”Ta tillbaka kontrollen” – neurogent påverkad urinblåsa och tarm vid neurologisk diagnos

Föreläsning av Maria Bergsten från Wellspect vid Neuro Linköpings medlemsmöte 11 sept 2019. Wellspect är ett svenskt företag med tillverkning av medicintekniska produkter för blås- och tarmskötsel samt forskning och utveckling inom området.

”Elefanten i rummet” - personliga berättelser illustrerar att man ofta inte vågar prata om problemen. Personer med neurologisk diagnos som drabbas av neurogent påverkad blåsa och tarm hamnar ofta mellan stolarna – neurologi, urologi, magtarm, med flera.

64 % av personer med ryggmärgsskada har problem med blås- och tarmkontroll,
66 % av personer med multipel skleros (MS) har problem med blås- och tarmkontroll. Neurologisk påverkan förekommer t ex vid ryggmärgsskada, tumör, Parkinson, MS, stroke och efter operation.

Neurologiska orsaker vid problem i urinvägarna

Urinblåsan är en stor muskel, rymmer normalt 5 dl. Första känslan att man behöver kissa kommer normalt vid fyllnad 1,5-2 dl och man behöver tömma blåsan vid 3-4 dl. Normalt bör man kunna hålla urinen i 3-4 tim utan större besvär.

I övergången mellan urinblåsa och urinrör finns en slutmuskel som ser till att hålla blåsan stängd. Kvinnan har en slutmuskel, medan mannen dessutom har en slutmuskel under prostatan. Slutmuskeln ska dels hålla kvar urinen och dels slappna av när blåsan ska tömmas.

Receptorer i urinblåsan känner av fyllnad, skickar signaler från blåsan genom nervbanorna upp till hjärnan och man blir medveten om att man behöver kissa. Blåsväggen drar då ihop sig, men den viljestyrda slutmuskeln är fortfarande stängd. Hjärnan får då information om att blåsan är fylld. Normalt kan man därefter bestämma själv när man vill tömma blåsan genom att slappna av i slutmuskeln runt urinröret. 


Typiska problem:
- med lagring – trängningar med eller utan läckage, ofta redan vid fyllnad med 1-2 dl; överaktiv blåsa
- med tömning – svårt att starta eller slutar kissa fast man inte är klar.

Urinvägsinfektion:
- Kissnödig väldigt ofta, läckage eller ökat läckage
- brännande känsla när blåsan töms
- diffus smärta i nedre delen av mage och rygg, feber, sjukdomskänsla


- missfärgad och illaluktande urin
- förändrade neurologiska symtom, t ex mer spasticitet
- vid förekomst av bakterier i urin behövs behandling.

Påverkan på dagliga livet:
- man styrs av att vilja veta var det finns toalett
- en app i smartphone kan vara till hjälp: Toilet Finder.

Var kan jag få hjälp?
- Utan etablerad kontakt med neurologklinik: Vårdcentral, läkare/sjuksköterska:
basal utredning, bl a med hjälp av miktionslista och BladderScan, en ultraljudsmätare
som mäter kvarstående volym i urinblåsan. Vid behov remiss till uroterapeut/urolog.
- Vid etablerad kontakt med neurolog/neurologsjuksköterska:
Utredning, sjukdomshistoria, urindagbok (miktionslista) urinprov, BladderScan. Ev remiss till urolog/uroterapeut/urolog.

Vad kan jag göra själv?
- Ge akt på förändringar i blåstömningsmönster. För urindagbok.

Behandling:
- Då man inte tömmer blåsan ordentligt: ”kvar”-kateterisering OBS ej slentrian!
Tappning med engångskateter (ren intermittent kateterisering = RIK), suprapubiskateter.

- Vid täta trängningar: läkemedel för att lugna blåsan, i tablett- eller injektionsform
botoxinjektioner: blåsans muskulatur blir avslappnad och man måste i regel tappa sig själv med engångskateter (RIK).
Wellspect tillverkar LoFric Sense tappningskateter för kvinnor och LoFric Orizo för män, kan fås som gratis hjälpmedel.

- Vid läckage av urin: Inkontinensskydd som gratis hjälpmedel – viktigt att prova ut!

 

Del 2

Neurologiska orsaker vid problem med tarmfunktion

Anatomi:
- i tunntarmen absorberas näring
- i tjocktarmen absorberas salter och en större del av vätskan man druckit.

Hur fungerar det?
- Tarmtömning styrs via hjärnan och ryggmärgens nervsignaler, tarmrörelser kommer igång
i tjocktarm och ändtarm, slutmuskeln slappnar av och ändtarmen öppnar sig.

Neurologisk påverkan:
- Sjukdom eller skada på ryggmärg eller hjärna bryter nervbanor, vilket leder till olika tarmproblem beroende på var skadan sitter och hur stor skadan är.

Problem med förstoppning:
- Långsam passage i tjocktarmen gör avföringen torr och hård
- Högt tryck i ändtarmen och slutmuskeln slappnar inte av – medför ofullständig tömning
- Kan tömmas vid stimulering.

Avföringsläckage:
- Nedsatt funktion av slutmuskel/bäckenbotten samt lågt tryck i ändtarm och slutmuskel leder till ofrivilliga gaser och läckage.

Behandling:
1. Konservativ behandling; anpassad kost, kostråd via dietist, motion, toalett-träning (sitt med uppdragna knän och fötterna högre än golvnivå, t ex på badrumspall för barn), läkemedel, minilavemang.
2. Transanal irrigering (TAI), vattenlavemang med större mängd vatten
3. Kirurgisk behandling.


Var ska man söka hjälp?
- Utan etablerad kontakt: på vårdcentral – läkare/sjuksköterska. Ev remiss till magtarmläkare/stomiterapeut, bäckenfunktionsenhet
- Med tidigare etablerad kontakt med neurologmottagning: neurolog/neurologsjuksköterska, ev remiss till magtarmläkare/stomiterapeut, bäckenfunktionsenhet.

Maria Bergsten ordnar kurser för sjukvårdspersonal och personer med neurologisk diagnos, framförallt MS, under rubriken ”Det dolda handikappet”.

Tips:
- Läs på nikola.nu om blås- och tarmdysfunktion, där finns bland annat dagböcker.
- Läs på Wellspects websida https://www.wellspect.se/om-oss om blåsa, tarm, produkter.



Sammanfattning av föreläsningen gjord av Ingrid Stenström Ling