Ansökan

Man ansöker om sjukersättning hos försäkringskassan, som har en särskild blankett för detta. Med ansökan ska bifogas en beskrivning av varför arbetsförmågan bedöms varaktigt nedsatt. Även läkarintyg ska bifogas.

I intyget ska läkaren beskriva den aktuella diagnosen, hälsotillstånd, funktionsförmåga, samt hur denna inverkar på förmågan att kunna arbeta. Observera att förmågan att arbeta handlar om en bedömning av förmågan till något arbete – inte bara ditt nuvarande eller tidigare arbete. Även intyg av andra sakkunniga inom sjukvården kan ha ett värde för bedömningen.

Vilka arbeten prövas arbetsförmågan mot?
När rätten till sjukersättning prövas tittar försäkringskassan på om man kan klara av något normalt förekommande arbete, eller ett annat lämpligt arbete med sk skyddad anställning. Detta inkl. även anställningar med lönebidrag.

En vanlig missuppfattning hos många som kontaktar Neuro är att sjukersättningen är en sorts "yrkesförsäkring". Om man till exempel arbetat som snickare, förskollärare eller IT-konsult, och inte längre klarar just detta arbete, så ansöker man om sjukersättning. Man känner inte till att arbetsförmågan enligt lagen prövas mot alla arbeten, och att det är först om man inte klarar av något arbete man kan erhålla sjukersättning. Prövningen görs alltså även mot sådana arbeten man inte för närvarande har utbildning för, eller kanske särskilt stor chans att i praktiken få.

Det finns undantag då sjukersättning kan beviljas trots att man inte prövat något alternativt arbete. Det kan vara om utredningen visar att ens nuvarande/tidigare arbete var/är optimalt anpassat utifrån svårigheterna på grund av sjukdomen eller skadan.

Detta gör att olika intyg från sakkunniga (det kan vara läkare med specialistkompetens, psykologer etcetera) behöver intyga att arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till alla arbeten. Det är ofta en fördel om flera olika sakkunniga samstämmigt bedömer detta.

Innan sjukersättning beviljas krävs som regel att olika medicineringar och rehabilitering (det vill säga medicinsk respektive arbetslivsinriktad rehabilitering) prövats för personen, och inte kunnat visa på någon förbättring.

Har man inte haft rehabiliteringsinsatser behöver intygen uttala att rehabilitering inte bedöms leda till någon som helst förbättring.

Vad innebär "stadigvarande nedsatt"?
"Stadigvarande nedsatt" innebär för överskådlig framtid". Det är inte absolut nödvändigt att arbetsoförmågan bedöms bestå hela livet. Det finns exempel i högsta förvaltningsdomstolen på att sjukersättning ändå beviljats. Se dom i högsta förvaltningsdomstolen HFD 2011 ref. 63! Detta eftersom försäkringskassan - även när man fått sjukersättning – ska ompröva rätten till sjukersättning var tredje år. Då anses det - enligt domen - inte nödvändigt att nedsättningen behövs vara hela livet.

Hur mycket får man i sjukersättning?
Sjukersättning kan antingen beräknas utifrån din inkomst, så kallad inkomstrelaterad sjukersättning, eller ges i form av garantiersättning.

Inkomstrelaterad sjukersättning
Hel inkomstrelaterad ersättning ger dig 64 procent av den genomsnittliga inkomst som du haft de senaste åren. Den beräknas också utifrån tidigare ersättningar från Försäkringskassan, som till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Vid beräkning av inkomsten tittar man på de tre år under den så kallade "ramtiden" som du har högst inkomster. Därefter räknar man fram en genomsnittsinkomst. Ramtiden är ett visst antal år tillbaka i tiden, och den beror på din ålder.

Garantiersättning
Garantiersättning får du om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Den högsta nivån är 106 800 kronor om året (2,4 prisbasbelopp).

Arbete vid sjukersättning
Även för personer med sjukersättning finns möjlighet att prova att arbeta i viss grad. Har man hel sjukersättning men ork och lust kan man arbeta upp till 5 timmar i veckan och tjäna högst en åttondel av den normala inkomsten. Du behåller ändå din sjukersättning – den blir alltså inte vilande.

Om man fått sjukersättning beviljad efter juli 2008 kan man även ansöka om att sjukersättningen blir vilande. Det innebär att den inte betalas ut – under tiden du arbetar eller studerar. Den kan vara vilande i högst två år. Se mer information hos försäkringskassan. En rekommendation är att alltid ta kontakt med försäkringskassan innan du börjar arbeta!

Avslag på ansökan om sjukersättning
Vid avslag på ansökan om sjukersättning kan man begära att försäkringskassan omprövar beslutet. Om man fortfarande får avslag även efter omprövningen så kan detta överklagas, i första hand till förvaltningsrätten. Det kostar inget att överklaga (mer än din egen tid!). Det ska framgå i försäkringskassan beslut vart du ska skicka överklagandet.

Ta gärna kontakt med Neuros rättsombud för råd och stöd i samband med både ansökan och överklagan om sjukersättning.

Magnus Andersson
Koordinator Neuroförbundets rättsombud