Om personlig assistans

Ansökan om personlig assistans gör du hos kommunen och/eller försäkringskassan.

Det finns ingen nedre åldersgräns för att kunna få personlig assistans, dock en övre på 65 år. Om du redan har personlig assistans och fyller 65 år får du behålla assistansen, som dock inte kan utökas efter din 65-årsdag. Får du utökade behov efter fyllda 65 år får du i stället ansöka om bistånd för dessa enligt Socialtjänstlagen (SoL).

Skillnader LSS - Socialtjänstlagen
Det som är speciellt med LSS-lagen är att den som beviljas hjälp enligt denna har rätt att bestämma när, hur och av vem hjälpen skall ges. "Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges", som det står i lagen. Du ska genom LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta innebär en viktig skillnad jämfört med Socialtjänstlagen (SoL), som säger att personer som omfattas av SoL skall tillförsäkras skäliga levnadsvillkor.

Vissa av de behov som kan ges som personlig assistans enligt LSS kan även ges inom ramen för SoL, av personal inom hemtjänsten. Detta gäller till exempel hjälp till personer som är äldre än 65 år, och som därför inte omfattas av LSS. Skillnaden mellan lagarna är grovt sett att personal som arbetar som personlig assistenter enligt LSS är knutna till dig som person och dina behov, medan hemtjänstpersonal som verkställer beslut enligt SoL är knutna till verksamheten. En annan skillnad är att hjälp enligt LSS (som regel) är utan kostnad, medan SoL-insatser medför en avgift för dig. Om man har de behov av hjälp som anges i LSS-lagen bör man alltså i första hand söka hjälpen enligt LSS.

Viktigt att komma i håg är att LSS är ett komplement till andra lagar, en så kallad pluslag. Detta innebär att du till exempel både kan ha hemtjänst enligt SoL och kombinera denna med ledsagning eller personlig assistans enligt LSS. Kommunen/försäkringskassan kan alltså inte neka dig att ansöka om personlig assistans för att du har hemtjänst.

Steg 1 - personkretsen
En första förutsättning för att kunna få personlig assistans (samt även andra insatser) enligt LSS är att du tillhör någon av följande tre så kallade personkretsar:

1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
Personer med dessa diagnoser tillhör denna personkrets, oavsett hur diagnosen påverkar personen i det dagliga livet.

2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
I denna grupp kan till exempel personer med sjukdomar av kroppslig art - tumörer, stroke, inflammationer, eller skador som har föranletts av yttre våld, till exempel trafikskador, ingå.

3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
I denna grupp kan till exempel personer med olika neurologiska sjukdomar som neuromuskulära sjukdomar eller MS ingå. Observera att en diagnos i sig (eller avsaknaden av en diagnos) inte är avgörande för om en person tillhör denna personkrets. Man ska i stället uppfylla de olika delar som anges i beskrivningen av personkretsen.
Med stora funktionshinder menas att de påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Det gäller till exempel om du till följd av funktionshinder har återkommande behov av en annan persons hjälp för din dagliga livsföring hemma, för att förflytta dig, kommunicera med andra eller ta emot information. Har du flera olika funktionshinder ska hänsyn tas till den samlade påverkan de tillsammans har för dig.
Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas bland annat att du inte själv kan klara toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling.

Steg 2 - behovet av hjälp
Om du anses tillhöra en av personkretsarna enligt ovan är nästa steg för att få personlig assistans att du ska behöva hjälp med de så kallade grundläggande behoven:

din personliga hygien
måltider
att klä av och på dig
att kommunicera med andra eller
annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om ditt funktionshinder.
Om du har behov av personlig assistans för dina "grundläggande behov" har du även rätt till assistans för andra personliga behov. De ska utgå från din individuella situation, och kan till exempel vara hjälp med att kunna arbeta, fritidsaktiviteter, umgås med släkt och vänner, hushållsarbete etcetera.

Steg 3 - är behoven tillgodosedda?
Ett tredje steg är att se om det är så att du redan har dina behov tillgodosedda genom någon annan. Här gäller att de faktiskt tillgodoses, inte bara att de kan tillgodoses.
Den som bor i särskilt boende (en annan insats enligt LSS, 9 § 9) eller får hjälp av personal på en skola eller daglig verksamhet anses normalt få sina behov tillgodosedda där. Detsamma gäller när en nära anhörig (ofta frivilligt) hjälper dig.
Även om det enligt föräldrabalken (1949:661) finns ett ansvar för make/maka att hjälpa till, kan det ju vara så att detta i praktiken av olika skäl inte fungerar. Du ska då ha rätt att få personlig assistans för dessa behov. Inte heller är det rimligt att barn till en förälder med funktionsnedsättning ska ta hand om föräldern.

Steg 4 - beräkning av ditt totala behov av personlig assistans
Slutligen summeras tiden för dina grundläggande behoven + andra personliga behov till det antal timmar du får i form av personlig assistans.

Vill du veta mer om personlig assistans enligt LSS - eller "lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade" som den egentligen heter - så hittar du lagen här!