Patrik Magnusson på föreläsningen
Patrik Magnusson

Rättigheter del 2 - LSS & SoL - Vad ingår och vem är berättigad?

Denna artikel är skriven utifrån en föreläsning i ämnet rättigheter med jurist Patrik Magnusson. Föreläsningen är en del i vår föreläsningsserie ”Hjälp till självhjälp” som skall ge tips och vägledning i en djungel av rättigheter och möjligheter.

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade


Patrik förklarade att syftet med LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor, ge full delaktighet i samhället och att i möjligaste mån ge chans till att leva som andra. Du skall då jämföras med andra i samma ålder och med samma ekonomiska situation som du själv. Denna lag är en så kallad rättighetslag, där fokus skall ligga på individens behov. Den som har insatser enligt denna lag skall ges goda levnadsvillkor. Vad goda levnadsvillkor är kan endast du avgöra. Vid insatser genom LSS skall du ha ett direkt inflytande över hur insatsen utformas och när den skall utföras.

Insatser

Inom denna lag kan du bli beviljad tio olika insatser.

  1. Rådgivning och annat personligt stöd. Det kan vara från en kurator, psykolog, dietist eller arbetsterapeut.

  2. Personlig assistans. Om du behöver hjälp för att lösa dina grundläggande- eller andra personliga behov. Återkommer till detta nedan.

  3. Ledsagarservice. För att underlätta dina kontakter med andra eller delta i samhällslivet. Det kan vara att träffa vänner eller kunna delta i fritidsaktiviteter.

  4. Kontaktperson. Denna person skall fungera som en vän och följa med dig på sådant som du väljer att utföra.

  5. Avlösarservice i hemmet. En annan person övertar tillfälligt omvårdnaden av ett barn eller vuxen med funktionsnedsättning från en förälder eller annan närstående för att vårdaren skall få lite egentid.

  6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Denna insats innebär att under några dygn eller någon vecka/månad vistas på korttidshem för att få miljöombyte och avkoppling.

  7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Detta kan innebära före eller efter skolan, men kan också vara under lovdagar och studiedagar.

  8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdom. Denna insats gäller om personen har så stora behov av hjälp att den trots stödinsatser inte kan bo med sina föräldrar.

  9. Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Boendeformerna kan vara gruppbostad, servicebostad eller annan typ av särskilt boende.

  10. Daglig verksamhet. För dig som har funktionsnedsättning och är i yrkesverksam ålder, men inte kan arbeta eller studera.

Dessa insatser har Kommunen huvudansvaret för, förutom när det gäller Rådgivning och annat personligt stöd, där ligger ansvaret hos Landsting och Region. Likaså för Personlig assistans där ansvaret främst ligger hos Kommunen, men det kan också vara Försäkringskassan som bär ansvaret.

Av dessa insatser kommer denna artikel gå in mer ingående på assistansen, men jag kommer i en senare artikel redogöra för reglerna för insatserna kontaktperson och ledsagning.

Ansökan om LSS-insatser

Om du vill ansöka om insatser skall det alltid göras skriftligt på blankett och du skall skicka med de intyg som behövs, det kan vara läkarintyg och ADL-bedömning från arbetsterapeut.

ADL är förkortning för Aktiviteter i Dagligt Liv”. En ADL-bedömning kan behöva göras för en insats enligt LSS eller SoL. Det kan vara biståndshandläggare, LSS-handläggare eller handläggare från Försäkringskassan som behöver denna bedömning för underlag vid handläggning i ditt ärende.

ADL-bedömning görs för att se hur du klarar av vardagens olika aktiviteter, som att: gå upp på morgonen, sköta personlig hygien, klä på dig, äta och dricka, förflytta dig, meddela dig med omgivningen och städa, tvätta och laga mat.

När du gjort din ansökan gör kommun eller försäkringskassan sin prövning i tre steg.

  1. Om du tillhör en personkrets.

  2. Om du är i rätt ålder och har behov av den sökta insatsen.

  3. En tidsbedömning för att se hur mycket som behövs för att du skall uppnå ”de goda levnadsvillkor” som LSS syftar till.

