Om socialtjänstlagen

"Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt"

Detta står skrivet i socialtjänstlagen 4 kap 1 §.

Kommunen där du bor har alltid det yttersta ansvaret för att du får det stöd och den hjälp du behöver, oavsett ålder. Socialtjänstlagen omfattar alla invånare i kommunen, inte bara personer med funktionshinder.

Bistånd kan ges för din försörjning (försörjningsstöd) samt för din livsföring i övrigt. Det kan handla om ekonomiskt stöd, samt vård eller stöd i olika former. Genom biståndet ska du kunna leva på vad man kallar en skälig levnadsnivå.

Vad innebär en skälig levnadsnivå?
Riksnormen för försörjningsstödet (se vidare om försörjningsstöd nedan) är ett mått på skälig levnadsnivå, eftersom det ska täcka de ekonomiskt sett grundläggande behoven.

Att säga vad som är en skälig levnadsnivå för livsföringen i övrigt är inte lika enkelt. Socialtjänstlagen är en "ramlag", vilket innebär att det inte finns fasta regler för exakt vad som ska tillhandahållas. Bedömningen ska i stället göras utifrån de individuella behoven i varje enskilt fall, så att "målet" - en skälig levnadsstandard - uppnår.

Man tar då hänsyn till insatsens lämplighet, kostnaderna för insatsen i jämförelse med andra insatser kommunen kan erbjuda, samt den enskildes önskemål.Ofta råder samstämmighet mellan den enskilde och kommunen om vad som är en lämplig insats. Det utesluter dock inte att kommunen, när likvärdiga insatser finns att tillgå, kan välja det billigaste alternativet. Biståndet ska dock utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv.

"Inte själv kan tillgodose sina behov"
Rätt till bistånd finns endast om man inte kan tillgodose sina behov på annat sätt.

För rätt till försörjningsstöd krävs att den enskilde gör vad han eller hon kan för att bidra till sin egen försörjning. Den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som finns för detta. Den som har ekonomiska tillgångar måste först använda sig av dem innan försörjningsstöd kan komma i fråga. Det är även ett krav att stå till arbetsmarknadens förfogande, och aktivt söka arbete.

När det gäller hjälp för din livsföring i övrigt ställer kommunen ofta krav på anhöriga att stå för en stor del av hjälpen, och att behoven därigenom är tillgodosedda. OBS dock att detta inte (enligt förvaltningsdomstolarna) alltid är riktigt av kommunen att kräva. Ta gärna kontakt med Neuroförbundets rättsombud för råd ang. detta!

Försörjningsstöd
Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift.Skäliga kostnader beräknas efter en norm, som är densamma oavsett var i landet man bor.

Man kan även få ersättning för boende, hushållsel, resor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. När det gäller dessa poster har man rätt till ersättning för skäliga kostnader. Se vidare i socialtjänstlagen 4 kap. 3 §

Bistånd för livsföringen i övrigt
Med begreppet "livsföringen i övrigt" menas olika enskilda behov – utöver försörjningsstödet - som den enskilde kan ha.

Det kan dels vara fråga om ekonomiskt bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler, husgeråd, kläder etc

Det kan även handla om olika former av vård, behandling, stöd och service. Exempel är hemtjänst, särskilt boende för äldre eller funktionshindrade, rehabilitering, assistans, ledsagarservice, kontaktperson, korttidsboende, trygghetslarm eller avlösarservice.

När kommunen tar ställning till ditt behov av hjälp för din livsföring i övrigt, som inte är ekonomiskt, får de inte ta hänsyn till din ekonomi. Kommunen kan alltså inte neka dig den hjälpen även om du har ekonomiska tillgångar.

Däremot får kommunen ta ut avgifter för dessa insatser. Avgiften måste dock vara skälig. För information om detta, se socialtjänstlagen 8 kap 5 §. Kommunen ska även se till att du (samt din ev. make/maka/sambo) har tillräckliga medel kvar för personliga behov och andra normala levnadskostnader.

Hemtjänst
Hemtjänst innebär att personal från kommunen dels hjälper dig med uppgifter av servicekaraktär, samt vid behov med personlig omvårdnad. Detta kan handla om tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat, hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig samt att sköta sin personliga hygien och hemmets skötsel – städning och tvätt. Det kan också ingå moment av ledsagning, hjälp med inköp, ärenden på post och bank eller bara promenader.

Särskilt boende
Om man pga sviktande hälsa, otrygghet eller social isolering inte längre kan eller önskar bo kvar i det egna hemmet kan det finnas möjligheter att flytta till ett sk särskilt boende. Det kan handla om bl.a. servicehus, äldreboende, sjukhem och gruppboende. I särskilt boende ska socialnämnden erbjuda en god vård. Hänsyn ska tas till den enskildes behov av självbestämmande, integritet och livskvalitet.

När det gäller boende hemma med hemtjänst alt. i särskilt boende ska kommunen ta hänsyn den enskildes egen uppfattning och önskemål.

Barnen i familjen
Kommunens verksamhet ska ha ett barnperspektiv (se 1 kap. 2 §). Detta innebär att barnets bästa ska alltid beaktas vid besluten.

Personer som vårdar eller stödjer närstående
Enligt socialtjänstlagen ska kommunen även erbjuda stöd till de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, eller har ett funktionshinder (se socialtjänstlagen 5 kap. 10 §) Exempel på sådana insatser är utbildning, information, råd, avlösning, hjälpmedel eller hemtjänst

Socialtjänstlagen och LSS
Många av de insatser man kan beviljas via socialtjänstlagen kan även erhållas via rättighetslagen LSS.

Generellt gäller att insatser enligt LSS ger ett bättre stöd till personen med funktionshinder. Om man är under 65 år och tillhör en av de grupper (s.k personkretsar) som kan få insatser enligt LSS, bör man därför i första hand ansöka om hjälp enligt denna lag. Förutsättningen är förstås att den typ av hjälp man behöver ges inom ramen för LSS.

Det som skiljer socialtjänstlagen från LSS, är att insatser enl. LSS ger ett större inflytande och medbestämmande för dig över hur, och av vem, hjälpen ska ges. Man kan säga att hjälp enligt LSS är knuten till dig som person, medan beslut enligt socialtjänstlagen är mer knuten till verksamheten. Du får då, i högre grad, anpassa dig till kommunens organisation av hur hjälpen ges.

Observera även att hjälp enligt socialtjänstlagen resp. LSS kan komplettera varandra! Har någon tex hemtjänst enligt socialtjänstlagen, utesluter detta inte rätt till personlig assistans enligt LSS.

Ta gärna kontakt med Neuros rättsombud för mer information och stöd!

Läs mer om ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen här!

Magnus Andersson
Koordinator Neuroförbundets rättsombud