Vårt stipendium gav forskningsresultat

[ Forskning ] Mattias Andréasson arbetar som neurolog vid Centrum för Neurologi. December 2018 tilldelades han ett stipendium på 100 000 kr från Hofgrens fond för projektet ”Är fintrådsneuropati en bortsedd imitatör av Restless Legs Syndrom”. Bidraget har medfört att tre artiklar kunnat publiceras i vetenskapliga tidskrifter. En av dessa artiklar har även utgjort basen för Mattias avhandling som han försvarade i maj tidigare i år. Nedan läser du en sammanfattning.

Sammanfattning av forskningsprojekt rörande RLS vid Parkinsons sjukdom

Restless Legs Syndrom (RLS), eller ”rastlösa ben”, är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av ett tidvis uppträdande obehag eller rastlöshet oftast förlagt till benen. Ofta utlöses symtomen av vila, lindras av aktivitet och är mer uttalade kvälls- och nattetid.

I nuläget är orsaken till RLS inte helt kartlagd, men vi vet att de läkemedel som används vid Parkinsons sjukdom har god effekt vid RLS. Vid Parkinsons sjukdom finns motstridiga uppgifter om en eventuell koppling till RLS, där en del studier talar för att RLS kan vara överrepresenterat vid Parkinsons sjukdom jämfört med övriga befolkningen.

Med vår studie ville vi undersöka en eventuell koppling mellan RLS och fintrådsneuropati hos patienter med Parkinsons sjukdom som även lider av RLS. Fintrådsneuropati är en sjukdom som medför störd funktion i det perifera nervsystemet, dvs de nervtrådar som löper ut i armar och ben och förmedlar sinnesintryck såsom känsel, smärta och temperatur. Förekomsten av fintrådsneuropati har tidigare undersökts hos patienter med RLS, där en del studier påvisat en ökad förekomst. Vidare vet vi från tidigare studier att Parkinsons sjukdom kan påverka det perifera nervsystemet.

Studien inkluderade 42 patienter med Parkinsons sjukdom, varav hälften även hade RLS, och 13 kontrollpersoner. Deltagarna genomgick olika riktade undersökningar av det perifera nervsystemet, inkluderande kroppslig undersökning, neurofysiologisk testning och avancerad mikroskopisk undersökning av ögats hornhinna. Vi vet att nervtrådarna utmed ögats hornhinna kan ge oss information om hur det perifera nervsystemet mår, och med den aktuella tekniken kunde vi fotografera och studera dessa nervtrådar i detalj.

I vår studie kunde vi inte se en säker skillnad mellan parkinsonpatienter med/utan RLS avseende hur det perifera nervsystemet ser ut och fungerar. Detta fynd talar emot att RLS vid Parkinsons sjukdom beror på en störd funktion i det perifera nervsystemet. Detta är värdefull kunskap som ger stöd för att framtida studier om rastlösa ben vid Parkinsons sjukdom istället bör riktas in mot mekanismer utanför perifera nervsystemet, såsom hjärnan.

Studien kunde även visa att en del förändringar i hornhinnans nervtrådar och vid den neurofysiologiska undersökningen kunde kopplas till olika mått på hur långt gången Parkinson den undersökte patienten hade, dvs andra aspekter än rastlösa ben. Dessa resultat har medfört att vi nu fortsätter studera det perifera nervsystemet vid Parkinsons sjukdom, för att se om monitorering av det perifera nervsystemet över tid kan fungera som en möjlig markör för sjukdomsprogress. En tillförlitlig markör som speglar hur parkinsonsjukdomen fortlöper är av stort värde för att kunna värdera effekter vid framtida behandlingsstudier. I den nu pågående studien undersöker vi de perifera nervtrådarna vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, genom att studera nervtrådar i små vävnadsprov från huden.

Jag är tacksam för bidraget från Neuroförbundet som har haft stort värde för den aktuella studien, och det fortsatta arbetet som nu pågår, där vi vill kartlägga vad det perifera nervsystemet kan berätta för oss vid Parkinsons sjukdom och annan parkinsonism.

Anslaget har bidragit till följande publicerade artiklar:
Andréasson M, Lagali N, Badian RA, Utheim TP, Scarpa F, Colonna A, Allgeier S, Bartschat A, Köhler B, Mikut R, Reichert KM, Solders G, Samuelsson K, Zetterberg H, Blennow K, Svenningsson P. Parkinson’s disease with restless legs syndrome – an in vivo corneal confocal microscopy study. NPJ Parkinsons Dis 2021:7(1):4
Badian RA, Andréasson M, Svenningsson P, Utheim TP, Lagali N. The pattern of the inferocentral whorl region of the corneal subbasal nerve plexus is altered with age. Ocul Surf 2021:22:204-212
Badian RA, Allgeier S, Scarpa F, Andréasson M, Bartschat A, Mikut R, Colonna A, Bellisario M, Utheim TP, Köhler B, Svenningsson P, Lagali N. Wide-field mosaics of the corneal subbasal nerve plexus in Parkinson’s disease using in vivo confocal microscopy. Sci Data 2021:8(1):306 

 

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet