Neurodagen 2021 - Neurologin i epidemiernas vågor

Detta var temat för årets Neurodag i Göteborg, som detta år var förinspelad och sändes den 28 september.

Föreläsare var Oluf Andersen, tidigare professor och fortfarande aktiv vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet. Oluf presenterade de epidemier och pandemier som drabbat världen i olika stor utsträckning sedan början av 1900-talet och fram till idag.

 

Epidemier och Pandemier

Oluf visade en lista med olika epidemier och pandemier som i olika stor utsträckning skördat liv under dessa år. Han beskrev dem med namn, orsak, uppskattat antal avlidna och vilka eventuella neurologiska följdsjukdomar de gett. Oluf fördjupade sig i några av dem medan andra mest nämndes i förbifarten.

Innan jag börjar beskriva de olika epidemier och pandemier som togs upp, vill jag först förtydliga skillnaden mellan begreppen. En epidemi är när en smittsam sjukdom drabbar många i ett land på kort tid. När smittan däremot sprids mellan flera länder och drabbar stora delar av världen talar vi om en pandemi. Covid-19 är en pandemi som spridit sig över mer eller mindre hela världen.

Influensavirus

Flertalet av dessa nedan beskrivna sjukdomar har haft sin orsak i influensavirus. Oluf förklarade att anledningen till att dessa fortsätter att återkomma under vintersäsongen är att det ständigt uppkommer nya mutationer. Första influensaviruset beskrevs 1946 och fick namnet H1N1. Det visade sig i efterhand att detta virus orsakade Spanska sjukan och senare även Svininfluensan. Efter detta har det tillkommit ett flertal undertyper av influensavirus.

Neurologiska komplikationer är ovanliga vid influensa men kramper och ospecifik hjärnpåverkan, påverkan av uppmärksamhet och en sänkning av medvetandet förekommer i enstaka fall.

I mycket sällsynta fall kan influensaviruset orsaka så kallat Reyes syndrom, vilket är ett allvarligt tillstånd som kan uppkomma när ett barn med influensa eller vissa andra virusinfektioner får läkemedel med Acetylsalicylsyra mot febern. Sjukdomsförloppet vid detta syndrom är att patienten efter att virusinfektionen är över insjuknar igen med sviktande leverfunktion, förändrat medvetande, kramper och medvetslöshet som kan leda till döden. Reyes syndrom måste behandlas omedelbart. Dessa läkemedel bör därför inte ges vid influensa. Vissa influensavirus kan också ge en ökad risk för Narkolepsi förklarade Oluf.

Spanska sjukan

Under åren 1918-1920 spred sig Spanska sjukan under tre vågor och skördade cirka 50-100 miljoner individers liv. Den genomsnittliga åldern hos de avlidna låg på 28 år. Denna pandemi kom till Europa med de amerikanska soldaterna via skyttegravarna i Frankrike i slutet av första världskriget. Oluf förklarade att det var fler som dog av Spanska sjukan i världen än som dog i första världskriget.

Namnet på pandemin kan vara vilseledande då smittan inte kom från Spanien utan av att pressen i detta land var mindre censurerad än i andra länder och därför var först med att rapportera om den. Efter influensaliknande symtom fick många av de drabbade syrebrist på grund av svår lunginflammation.

von Economos encefalit

Under åren som Spanska sjukan härjade kom också von Economos encefalit (hjärninflammation). Denna epidemi som skördade cirka en halv miljon människors liv i världen fick sitt namn av den professor som var först med att beskriva denna sjukdom.

von Economos encefalit började med influensaliknande symtom men ledde till sömnsjuka, där patienter till och med kunde somna under tiden som de utförde vardagliga sysslor. De flesta kunde väckas, men vissa hamnade i koma. Detta tillstånd kunde också leda till ögonmuskelförlamning. Vid den tredje vågen uppkom fall med sömnlöshet, men även ”danssjuka” (ofrivilliga hastiga rörelser) och stelhet.

Upptill flera år efter att personer tillfrisknat, gällde även lindriga fall, så drabbades vissa av neurologiska störningar i form av avsaknad av tecken på emotioner i ansiktet och vissa utvecklade även Parkinsons sjukdom. Oluf förklarade att det aldrig fastställts vad som orsakade denna epidemi, men att det är möjligt att den var en neurologisk komplikation av Spanska sjukan.

Oluf berättade att han på 1980-talet var ute på Neuroförbundet Göteborgs anläggning Strannegården i Onsala och där mötte en man med Parkinsons sjukdom. Mannen berättade att han 60 år tidigare hade drabbats av en svår hjärninflammation och flera år senare utvecklat Parkinsons sjukdom. Denna hjärninflammation var troligen just von Economos encefalit.

