Patrik Magnusson under föreläsningen
Patrik Magnusson

Rättigheter – sista delen

Utifrån de fyra föreläsningar vi hade under våren med jurist Patrik Magnusson kommer här en sammanfattning av de områden som togs upp men som jag inte avhandlat i tidigare rättighetsartiklar. Denna artikel kommer ta upp några av Försäkringskassans ersättningar som skulle kunna vara aktuella för er m

Sjukpenning

Detta är en ersättning som du kan få under tiden som du är sjukskriven. Under dina första 90 dagar med sjukskrivning har du rätt till denna ersättning om du inte klarar av ditt vanliga arbete. Efter 90 dagar har du rätt till ersättningen om du varken kan utföra ditt vanliga arbete eller ett annat arbete som din arbetsgivare kan erbjuda.

Om du efter dessa 180 dagar fortfarande inte klarar av att arbeta blir du beviljad ersättningen om du inte kan utföra något arbete på arbetsmarknaden som faller in under ”normalt förekommande arbete”. Med dessa ord menas alla arbeten som finns på arbetsmarknaden. Det finns dock två undantag där du inte skall matchas mot hela arbetsmarknaden, men ändå kan få behålla sjukpenningen.

  1. Om du inom 365 dagar kommer att kunna komma tillbaka till arbete hos din arbetsgivare.
  2. Om det är oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.

Med oskäligt i sista punkten menas i detta fall att det kan vara orimligt att jämföra din arbetsförmåga mot annat arbete än just ditt nuvarande. Patrik radade upp fyra punkter på tillfällen när detta kan gälla.

  1. Vid allvarlig sjukdom som sakta försämras, som exempel progressiv MS.
  2. Om du på sikt kommer ha svårigheter att klara av även andra arbeten.
  3. Om medicinsk behandling pågår för att förebygga en allvarlig sjukdom.
  4. Vid långvarig rehabilitering i samband med en olycka.

Efter 365 dagar har du endast rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, men även här finns ett undantag. Detta undantag är om det är oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till normalt förekommande arbete. Har du haft sjukpenning i 364 dagar kan du ansöka om fler dagar med sjukpenning på antingen normalnivå eller fortsättningsnivå. För att få denna ersättning på normalnivå krävs att du har en allvarlig sjukdom som sätter ner din arbetsförmåga. Patrik förklarade att allvarlig sjukdom här är svåra neurologiska sjukdomar såsom ALS, vissa tumörsjukdomar eller att du väntar på transplantation av organ. För sjukpenning på fortsättningsnivå krävs att det finns risk för försämring av sjukdomen om man skulle återgå i arbete. Ingen av dessa två nivåer har någon bortre tidsgräns.  

Sjukersättning

Förutsättningarna för att du skall vara berättigad till denna ersättning är att din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel under en överskådlig framtid. Att såväl medicinsk- som arbetsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att du kan återfå någon arbetsförmåga i något förvärvsarbete på hela arbetsmarknaden. Du måste dessutom vara försäkrad i Sverige, vilket du är om du bor eller arbetar här. Din stadigvarande nedsättning skall bero på sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Nedsättningen får inte bero på ålder, utbildning, bostadsförhållanden eller rådande situation på arbetsmarknaden. Försäkringskassan skall utreda din arbetsförmåga minst var tredje år.

Patrik förklarade att när du skall ansöka om sjukersättning är det viktigt att följande tydligt framgår i läkarintyget: 1. Att allt gjorts medicinskt, men att läkaren ändå inte ser att du kan återfå normal arbetsförmåga. 2. Tydlig beskrivning av dina besvär och dess omfattning. 3. Att din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt över tid.

Du kan få hel sjukersättning från och med juli det år du fyller 19 år tills du är 64 år. Innan du fyller 30 år finns endast en nivå, 100 % och efter din 30 års dag finns det fyra nivåer, 100 %, 75 %, 50 % och 25 %, beroende på grad av nedsättning av din arbetsförmåga. Hur mycket du får ut är beroende av vilka inkomster du haft.

Aktivitetsersättning

Denna ersättning kan du som är mellan 19 och 29 år ansöka om ifall du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte klarar av att arbeta under minst ett års tid på något arbete på arbetsmarknaden (där inräknat anpassat arbete med lönebidrag). Du kan även få denna ersättning om du på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom behöver längre tid på dig för att kunna slutföra grundskolan eller gymnasiet. Denna ersättning finns precis som för föregående i fyra nivåer 100 %, 75 %, 50 % och 25 %. Precis som ovan måste du vara försäkrad i Sverige för att bli berättigad. Aktivitetsersättning kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt.

