgången till hjälpmedel.
Neurorapporten 2023
Neurorapporten 2023 undersöker tillgången till e-hälsa för personer med neurologisk diagnos genom att kartlägga Neuroförbundets medlemmars erfarenheter.
E-hälsa avser användningen av digital teknik såsom dator, smarttelefon eller uppkopplade mätutrustningar i ett hälsosammanhang. Rapporten utvärderar också e-hälsotjänsters användarvänlighet samt tar upp vad personer med neurologisk diagnos tycker om olika e-hälsolösningar.
Neuroförbundets medlemmars erfarenheter visar att e-hälsa har blivit en viktig del av neurosjukvården samtidigt som e-hälsotjänster måste bli mer flexibla och användarvänliga. Dessutom bör vården bemöta patienternas behov och erbjuda anpassade alternativ till personer som varken kan eller vill använda digital teknik.