Personkrets

De tre personkretsarna är följande:

  1. Utvecklingsstörning, Autism eller autismliknande tillstånd.

  2. Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning i vuxen ålder efter förvärvad hjärnskada föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Här räknas tumör, Stroke och trafikskador.

  3. Varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Här räknas bland annat MS, ALS, Parkinson, Muskelsjukdomar och synskador in.

Patrik tryckte på att vid främst personkrets tre men även till viss del vid personkrets två, så ger viss diagnos inte automatiskt dig rätten till insatser enligt LSS. Det är istället sjukdomens/skadans inverkan på din förmåga att ta hand om dig själv som avgör.

Krav för att bevilja LSS

Patrik gick igenom fler krav för att kunna beviljas insatser enligt LSS.

  1. Varaktighet. Dina behov av hjälp får inte vara tillfälliga eller snabbt övergående, utan måste bestå i minst tre månader.

  2. Stor funktionsnedsättning. De skall påverka flera livsområden samtidigt såsom boende, fritid och eventuellt även arbete, habilitering/rehabilitering.

  3. Betydande svårigheter. Detta innebär att du behöver hjälp med de mest basala uppgifterna såsom toalettbestyr, hygien, av och påklädnad, mat, kommunikation, förflyttningar, sysselsättning, träning/behandling. Dessa går in under grundläggande behov, vilka går att läsa mer ingående om nedan.

  4. Omfattande behov. Du skall ha omfattande och återkommande behov av hjälp. Här ingår såväl de mer kvantitativa som de kvalitativa. Kvantitativa, hur många timmar du behöver hjälp. Kvalitativa, där du kanske inte tidsmässigt behöver mycket hjälp men att det krävs god kunskap om dig eller din problematik för att du skall få den hjälp du behöver. Patrik förklarade att Kommunen oftast fokuserar på endast de kvantitativa behoven vid sin bedömning.

Grundläggande behov

Under dessa behov räknas hjälp med andning (tillkom 1 november 2019), personlig hygien, måltider, att klä av och på dig, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter en ingående kunskap om dig och din funktionsnedsättning.

Patrik uttryckte att det blivit svårare då mycket tid räknas av för att utföra dessa grundläggande behov. Tidigare kunde du bli beviljad för hela moment, medan idag räknas det bort delar i momenten som individen anses klara av att utföra själv. Fokus ligger på om individen till exempel kan föra mat till munnen själv och för påklädnad som tidigare innehöll alla moment nu endast gäller för det/de lager som bedöms som integritetskränkande. Var gränsen går för vad som anses vara integritetskränkande kan vara väldigt individuellt.

Du kan få flera olika insatser inom LSS samtidigt om du har behov av dem, då LSS skall ge dig goda levnadsvillkor. Som exempel tog Patrik upp att du kan bo på ett gruppboende och även ha ledsagning och daglig verksamhet.

Personlig assistans

LSS-insatser har i stort ingen övre åldersgräns, däremot när det kommer till personlig assistans så kan du inte ansöka efter att du fyllt 65 år. Du får behålla assistansen efter din 65-årsdag, men du kan inte få någon utökning. Ansvaret för utförandet och kostnaden för assistansen ligger hos Kommunen om dina grundläggande behov inte överstiger 20 timmar/vecka. Om de däremot överstiger så är det Försäkringskassan som bär ansvaret.

SoL – Socialtjänstlagen

Enligt SoL skall individen ges skäliga levnadsvillkor, till skillnad från LSS:ens goda levnadsvillkor. Socialtjänstlagen gäller för alla i kommunen oavsett ålder och funktionsnedsättning. Definitionen för denna lag är att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt att ansöka om att få bistånd för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Denna lag är en så kallad ramlag, den drar upp riktlinjerna för utförandet, men sedan får kommunen genom det kommunala självstyret utforma insatsen efter egna förutsättningar.

Socialtjänstlagen innehåller både bistånd av ekonomisk karaktär och olika former av vård- och behandlingsinsatser:

  1. Försörjningsstöd. Se nedan.

  2. Hemtjänst (omvårdnad, hushållstjänster och service).

  3. Boendestöd. Stöd i det dagliga livet till personer med bland annat funktionsnedsättning som bor i egen bostad. Detta stöd anpassas efter den enskildes behov och möjligheter till att utveckla ett normalt vardagsliv.