 

Asiaten

Mellan åren 1956-1958 härjade Asiaten i världen. Den skördade mellan två och fyra miljoner människors liv världen över och kunde i enstaka fall ge upphov till Guillain-Barré som är en sällsynt komplikation till olika virussjukdomar. Guillain-Barré en akut inflammatorisk Polyneuropati med symtom såsom förlamning i armar och ben. Detta tillstånd kan också ge livshotande andningsbesvär och oregelbundna hjärtslag. Asiaten var orsakad av en ny undertyp av influensavirus.

 

Hongkonginfluensan

Denna influensa härjade mellan 1968 och 1970. Mellan 1 och 4 miljoner människor dog till följd av denna pandemi. Även denna kunde i sällsynta fall ge upphov till Guillain-Barré.

Influensan vid Fort Dix

I mars 1976 började en influensa sprida sig på en militäranläggning, Fort Dix i New Jersey, USA. Rädslan för att det var Spanska sjukan spreds och det infördes snabbt en massvaccination. Efter vaccinationen uppkom några fall av Guillain-Barré och rädslan spred sig nu att vaccinet orsakat detta. Det visade sig sedan att det endast var ett fåtal fall, men att det ändå fanns en överrisk att drabbas av Guillain-Barré efter just denna vaccination. Influensan vid Fort Dix upphörde snabbt. Det finns ingen säker överrisk för Guillain-Barré efter vaccinationerna mot den årligt återkommande säsongsinfluensan.

 

AIDS

Denna pandemi upptäcktes 1981 och orsakas av viruset HIV och har sedan det kom orsakat över 32 miljoner människors död världen över. Detta virus kan ge flera allvarliga neurologiska följdsjukdomar.

 

Galna kosjukan

Galna kosjukan drabbade ett stort antal nötkreatur. Denna smitta som är ett äggviteämne (varken bakterie eller virus) gav påverkan på hjärna och ryggmärg hos djuren. Smittan drabbade också människor, men då i form av en sjukdom som är en variant av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Denna sjukdom fick sitt namn efter de två forskarna som gjorde upptäckten och sjukdomen är en obotlig hjärnsjukdom. Det finns tre olika orsaker till denna sjukdom, ärftlighet, via medicinska ingrepp såsom transplanterad hornhinna eller den tredje varianten som beror på nötkött smittat av galna kosjukan.

 

SARS

Denna epidemi kom under åren 2002-2003 och började i Kina och spreds sedan till Singapore och Toronto för att sedan spontant upphöra. Dödligheten för detta virus låg på 10 % och 774 personer dog till följd av SARS. Detta är ett av de Coronavirus som Oluf tog upp, de andra är MERS och Covid-19. Symtomen för SARS var ihållande feber, torrhosta, lungpåverkan, andningssvårigheter, diarré och viss påverkan på koagulering av blodet. Viruset tros ha kommit från djuren Mårdhund och Civett. De barn som smittades fick endast en lindring variant förklarade Oluf.

 

Svininfluensan

Denna pandemi pågick under åren 2009-2010 och gav bland annat lunginflammation speciellt hos yngre. Några hamnade till och med i respirator och cirka 300 000 individer dog till följd av Svininfluensan. Precis som jag nämnde i början av artikeln så kan varianter av influensaviruset öka risken för att få Narkolepsi. Oluf förklarade att studier gjorda i Beijing och Taiwan visar på just att förekomsten av Narkolepsi ökar efter vissa säsongsinfluensor och speciellt efter influensan 2009. Influensavaccinet Pandemrix som använde en speciell undergrupp av influensavirus ökade också risken för Narkolepsi. Detta vaccin är det enda i sin art som gett en ökad risk för att utveckla denna sjukdom.

 

MERS

MERS upptäcktes 2012 och höll på fram till 2015. Den gav främst svår lunginflammation och ögonmuskelförlamning. Detta coronavirus hade en dödlighet på 35 % och skördade 858 personers liv främst på den Arabiska halvön. Vi hade inga rapporterade fall av detta virus i Sverige.

 

Zika

Zika höll på mellan 2013 och 2015 och kom från Zikaviruset vilket var myggburet och kunde ge följdsjukdomarna Mikrocefali (missbildning av hjärnan) och Guillain-Barré. Inga kända fall i Sverige.

 

Ebola

Detta virus har funnits sedan 1976 och kommer av Ebolavirus från bland annat apor. Inga kända fall i Sverige.

