Patientlagen ger dig möjligheter till information och delaktighet

I patientlagen samlas den viktigaste lagstiftningen som direkt berör dig som patient i vården. I lagen finns en rad paragrafer som syftar till att öka dina möjligheter som patient att vara delaktig och få vara med och bestämma över din vård.

Lagen är ingen uttalad rättighetslag. Den ger inte dig som patient samma möjligheter att överklaga vårdbeslut via domstolar som inom exempelvis socialtjänstlagen. Patientlagen pekar istället ut ett antal åtgärder som landsting och vårdpersonal (inklusive läkare) är skyldiga att göra. I lagens förarbeten påpekas att lagens syfte är att ge patienten en tydlig ställning gentemot vårdgivare samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i sin egen vård.

Patientlagen infördes 1 januari 2015 och kompletterar Hälso- och sjukvårdslagen.
Vi presenterar här några av de viktigaste inslagen i lagen och förändringar som förväntas inom vården sedan lagen infördes 2015. Vi ger också tips om var du kan hitta ytterligare information.

Patientlagens olika kapitel

  1. Inledande bestämmelser (lagens syfte, målet med hälso- och sjukvården)
  2. Tillgänglighet (hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig, vårdgaranti)
  3. Information (vad och hur patienten ska få information)
  4. Samtycke (ingen vård utan samtycke)
  5. Delaktighet (patientens vilja en förutsättning för delaktighet)
  6. Fast vårdkontakt och individuell planering (möjlighet till fast vårdkontakt)
  7. Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (om möjlighet att välja behandling)
  8. Ny medicinsk bedömning (rätt till second opinion)
  9. Val av utförare (fritt val av öppenvård i landet)
  10. Personuppgifter och intyg
  11. Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

Information och delaktighet

Patientlagen ger dig som patient rätt att få den information du behöver från vårdpersonal, inte från någon annan part. Vårdens företrädare har dessutom en tydlig skyldighet att se till att du har förstått informationen.

Detta innebär att informationen ska vara anpassad till dig och dina behov, så att du i praktiken kan ta emot den. Det innebär hänsyn till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
Praktiskt kan det exempelvis innebära att informationen ska vara skriftlig om det behövs eller efterfrågas av dig som patient. Det ska finnas en tolk om det behövs för att möjliggöra för dig att ta till dig av informationen.

Att du som patient förstår informationen är nödvändigt för att du ska kunna vara delaktig i din vård. Om du har förståelse för din diagnos och för eventuellt olika behandlingsalternativ, kan du vara med och bestämma vilken vård som passar dig bäst. Givetvis är det frivilligt hur mycket du vill veta och därmed också hur mycket du vill vara delaktig. Det avgör du själv.

Patienten ska få information om:

  1. sitt hälsotillstånd,
  2. de metoder som finns för undersökning vård och behandling,
  3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
  4. vid vilken tidpunkt hen kan förvänta sig att få vård,
  5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
  6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
  7. eftervård
  8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Patientlagen innebär att informationsplikten för läkare och vårdpersonal har förtydligats och utökats. Detta för att du som patient ska, om du så önskar och kan, få möjlighet till delaktighet i din egen vård. En förutsättning för delaktighet är en bra kommunikation mellan patient och vårdgivare. Det är dock fortfarande vårdpersonalen som ytterst beslutar.

I syfte att ge patienten större delaktighet i sin vård ska:

  1. möjlighet ges att välja behandlingsalternativ, få fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
  2. möjlighet ges att få en ny medicinsk bedömning
  3. vårdgaranti ges
  4. möjlighet ges att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz

Samtycke

Som huvudregel får inte hälso- och sjukvård ges utan att du som patient samtycker. Detta poängteras och förstärks även i patientlagen. Om du är mycket sjuk eller svårt skadad och inte kan uttrycka din vilja får vårdpersonalen ge dig nödvändigt vård utan ditt samtycke.

Barns bästa vägledande

I patientlagen får barn större möjlighet att bestämma över vård och behandling som gäller dem själva. För att kunna vara aktiv i vården är det viktigt att barnet förstår informationen som ges. Det är vårdnadshavare och vårdpersonal som tillsammans ansvarar för att barn ska få uttrycka sin åsikt. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att han eller hon får vara delaktig i sin vård.