  4. Bostad med särskilt service. Gruppboende med personal dygnet runt där insatsen boendestöd ingår.

  5. Korttidsboende

  6. Ledsagarservice

  7. Kontaktperson

  8. Trygghetslarm

  9. Avlösarservice för anhöriga

Du som anhörig som vårdar någon kan även utöver avlösning få utbildning, information, samtal, hjälpmedel och hemtjänst.

Grunder för bistånd enligt SoL

För att få någon av de ekonomiska eller vård-/behandlingsinsatserna enligt denna lag så måste du först ha gjort allt du kan för att få ditt behov tillgodosett på annat sätt. Det vill säga om det gäller ekonomiskt, så skall du först använda eventuella sparade pengar eller flytta till en mindre bostad för att förbättra din situation. Vid hjälpbehov kan det hänvisas till äktenskapsbalken och om din make eller maka kan ge dig den hjälp du behöver, medan dessa skyldigheter inte kan ställas på en sambo eller annan nära anhörig som exempelvis barn.

Ekonomiskt bistånd

Om du saknar möjlighet att försörja dig själv eller din familj kan du ansöka om Försörjningsstöd. Denna ersättning skall täcka de mer regelbundna utgifterna som du har varje månad som går in under riksnormen. Dessa utgifter är för mat, kläder, fritid, hälsa/ hygien, barn- och ungdomsförsäkring, förbrukningsvaror, dagstidningar och telefon. Du kan även få för fem poster som faller utanför riksnormen, kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa. Hur mycket du får beror på antalet barn, barnens ålder och antalet personer som finns i hushållet. Utöver dessa kan du också få ut så kallat ”bistånd till livsföring i övrigt”,  vilket innebär för kostnader som uppstår då och då såsom tandvård, glasögon, möbler, sjukvård och medicin. Du kan även få för olika former av vård, behandling och stöd och service. I denna post ingår den kostnad du har för de insatser som nämnts ovan som ingår i SoL.

Vård- och hjälpinsatser

Vid ansökan om någon av de hjälpinsatser som är beskrivna ovan, görs en sammanvägning av olika omständigheter. Till exempel ser kommunen till om den insats du önskat är lämplig för dig och om kostnaden för den insats du önskar är högre än den som kommunen vill erbjuda.

Patrik berättade om så kallad ”parbogaranti”. Denna innebär att om en make/maka/sambo blir beviljad boende i särskild boendeform på grund av att den skäliga levnadsnivån inte kan tillgodoses i hemmet, så finns möjligheten för den friska parten att flytta med. Förutsättningen är att paret varaktigt har bott tillsammans eller om den ena parten redan bor i särskilt boende och att de dessförinnan varaktigt bott tillsammans. Parboendet kan ske i samma rum, samma lägenhet eller i olika rum eller lägenheter. Förutsättningen är att makarna upplever sig sammanboende.

Patrik tryckte på en del i socialtjänstlagen som ofta glöms bort och därför sällan nyttjas. Stöd till anhöriga som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning. Stöd till denna grupp skall erbjudas i form av utbildning, samtalsgrupper, avlösning i hemmet eller stödsamtal. Inom kommunen skall det finnas anhörigkonsulenter som du kan ta kontakt med.

För insatser via socialtjänstlagen får du betala en avgift, beroende på hur mycket hjälp du får. Det finns ett maxtak på cirka 2100 kronor/månad. Detta är en utgift som du kan ta upp i din merkostnadsersättning om du har sådan eller tänkt ansöka om det tryckte Patrik på. Merkostnadsersättning återkommer jag till i nästa artikel.

Ansökan av någon av dessa görs skriftligt till biståndshandläggare på Kommunen.

Skillnader mellan lagarna LSS - SoL

Insatser inom LSS skall ge den enskilde goda levnadsvillkor medan SoL endast behöver ge skäliga levnadsvillkor. LSS ger dig inflytande och medbestämmande i utformandet av insatsen som är knuten till dig som person, medan SoL som är en ramlag ger verksamhetsknuten hjälp som inte är utformad efter just dig. Likaså är insatserna via SoL avgiftsbelagda till skillnad från LSS-insatserna som för dig som individ är kostnadsfria.