Foto av CDC

Covid-19 (SARS2-Covid)

Denna variant av Coronaviruset är den som vi nu lever med sedan 2019 och är till skillnad från de tidigare nämnda SARS och MERS en pandemi, men viruset har muterat så att det inte har lika hög individuell dödlighet, 1.5 promille (1.5/1000) i Sverige. I skrivande stund har Covid-19 skördat närmare 5 miljoner människors liv i världen. Många har fått typiska influensasymtom, medan andra fått betydligt kraftigare symtom. De neurologiska komplikationerna som denna sjukdom kan ge delade Oluf upp i fyra.

1. Ospecifik hjärnpåverkan pga. störningar av hjärta, andning och lever. Detta medför förvirring och påverkan av medvetandet. Dessa symtom går ofta tillbaka och dessa förändringar kan inte ses på en magnetröntgen.
2. Stroke på grund av koagulationsstörningar.
   
   Punkt 3 och 4 handlar om immunologiska störningar.
3. ADEM som är en inflammation som påminner om MS, men som kommer med endast en attack och liten myelinförlust och till skillnad från MS blir personer med ADEM oftast bra med tiden. Sedan kan
   man även få AHEM som är en svår variant av ADEM med blödningar.
4. Cytokinstorm (en ohämmad produktion av signalsubstanser med skadlig effekt). Detta ger påverkan på ett flertal organ och är akut och ofta bidragande dödsorsak i Covid-19.

Oluf talade också om att det är svårt att förutsäga spridningen av Covid-19, då sannolikt endast 10 % är spridare och en ökad spridning kan komma från lokala härdar eller pga. mutationer av viruset. Det har kommit ett flertal olika mutationer av viruset såsom Alpha (England), Beta (Sydafrika), Gamma (Sydamerika) och Delta (Indien), men även många andra som hittills fått mindre utbredning.

 

Covid-19 och MS

MS ger inte en ökad risk för att drabbas av viruset, men en progressiv sjukdomsbild med funktionsnedsättning till exempel på grund av MS ökar risken för att drabbas svårare. Oluf tryckte dock på att risken för att drabbas allvarligt vid MS är mycket låg. För dig som behandlas med Beta-interferon så är risken inte förhöjd att drabbas hårt och hamna på sjukhus, utan möjligen lägre än för andra. Däremot för de som har behandling med t.ex. Mabthera som inriktar sig på B-cellerna, är risken för svårare förlopp förhöjd, men det går att hantera på olika sätt. Oluf ville också förtydliga att vaccin inte ökar risken för att drabbas av skov.

Foto av Karolina Grabowska

Genetik, antikroppar och T-celler

Oluf förklarade att forskning görs för att kartlägga hur vår genetik påverkar vår mottaglighet för att smittas av Covid-19 och likaså på hur svårt vi skulle drabbas. Forskarna ser bland annat på våra HLA-gener vilka är de mest kända generna i vårt immunförsvar. Till vårt försvar har vi antikroppar och T-celler som vårt främsta skydd mot virus. Antikropparna är ett protein som B-cellerna producerar och som attackerar viruset och hindrar det från att ta sig in i en cell och kopiera sig. Medan vissa T-celler kan förstöra celler där viruset redan tagit sig in. T- och B-cellerna som är vita blodkroppar har minne av viruset som angripit så att de snabbt kan angripa det om det kommer tillbaka. Det finns alltså två olika typer av immunologiskt minne som du kan få efter genomgången sjukdom, antingen via B-celler som är beredda att producera antikroppar eller via T-cellsimmunitet.

 

Upphör pandemier och epidemier?

I princip har nästan alla pandemier upphört spontant förklarade Oluf. Andra har varit delvis under kontroll och blivit behandlingsbara såsom AIDS. De flesta har försvunnit efter några år, men några få har genom århundradena varit desto mer långlivade såsom Pest, Digerdöd och Smittkoppor. Oluf tog upp frågan om det går att vaccinera bort epidemier och konstaterade att så var fallet med Smittkoppor, men däremot har det fortfarande inte gått att få full vaccinationstäckning mot Mässling eller Polio. Han förklarade att vi i våra gener bär på sådant som gjort att våra förfäder överlevt flera dödliga epidemier. Tyvärr klarar inte alltid generna att behålla kontrollen utan vårt immunförsvar angriper ibland våra egna vävnader som vid autoimmuna sjukdomar. Vissa virus har lyckats smyga sig förbi immunförsvaret obemärkt såsom Herpesvirus och Epstein-Barr-virus som ger livslånga men ofta omärkbara infektioner.

Olufs föreläsning var oerhört informativ och intressant tycker jag och gav mig många nya insikter.

Caroline Persson

Kompassen, Råd & Stöd