Ansökan

Du ansöker om färdtjänst hos kommunen. Vissa kommuner har överlåtit uppgiften att sköta färdtjänsten till en trafikhuvudman. Då ansöker man där. Kommunen kan informera dig om vart du ska skicka din ansökan.

För att beviljas färdtjänst behöver du visa att du har de "väsentliga svårigheter" att förflytta dig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel, som lagen om färdtjänst beskriver. Observera alltså att en viss diagnos i sig varken ger dig rätt till, eller utesluter att du har rätt till, att få färdtjänst beviljad!

Ansökningshandlingar
Många kommuner har särskilda instruktioner, samt blanketter för ansökan om färdtjänst. Vanligen finns då dessa utlagda på kommunens hemsida.

Intyget
Liksom för de flesta andra insatser du ansöker om är det viktigt att du bifogar ett intyg från en sakkunnig tillsammans med din ansökan. Intyget behöver då styrka dina svårigheter.

Nedan listas vanliga frågor/uppgifter som kommunerna ofta vill ha besvarade i intygen, samt lite om hur man bedömer frågorna.

en beskrivning av din diagnos/ditt funktionshinder
beskrivning av funktionshindrets varaktighet.
Enligt lagen om färdtjänst krävs att funktionshindret är varaktigt (inte endast tillfälligt), för att man ska kunna beviljas färdtjänst. I förarbetena till lagen om färdtjänst (se prop 1996/97:115, sid 52) uttalas att "helt tillfälliga funktionshinder berättigar för närvarande inte till färdtjänst, men det förekommer att tillstånd är begränsade till en kortare tid, t.ex. till ett halvår". En tumregel är att det krävs att man kan styrka en varaktighet på sex månader. Det finns dock exempel där regeringsrätten beviljat färdtjänst för en varaktighet på 3-6 månader.

en beskrivning av din förmåga att förflytta dig på egen hand, med/utan hjälpmedel
Rättspraxis talar om en gräns för gångförmågan på ca 75-100 meter för att kunna bli beviljad färdtjänst, lite beroende på övriga omständigheter. Dvs om du kan förflytta dig mer än denna sträcka (inkl. ett förflyttningshjälpmedel, om du använder ett sådant), så avslås ofta ansökan om färdtjänst för att man inte anses ha "väsentliga svårigheter" att förflytta sig.

en beskrivning av dina svårigheter att resa med allmänna kommunikationsmedel
Dessa svårigheter kan handla om två delar:
Att det kommunala färdmedlet i sig är otillgängligt - inkl. även om du har svårigheter under själva resan, ex smärtproblematik eller balanssvårigheter
Hållplatsernas utformning/miljö - dessa kan utgöra ett hinder, liksom brister i informationen el. miljön. Detta kan medföra väsentliga svårigheter för personer med rörelsehinder, men även för personer med ex. kognitiva/psykiska besvär.

En beskrivning av ditt behov av ledsagare under färdtjänstresan
Om du har behov av ledsagare för att kunna utföra resan kan du få tillstånd att ha med denne utan extra kostnad. Här gäller att du ska ha behov av ledsagare för att kunna genomföra själva resan och inte endast för vistelsen vid resmålet. När det gäller behov av bärhjälp, transporter mellan hemmet-fordonet eller med att bära bagage så ska chauffören normalt kunna hjälpa till med detta.

Andra tips inför ansökan
Utöver att observera de frågor kommunen vill ha besvarade rekommenderas även att du förbereder din ansökan på andra sätt:

Läs gärna i lagen om färdtjänst. Den kan du hitta här!
Om du har frågor kring det som står i lagen, och är medlem i Neuroförbundet, så ta gärna kontakt med våra rättsombud redan inför ansökan. Vi kan ge dig tips och råd.
Ett tips är också att du läser vad vi på Neuroförbundet har publicerat här på juridiksidorna om att ansöka om en insats. Detta är bra att tänka på även vid ansökan om färdtjänst.
Vanliga frågor
Nedan finns vanliga frågor från medlemmar i Neuroförbundet ang. färdtjänst

- "Mitt problem är att hållplatsen ligger för långt bort, eller att bussen går alltför sällan"
Det är en vanlig missuppfattning att bristande kommunikationer kan ge färdtjänst. Det är ett mycket vanligt skäl till avslag på ansökan. Brister i de allmänna kommunikationerna ger inte rätt till färdtjänst. Rätt till färdtjänst erhålles endast om man inte kan nyttja dem. Det finns dock exempel på att personer med svårigheter att förflytta sig, men som kunnat stiga på/av en buss eller ett tåg, blivit beviljade färdtjänst till och från en hållplats som de haft lång väg till. Se dom i Kammarrätten i Sundsvall, 2012-01-03, mål nr 2948-10.

