Nyheter
Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten
Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.
Många vill se höjd åldersgräns för alternativ vård
Huvudförslagen i Kjell Asplunds utredning om alternativ vård stöds av de flesta remissinstanserna.
Sjukdomen ME i fokus – nu startas ny specialistmottagning
Vården av patienter med sjukdomen myalgisk encefalomyelit, ME behöver ses över, anser Region Västernorrland. Nu är regionen med och finansierar en specialistmottagning vid regionsjukhuset i Umeå.
Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren
Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.
5,2 miljoner till forskning om behandling av ms
Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
Fel i produktion av ”kärlekshormonet”
Vid Huntingtons sjukdom påverkas motoriken, men även den psykiska hälsan. Studier som genomförts i Lund tyder på att det beror på biologiska förändringar i hjärnan.
Från psykiatrisk till neurologisk diagnos
Vad är psykisk ohälsa? Den till synes enkla frågan är inte helt enkel att besvara. Var går gränsen mellan friskt och sjukt, kroppsligt och psykiskt? Vad går att säga om sambanden mellan symtom och orsak? Och hur reagerar kroppen vid psykisk ohälsa? Johan Fernström, psykiater och forskare, hjälper oss att förstå vad psykiatrin vet idag och hur morgondagens diagnostik och behandling kan komma att se ut.
Huntingtons sjukdom: Vanligt med depression och apati
Irritabilitet, depression, ångest och försämrad förståelse av andras känslouttryck. Den ärftliga Huntingtons sjukdom medför psykiatriska symtom som ofta uppstår långt innan sjukdomen tar sig andra uttryck. Åsa Petersén, professor och överläkare, forskar för att förstå varför.
Skydda hjärnan från kemiska risker på jobbet
Farliga ämnen på jobbet kan påverka hjärnans funktioner som minne eller förmåga till planering. Därför är det viktigt att fortsätta förebygga kända kemiska risker, men även se över de nya risker som kan uppstå när arbetslivet förändras. Det visar en ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket.
Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter
Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.
Tarmens koppling till hjärnan intresserar ung neurolog
Samspelet mellan hjärna och tarmbakterier är ett hett tema på flera håll i världen just nu. I Finland har neurologen Filip Scheperjans upptäckt samband som på sikt kan hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom.
Vård för ryggmärgsskadade blir nationell högspecialiserad vård
Socialstyrelsen har beslutat att viss vård vid ryggmärgsskador blir nationell högspecialiserad vård. Denna ska bedrivas vid fyra enheter i landet.
Tore drabbades av ovanliga diagnosen Guillain-Barrés syndrom
Med Antons hjälp kan Tore gå igen. För ett och ett halvt år sedan säckade Tore ihop då han skulle kliva upp ur sängen. Benen bar inte längre. Tore hade drabbats av den ovanliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. All funktion under midjan slogs ut. Trots flera månaders sjukhusvistelse kom han hem och var helt sängliggande, förlamad från midjan och neråt.
Protein användbart som sjukdomsmarkör för multipel skleros
Irene Håkansson, överläkare vid neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, har i sin avhandling studerat markörer för sjukdomsaktivitet vid multipel skleros (ms). Hon ser att höga nivåer av ett protein som frisätts från skadade nervceller till ryggvätska kan förvarna om ett mer aggressivt sjukdomsförlopp.