Internationella epilepsidagen uppmärksammas den 9 februari
, Henrik
Den 9 februari lyfts epilepsi i fokus världen över. Målet att öka kunskap, minska stigma och stärka förståelsen för en av våra vanligaste neurologiska diagnoser.
Internationella epilepsidagen infaller varje år den andra måndagen i februari och är ett globalt initiativ för att synliggöra både forskning och människors erfarenheter av epilepsi. I Sverige lever omkring 81 000 personer med diagnosen, och många möter fortfarande fördomar och praktiska hinder i vardagen.
Internationella epilepsidagen påminner om att kunskap och öppenhet gör skillnad – inte bara denna dag, utan året runt.
🟣 Att möta en person som får ett epileptiskt anfall
När någon får ett epileptiskt anfall är det viktigaste att behålla lugnet och skapa trygghet runt personen. Lägg något mjukt under huvudet, ta bort föremål i närheten och låt anfallet ha sin gång. Försök inte hålla fast personen och stoppa aldrig något i munnen. När anfallet är över, stanna kvar tills personen återfår orienteringen och kan andas lugnt. Ring 112 om anfallet varar längre än fem minuter, om flera anfall kommer direkt efter varandra eller om personen skadat sig.
Epilepsi är ett samlingsbegrepp
Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.
Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.
Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.
Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen
Forskning om epilepsi
Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.
Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.
Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.