- "Läkarintyget styrker inte mina svårigheter att förflytta mig"
Mycket vanligt – liksom vid ansökan om andra insatser är det viktigt med tydlighet i intygen redan från början och att dessa styrker de svårigheter som är ett villkor för att beviljas färdtjänst.

- "Jag använder elrullstol men kommunen har trots det avslagit min ansökan om att få färtjänst med specialfordon"
Om man använder elrullstol men klarar av att förflytta sig från elrullstolen in i en personbil kan man vara berättigad till färdtjänstresa med specialfordon. Vissa kommuner har som "praxis" att avslå sådana ansökningar, men det finns rättsfall där specialfordon har beviljats. Bakgrunden till kommunernas synsätt är egentligen att man, när den nuvarande lagen om färdtjänst kom till 1997, började se färdtjänsten mer som en trafikpolitisk fråga som endast rörde själva transporten av personer med funktionshinder. Om man är beroende av sin elrullstol för att förflytta sig på resmålet, men får avslag på en ansökan från sin hemkommun, kan man alltså ändå få beviljat specialfordon. En rekommendation är att överklaga ett sådant avslag till förvaltningsrätten, och att ta kontakt med Neuroförbundets rättsombud

- "Jag behöver hjälp av min ledsagare på resmålet. Kommunen vill trots detta inte ge mig färdtjänsttillstånd att resa tillsammans med ledsagare som får åka med utan avgift"
För att få beviljat tillstånd att medföra en ledsagare gäller att denne ska behövas under själva resan eller i omedelbar anslutning till resan, tex om man har särskilda behov för att kunna ta sig i och ur fordonet. Hjälp under resan kan tex handla om risk för epileptiska anfall, synproblem, smärtproblematik, svåra inkontinensproblem etc. Det räcker alltså inte med att du behöver hjälp när du väl är framme. När det gäller behov av bärhjälp, transporter mellan hemmet-fordonet eller med att bära bagage så ska chauffören normalt kunna hjälpa till med detta. Alternativet som står till buds för den som inte beviljas resa tillsammans med ledsagare är att betala separat för ledsagaren. Storleken på avgifterna för medresenärer varierar mellan kommunerna.

- "Jag får inte färdtjänst till den angränsande kommunen"
Kommunen har rätt att reglera villkoren för ev. resande till intilliggande kommuner. Dock finns det i förarbetena till lagen om färdtjänst beskrivet att färdtjänst ska medges för resor mellan kommunen och en annan kommun, alt. i eller mellan andra kommuner om det finns "särskilda skäl". I prop.1996/97:115, sid 76 finns angivet att "Särskilda skäl kan vara arbete i en grannkommun eller behovet av en nödvändig serviceresa till en närliggande kommun". Så gäller din resa dessa ändamål ska färdtjänst kunna beviljas.

- "Jag har fått avslag på färdtjänstansökan trots mina kognitiva/psykiska besvär som gör att jag helt plötsligt inte kan orientera mig"
Dessa svårigheter kan, beroende på omständigheterna, ge rätt till färdtjänst.
"Hållplatsernas utformning/miljö kan utgöra ett hinder, liksom brister i den information som kan behövas" (prop.1996/97:115, sid 31). På sid. 32 i samma prop. står det beskrivet "hur många små, i och för sig hanterbara svårigheter tillsammans kan växa till ett oöverstigligt hinder när de upprepas många gånger under en resa".

Färdtjänst - handikappersättning
Slutligen vill jag påminna om möjligheten att ta upp de merkostnader (pga funktionshindret) som färdtjänstresandet ofta medför i en ansökan om handikappersättning. 

I kommande avsnitt på juridiksidorna kommer jag skriva mer om kommunens beslut om färdtjänst, och vad som kan vara bra att tänka på vid en överklagan av detta till förvaltningsrätten.

Magnus Andersson
Koordinator Neuroförbundet:s (TidigareNHR) rättsombud