Bostadstillägg

Detta tillägg kan du få om du har antingen sjukersättning eller aktivitetsersättning och har hög månadskostnad för ditt boende i förhållande till din inkomst. Likaså kan du ha rätt till denna ersättning om du bor i Sverige men har invaliditetsförmån från ett annat EES-land (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) eller Schweiz. För dig som fyllt 65 år och har en hel ålderspension kan du ansöka om bostadstillägg hos pensionsmyndigheten.

Merkostnadsersättning

2019 avskaffade Försäkringskassan två av sina ersättningar, Handikappersättning och Vårdbidrag. Handikappersättning ersattes med merkostnadsersättning och kan ges till barn och vuxna med funktionsnedsättning. Vårdbidraget ersattes av omvårdnadsbidraget, vilket kan ges till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.

Skillnaden mellan handikappersättning och merkostnadsersättning är att du inte längre kan ansöka för hjälpbehov. För att beviljas denna ersättning skall du ha fått din funktionsnedsättning före 65 års ålder och behöva stödet i minst ett år. Om du fortfarande har dessa fördyrade kostnader när du fyller 65 år kan du få behålla ersättningen. Handikappersättningen fanns i tre nivåer, medan den nya merkostnadsersättningen har fem nivåer. Merkostnadsersättning kan du få om du på grund av din funktionsnedsättning har fördyrade kostnader som faller utöver det som är normalt för en person utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder.

Patrik tog upp några exempel på utgifter som du kan ta med i din ansökan. Vårdkostnader, läkemedel (såväl inom som utanför högkostnadsskyddet), förbrukningsvaror, slitage på kläder, ökade kostnader för tvätt, resor (färdtjänst, egen bil om man har svårigheter med allmänna kommunikationer), rehabiliterande träning, avgifter insatser som hemtjänst, ledsagning med mera, privat städhjälp, strömförbrukning och försäkring av elektriska hjälpmedel, reparationer av hjälpmedel som du själv måste betala. Du kan också få pengar för framtida kostnader, såsom tvättmaskin som du skulle behöva köpa för att du inte har möjlighet att använda tvättstuga. På neuro.se kan du under juridiskt stöd finna vår hjälpreda om merkostnadsersättning, där du kan se fler exempel på merkostnader som du kan ta med i din ansökan.

Ansökan görs på bestämd blankett och skickas tillsammans med ditt underlag för merkostnader och läkarintyg in till Försäkringskassan. I läkarintyget skall framgå vilka funktionsnedsättningar du har, om du har mediciner eller annat ordinerat som inte ingår i högkostnadsskyddet likaså om du har rehabiliterande träning med mera. Så mycket som möjligt av de uppgifter du tar upp i din ansökan skall vara styrkt.

För att bli beviljad merkostnadsersättning skall dina extra utgifter vara minst 11 825 kr/år. Omprövning görs vart fjärde år och du är skyldig att meddela förändringar. 

Bostadsanpassningsbidrag

Detta bidrag kan sökas för att göra anpassning i eller i anslutning till ditt hem för att du med funktionsnedsättning skall få möjlighet till ett mer självständigt liv. Ansökan görs skriftligt på särskild blankett och skickas tillsammans med intyg från arbetsterapeut, fysioterapeut eller läkare som styrker ditt behov till Kommunen. Glöm inte bort att ansökan skall görs innan påbörjad anpassning. Ansökan skall göras utifrån ditt nuvarande och framtida behov. För denna insats finns inget pristak, utan det är funktionaliteten som är i fokus.

Du kan få bostadsanpassningsbidrag i ditt permanenta boende om du äger din bostad, men även om du bor i bostadsrätt eller hyresrätt. För de två sistnämnda måste du först få godkännande från värden innan anpassning kan påbörjas. Du kan även bli beviljad detta bidrag om du under en längre tid eller regelbundet vårdar en person med funktionsnedsättning, så som vid delad vårdnad av ett barn med funktionsnedsättning.

