Försäkringskassans beslut

När försäkringskassan gått igenom de hjälpbehov och/eller de merkostnader som du angett i din ansökan så fattar de beslut om din handikappersättning. På denna sida skriver jag mer om hur försäkringskassans beslutsgång ser ut.

Efter din ansökan
Det är ganska vanligt att en handläggare från försäkringskassan tar kontakt med dig efter att du skickat in din ansökan. 
Ofta vill handläggaren på telefon gå igenom det du har ansökt om. Det är här viktigt att du inte utan vidare accepterar ändringar av dina uppgivna hjälpbehov/merkostnader, om handläggaren skulle föreslå detta.

Det förekommer att handläggare säger "det kan du inte ta upp" eller "det berättigar inte till ersättning". Även om detta kanske i vissa fall kan stämma, så är det inte säkert att deras uppfattning är rätt. Det finns t.ex. domstolsutslag från högsta instans som säger att om kostnaden i fråga är föranledd av funktionsnedsättningen ska den medräknas, oavsett om den finns med i försäkringskassans vägledning eller inte (se RÅ 2008 ref. 27)

Om det skulle bli så att du vill överklaga deras beslut till domstol (förvaltningsrätten), kan det alltså visa sig att domstolen håller med dig. Därför bör du ta med allt du själv anser vara ett hjälpbehov/merkostnad.

Försäkringskassans förslag till beslut
Innan Försäkringskassan kommer fram till ett definitivt beslut om din ansökan, så fattar de ett förslag till beslut (preliminärt beslut). Du får då ett brev från dem där de beskriver vad det är du ansökt om, hur de har bedömt dina hjälpbehov och/eller merkostnader, och orsakerna till deras bedömning. OBSERVERA alltså att detta inte är det färdiga beslutet!

Det är viktigt att du som sökande förstår försäkringskassans resonemang, och orsaken till att de bedömer din ansökan som de gör. Även om du inte håller med om deras åsikt, ska du kunna förstå deras motiv. Gör du inte det ska du be om ett förtydligande! Be Försäkringskassan t.ex. att ställa upp redovisningen i en tabell, där de listar dina yrkade merkostnader i en kolumn, och deras egen bedömning av motsvarande merkostnad i en egen kolumn. Du bör också kunna få en motivering för var och en av merkostnaderna.
Försäkringskassan har skyldighet att prata med dig på språk som du förstår, och ta hänsyn till om du t.ex. har kognitiva svårigheter, dyslexi etc. Se vidare om denna skyldighet i avsnittet om myndigheternas hantering av en ansökan.

Efter att du fått förslaget till beslut har du en viss tid på dig (vanligen 2-3 veckor) att - om du vill - komma med synpunkter på förslaget. I så fall rekommenderas att du lämnar dina synpunkter skriftligt till försäkringskassan. Fördelen med skriftliga synpunkter jämfört med muntliga är att det aldrig kan bli diskussion om vad som sagts. Du kan även bifoga ett nytt läkarintyg eller nya argument som styrker dina yrkade hjälpbehov/merkostnader.

Ta gärna kontakt med rättsombuden på Neuroförbundet redan i detta skede, för råd kring hur du kan argumentera för din sak!

Exempel:

Lisa har i sin ansökan om handikappersättning angett att hon pga. laktosintolerans har merkostnader för laktosfri kost. Hon har även pga. sin funktionsnedsättning besvär med inkontinens vilket hon anser ger henne merkostnader för inkontinensskydd.

Lisas uppgivna merkostnad Försäkringskassans förslag till beslut
1. Matkostnader 2 400 kr/år (200 kr/mån) 1 200 kr/år (100 kr/mån)
2. Inkontinensskydd 1 800 kr/år (150 kr/månad) 0 (dvs avslag)
Försäkringskassan motiverar sitt förslag till beslut på detta sätt:
Beloppet i merkostnad 1 - "Merkostnaden godtas delvis, skälig merkostnad är 100 kr/månad, d.v.s. 1 200 kr/år".
Beloppet i merkostnad nr 2 - "Det är normalt förekommande med behov av inkontinensskydd. Den uppgivna kostnaden är normal förbrukning för en kvinna i din ålder, dvs det råder ingen merkostnad"

Lisa håller inte med försäkringskassan utan skriver ett brev med synpunkter på försäkringskassans förslag till beslut. Hon vidhåller de merkostnader hon uppgivit i sin ansökan. Hon bifogar även ett intyg från en dietist som styrker hennes behov av laktosfri kost och anger att merkostnader för mjölk, fil, smör är 200 kr/månad, då det även måste användas i all matlagning. Lisas läkare intygar vidare att hennes neurologiska sjukdom gett henne inkontinensproblem, vilka inte är normala för en person i hennes ålder.

Dessa intyg gör att Lisa får gehör för dessa merkostnader.

Att begära anstånd
Ett problem för många är att man saknar ett kompletterande intyg, och behöver mer tid på sig för att få t.ex. en läkartid. Man kan då begära anstånd - d.v.s. mer tid - med att få komma in med sina synpunkter till försäkringskassan. Anstånd för att inkomma med nya intyg beviljas i princip alltid, eftersom försäkringskassan har en skyldighet att utreda ett ärende ordentligt.

För att begära anstånd kan du skriva ett vanligt brev med datum, ditt namn, adress, personnummer, som du skickar till försäkringskassan. I brevet skriver du att du önskar anstånd med att inkomma med yttrande om deras förslag till beslut, eftersom du väntar på kompletterande intyg. Glöm inte att underteckna brevet!

Försäkringskassans beslut
Så småningom fattar försäkringskassan det definitiva beslutet om din ansökan. I detta beslut ska försäkringskassan (enligt förvaltningslagen) beskriva vissa delar:

Orsakerna till att försäkringskassan fattat det beslut de har fattat, samt vilka ev. intyg och handlingar de baserar beslutet på.
Om försäkringskassan avslagit hela, eller delar, av din ansökan ska beslutet innehålla motiveringar till avslagen. För handikappersättning bör försäkringskassan motivera var och en av de merkostnader som förekommer i en ansökan
En beskrivning av hur du gör om du inte är nöjd med deras beslut (om de avslår hela eller delar av din ansökan).
Om du anser att försäkringskassan bedömt din ansökan felaktigt kan du begära att de omprövar den. Begäran om omprövning ska du då skicka in inom 2 månader från det datum du fick deras beslut (ett tips är att anteckna datumet du fick beslutet tillhanda).

Skulle du även efter omprövningen anse att försäkringskassan bedömt din ansökan felaktigt, kan du överklaga deras beslut till domstolen förvaltningsrätten (hette tidigare länsrätten).

Vid såväl omprövning som överklagan till förvaltningsrätten kan du som är medlem i Neuroförbundet ta hjälp av våra rättsombud.

I ett separat avsnitt på juridiksidorna kommer jag att skriva mer om vad som kan vara bra att tänka på vid begäran om omprövning, samt vid en överklagan, kring handikappersättning.

Magnus Andersson
Koordinator Neuroförbundet:s (Tidigare NHR) rättsombud