Från att strokepatienterna tidigare var de med lägst prioritering på akutmottagningarna, så har strokepatienter fått ett helt nytt fokus. - Det är de patienter vi kan göra de allra största insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador, hävdar professor Bo Norrving, nestor inom svensk strokevård.
Neurologläkaren Bo Norrving vid Skånes Universitetssjukhus i Lund har varit primus motor i arbetet med att ta fram de nya reviderad riktlinjerna för strokevården i Sverige. Enligt honom är det mest revolutionerande i den akuta strokevården, den relativt nya behandlingen med så kallad trombektomi.
I bara två av tio strokefall handlar det om en hjärnblödning, medan den absoluta majoriteten av strokefallen beror på en propp. Det innebär att ett vitalt blodkärl har täppts igen och förhindrar syresatt blod att nå hjärnan.
En annan viktig faktor inom strokevården är att rehabiliteringen kommer igång så snabbt som möjligt för patienten. Och det handlar om en intensiv, kontinuerlig och långvarig rehabilitering, där ett multiprofessionellt vårdteam omsluter varje patient. Då finns det stora möjligheter för en person att komma tillbaka till ett funktionellt liv, även om strokeskadorna varit relativt stora.
Hör intervjun om dagens och morgondagens strokevård med professor Bo Norrving i Neuros webbradiokanal Neuropodden.
Ge fler chans till livskvalitet, även efter stroke
Neuro har skrivit en debattartikel för att uppmärksamma internationella strokedagen den 14 maj 2019. Vår ambition är att få media att lyfta den tuffa men viktiga vägen tillbaka, efter en stroke: Rehabiliteringen. För att komma tillbaka till arbetsliv och sociala sammanhang efter en stroke, krävs god och individanpassad rehabträning över tid. Detta borde vara ett prioriterat område i takt med att allt fler överlever den akuta fasen.
Varje år drabbas drygt 25 000 personer i Sverige av stroke. Sedan 2002 har både insjuknade och dödlighet i stroke minskat med ungefär 40 procent enligt Socialstyrelsen. Det är glädjande siffror. Den ökade överlevnaden, mycket tack vare bättre behandling och omhändertagande, har dock en viktig men förbisedd konsekvens. När fler överlever, blir det också fler som tvingas leva med de funktionsnedsättningar och symtom som en stroke kan föra med sig, både fysiskt och kognitivt.
Att avlägsna blodproppar i hjärnan med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät, trombektomi, är en banbrytande teknik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Behandling av blodproppar i hjärnan har förändrats under åren, från att ge läkemedel som förhindrar ytterligare blodproppar till en mera aggressiv intravenös trombolysbehandling, där proppen i bästa fall löses upp.
Vid trombektomi går man in genom ett kärl i ljumsken och letar sig sedan, via halsen, upp i hjärnans kärl. Med hjälp av röntgengenomlysning kan specialisten både lokalisera kärlet och följa kateterns väg genom kroppen.
Vi skickar information om stroke till dig som är medlem i Neuro och som har anmält intresse för den diagnosen. Du kan avregistrera dig från våra utskick längst ner i mejlet.
Neuro är en intresseorganisation specialiserad på neurologi. Vi finns för att ge dig information, stöd och framtidstro. Vårt mål är att personer som lever med neurologiska diagnoser ska få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra.
Neuros nyhetsbrev produceras med stöd från Svenska Postkodlotteriet.