Kravet är att det skall vara nödvändiga anpassningar som är ändamålsenliga, så att du skall kunna ta dig i och ur din bostad, äta, sova, sköta din hygien, ha ett socialt liv och få plats med de hjälpmedel som du behöver. Anpassningsbidrag lämnas för anpassning eller komplettering av fasta funktioner som antingen finns i bostaden eller i anslutning till den. Exempel på anpassningar inomhus kan vara trösklar, köksinredning, badrum, trappor med mera. Utomhus kan det gälla räcken, ramper och dörröppnare.

Du får däremot inte detta bidrag för sådant som kan gå under byggnadstekniskabrister, försummat underhåll, avsaknad av grundläggande funktioner i bostaden eller för avvikelser från bygglagstiftelsens krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om du inte är den ansvarige för avvikelsen på sistnämnd punkt, kan du däremot bli beviljad detta bidrag.

Patrik tryckte på att bidrag endast lämnas för sådant som normalt bara förekommer på grund av att den boende har en funktionsnedsättning. Detta är viktigt att du tänker på om du bygger ett nytt hus. Ett exempel är att bygger du ett hus med två våningar, så blir du inte beviljad bidrag för att installera hiss. Åtgärder som kan tillgodoses med hjälpmedel som du får av landsting/kommun får du inte bidrag till. Om du skulle välja att byta boende till en bostad som med hänsyn till din funktionsnedsättning uppenbart inte är passande, får du inte bidrag för att göra anpassningar. Det är därför bra att ta kontakt med kommunen och få godkännande innan du byter/köper bostad förklarade Patrik.

När du flyttar från en hyresrätt eller bostadsrätt kan fastighetsägaren ta över rätten till bostadsanpassningsbidraget om den önskar. Om anpassningen inte är önskvärd efter din flytt då den inte längre är användbar eller är till nackdel för andra boende, kan fastighetsägaren få ett återställningsbidrag. Fastighetsägare som valt att ta över din anpassning kan dock inte få detta bidrag.  En fastighetsägare av hyreshus kan få detta bidrag för att ta bort anpassningar i och i anslutning till bostaden, dock måste den först ha låtit kommunen erbjuda en annan person med funktionsnedsättning lägenheten. Skulle det inte finnas någon lämplig hyresgäst så betalas återställningsbidraget ut. För bostadsrätter gäller bidraget endast för anpassningar i anslutning till lägenheten, såsom dörröppnare och ramper, inte i lägenheten.

Färdtjänst

Detta färdsätt kan du få rätt till om du har en funktionsnedsättning som inte endast är tillfällig och om du har väsentliga svårigheter att förflytta dig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel.

Varaktigheten i din funktionsnedsättning skall vara i minst 3-6 månader för att du skall kunna bli beviljad. Med väsentliga svårigheter att förflytta dig på egen hand menas den sträcka du kan gå med hjälp av hjälpmedel, vilket i detta fall inte skall vara så lång. Ser man till rättspraxis så är denna gångsträcka mellan 100 – 200 meter med hjälpmedel, beroende på dina övriga omständigheter förklarade Patrik. Med väsentliga svårigheter att resa med allmänna kommunikations-medel menas att färdmedlet är otillgängligt, gäller även under själva färden. Att det saknas busslinjer är inte något som du kan få färdtjänst för, utan det skall vara att en frisk person kan ta sig dit, men att du på grund av din funktionsnedsättning inte kan det. Det kan vara att själva hållplatsen är felaktigt utformad, så att du inte kan använda dig av den men att en utan funktionsnedsättning kan.

Färdtjänsten ansöks hos Kommunen och det är vanligt att man blir beviljad ett visst antal resor, däremot skall inte så kallade väsentliga resor begränsas. Under väsentliga resor räknas resor till och från arbete, skola, utbildning, daghem, förskola med mera.

Du kan också vid särskilda skäl bli beviljad att få åka till eller i en annan kommun. Dessa särskilda skäl kan vara om du arbetar i eller har behov av en nödvändig serviceresa till en närliggande kommun.

Ledsagare, är något du kan bli beviljad om du behöver hjälp under färden i färdtjänstbilen. Behöver du endast hjälp när du kommer fram, så blir du inte beviljad ledsagare.

Samåkning, används mer och mer och skall du slippa samåkning så krävs det att ditt behov är så stort att resan inte kan bli av om du samordnas. Du måste kunna visa upp läkarintyg som styrker att du inte klarar av detta för att kunna få undantag från samåkning.