Val av vårdgivare

Ett sätt att vara delaktig i sin egen vård kan vara att välja sin öppenvård. Med öppenvård menas vård där du inte blir inlagd. Du har rätt att välja öppenvård i hela Sverige, även utanför ditt landsting. Kravet är att den drivs av landsting eller har avtal med landstinget. Men om du väljer vårdgivare utanför ditt eget landsting, har du inte rätt till ersättning för dina resor, så kallade sjukresor.

Du kan välja, vårdcentral, barnavårdscentral, barnmorskemottagning och ungdomsmottagning. Även mottagning för öppen specialiserad vård ingår här, men denna vård kan dock kräva remiss. Olika landsting och kliniker har i detta fall olika regler. Kontakta därför den klinik du är intresserad av och fråga vilka regler de har för att ta emot dig som patient.

Du kan även få en fast vårdkontakt vid en vårdcentral. Det innebär att du så långt möjligt har rätt att träffa samma läkare varje gång.

Vårdgaranti gäller enbart inom ditt landsting eller hos vårdinrättningar som det har avtal med.

I varje landsting ska vården ges på samma villkor till patienten, oavsett om denna är bosatt inom landstinget eller bor i ett annat landsting. Sjukvården ska enbart ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har, vilket innebär att de med störst behov har företräde.

Att välja vårdgivare för öppen vård i andra landsting än där du är bosatt:

  1. Hemlandstinget bekostar vården, ej resor och uppehälle
  2. Hemlandstingets remisskrav gäller för patienter som kommer från landsting som kräver remiss
  3. Vårdlandstingets remissregler gäller för patienter som söker vård i landsting som kräver remiss
  4. Vårdgaranti endast i det egna landstinget
  5. I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare

Ny medicinsk bedömning

  1. Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada får möjlighet att få en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting
  2. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet

Patientens möjlighet att få ny medicinsk bedömning har förstärkts i patientlagen, men det finns en rad begränsningar och svårigheter.

Vilka tillstånd som ska betecknas som livshotande eller särskilt allvarliga är inte fastslaget, utan får avgöras från fall till fall. Med livshotande menar man i ett kortare tidsperspektiv. Om den sjukdom du har på längre sikt kan medföra en risk för att livet förkortas med något eller några år, så ses den inte som livshotande.

För att få en ny medicinsk bedömning kontaktar du den vårdinrättning du träffat först. Denna ska hjälpa dig med en remiss till en annan vårdinrättning. Det är landstinget där du bor som ska betala för den nya undersökningen och även för din resa och ev uppehälle, oavsett var du får denna bedömning. Hemlandstingets remissregler ska dock följas.

Olika åsikter om behandling

Om den nya bedömningen visar att du bör få en annan behandling än vad ditt hemlandsting anser, så ska du kunna få den i stället. Förutsättningen är att behandlingen stämmer överens med vetenskap och beprö¬vad erfarenhet, och att kostnaden för behand¬lingen är befogad. Det är hemlandstinget som avgör detta, och som ansvarar för att behandlingen ges och även står för kostnaden för denna behandling.

Du som patient ska även kunna få sådana behandlingsalternativ, som endast finns i andra landsting.

Enligt förarbetena till patientlagen ska patienten kunna ha möjlighet att välja en viss behandling även om den är dyrare än andra behandlingar som kan finnas. Annars skulle ju möjligheten att få välja behandling i praktiken vara skenbar i många situationer. Samtidigt finns gränser för hur stora kostnadsökningar som kan accepteras med hänsyn till den förväntade nyttan för patienten. Den förväntade nyttan får inte vara ringa eller försumbar i förhållande till merkostnaderna.

Det kan vara så att den medicinskt ansvarige och du som patient har olika åsikter om de icke-medicinska effekterna av olika behandlingsalternativ. Där är det sagt att patientens egen värdering bör tillmätas större betydelse om det rör sig om en allvarlig sjukdom eller skada, även om det medför kostnadsökningar.

Hjälpmedel

När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna framstår som befogat.

Om du inte är nöjd med vården

Om du inte är nöjd med kvaliteten i vården eller det bemötande du fått, kontakta först den vårdenhet du är missnöjd med och försök lösa problemet. Det kan vara läkaren eller annan personal som fanns med vid tillfället, dennes chef eller chefen för hela kliniken.

Om ni inte klarar att lösa problemet kontakta landstingets patientnämnd.

Du kan lämna klagomål och synpunkter för en närstående, om personen inte kan göra det själv. För att till exempel kunna ta del av handlingar eller föra din närståendes talan behöver du en fullmakt.