Specialfordon, kan du ha rätt till om du har begränsad förflyttningsförmåga. Däremot nekar vissa Kommuner färdtjänst med specialfordon om du har elrullstol men kan flytta över till en personbil, oavsett om behov finns av elrullstolen när du kommer fram. Det är därför viktigt med ett intyg från fysioterapeut/ arbetsterapeut som tydligt kan motivera ditt behov.

Ledsagarservice/Ledsagning, Kontaktperson och Hemtjänst

I den sista av våra rättsliga föreläsningar med Patrik tog han upp Ledsagning och Kontaktperson vilka du kan ansöka om enligt såväl LSS som SoL. Största skillnaden mellan om du får insatsen enligt LSS eller SoL är att insatsen enligt LSS skall ge dig goda levnadsvillkor medan insatsen enligt SoL skall ge dig skäliga levnadsvillkor. LSS är en rättighetslag medan SoL är en ramlag som inte ser till dina enskilda rättigheter utan till kommunens skyldigheter. Patrik tog även upp Hemtjänst som komplement om du inte kan bli beviljad eller är i behov av assistans enligt LSS.

Ledsagarservice och Ledsagning

Denna insats skall underlätta kontakt med andra och bryta din isolering. Har du insatsen enligt LSS, Ledsagarservice skall du ges goda levnadsvillkor och insatsen har som mål att bryta isolering för dig med funktionsnedsättning och för att ge dig delaktighet i samhällslivet. Insatsen skall ge dig möjligheten att kunna delta i olika typer av fritidsaktiviteter, shopping och föreningsliv. Denna insats kan inte ges till den som har personlig assistans men däremot till den som bor på ett LSS-boende.

Har du istället insatsen enligt SoL, Ledsagning skall du ges en skälig levnadsnivå. Detta är en social tjänst som är knuten till aktiviteter som sker utanför hemmet. Den anpassas utifrån dina behov för att stärka din förmåga att leva ett självständigt liv. Exempelvis kan du använda dig av denna insats för att besöka en simhall, komma ut i naturen och för olika typer av tränings- eller intresseaktiviteter. Du kan också bli beviljad att ha ledsagning till läkare, tandläkare, bank eller för att göra klädinköp. Insatsen kan också ges för att förebygga isolering.

Kontaktperson

Även här är själva insatsen ungefär den samma med skillnaden att insatsen skall ge dig skäliga eller goda levnadsvillkor beroende på vilken lag du blir beviljad utifrån. Kontaktpersonen skall vara en medmänniska med ett engagemang och intresse för andra människor och fungera som en ”god vän.” Den skall underlätta för dig så att du trots din funktionsnedsättning får ett självständigt liv utanför ditt boende, arbete eller daglig verksamhet. Den viktigaste uppgiften kontaktpersonen har är att bryta den isolering som en funktionsnedsättning kan ge och att tillföra kontakter utanför den vanliga kretsen av familj och personal (hemtjänst/assistans). Kontaktperson kan du söka för att få en aktiv och meningsfull fritid och kan användas till vardagliga aktiviteter såsom besök hos vänner, promenader eller fritidsaktiviteter. Kontaktperson är en privatperson som skall ge dig en medmänsklig kontakt utöver det professionella stöd som de övriga LSS-insatserna ger. Den enskilde skall ha stor påverkan på vem som skall vara din kontaktperson genom att själv kunna välja. Kontaktperson enligt LSS ges till den som har funktionsnedsättning och vid SoL ges insatsen vid social problematik.

Den stora skillnaden mellan Ledsagarservice/Ledsagning och Kontaktperson är i stora drag att den förstnämndas uppgift är att ta en person från punkt A till punkt B och att denna har utbildning för uppgiften medan kontaktperson är mer en vän utan någon utbildning för uppgiften.

Hemtjänst

Insatsen hemtjänst finns inom SoL och är en mindre omfattande form av hjälp jämfört med insatsen personlig assistans som finns inom LSS. Den hjälp du kan få är olika typer av serviceinsatser såsom städning och inköp, personlig omvårdnad som hjälp med hygien eller hjälp vid måltider. Utöver hemtjänst kan du också ha insatser såsom ledsagning, kontaktperson, boendestöd och måltidsleveranser.