Fakta ersätter ”tro” i hemsjukvården



Ser nyhetsbrevet konstigt ut, klicka här .

Fakta ersätter "tro" i hemsjukvården
Ulrika Eriksson expects that next year data will show what efforts patients are getting in home nursing - Photo: Kommunal Hälsa
Fakta ersätter "tro" i hemsjukvården


Nästa år räknar Socialstyrelsen med att kunna publicera statistik på vilka vårdhemjukvårdens patienter får. Then it becomes clear what measures are being given in the municipal health care sector. Något som hittills varit svårt att veta.

Sedan årsskiftet är kommunerna skyldiga att rapportera uppgifter till Socialstyrelsens register över vilka åtgärder patienter i kommunala hälso- och sjukvården fått under månaden. The measures shall be classified according to KVÅ, klassifikationen av vårdåtgärder, och kompletteras med datum då åtgärden utfördes.

- The big difference is that municipalities should submit individual data on completed health care measures and that they should be classified according to KVÅ. Det gäller åtgärder som utförs av legitimerad personal och där kommunen är vårdgivaren, Ulrika Eriksson, när hon talade strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård på e-hälsässan Vitalis i veckan.

Ulrika Eriksson jobbar idag på Försäkringskassan, men deltog på Vitalis i rollen som utredare på Socialstyrelsen. Ett jobb som hon hade till februari i år. Hon berättade att det nu är två filer som kommunal hälsovård ska lämna in till Socialstyrelsen varje månad. Innan 2019 var det en fil.

- What is new is what is requested in Annex 2. It is information about action, which date was taken and job title in the legitimated occupational group as performed measure, said Ulrika Ericsson.

Hon kallar det för en "ganska stor omställning" för landets 290 kommuner. Syftet med inrapporteringen är att lättare kunna mäta kvaliteten på hemsjukvården och vilken vård som ges i kommunerna. Trots att hemsjukvården är ett av Sveriges största sjukhus med uppåt 400 000 patienter har hittills varitsvårt att säga någonting om hur bra det är nationellt .

- The idea is that the statistics will be published as soon as the quality of the reported data is okay. Jag tror inte att kommer att publiceras något för 2019, I think it will be difficult. Förhoppningsvis kommer vi att kunna publicera något under 2020, säger Ulrika Ericsson.

Datan kan användas till verksamhetsuppföljning, nationell statistik om vårdåtgärder, forskning och underlag för beslut.

- När vi var ute i kommunerna var det många som sa att nu kan vi visa våra politiker vad kommunal hälso- och sjukvård innebär och vad våra patienter får. Innan var det mycket "vi tror", "vi upplever och" vi har en känsla av ", det vill säga inga fakta att delge från verksamheten, säger Ann-Helene Almborg, utredare vid enheten för klassificering och terminologi på Socialstyrelsen.

Både Ann-Helene Almborg och Ulrika Ericsson betonade att åtgärdskoderna ska anges på KVÅs mest detaljerade nivå. There are no levels that end on three zeros to be used, except for two exceptions: It is QC000, support and training in communicating, as well as QC000, processing related to voice and speech functions.

- Det finns inga underkategorier, och de är alltid det mest specifika nivå som det går att rapportera på, sa Ulrika Ericsson.

Vilka koder ska kommunala hälso- och sjukvården använda?

- Alla, i princip, sade Ulrika Ericsson.

För att underlätta lite, Socialstyrelsen tillsammans med de legitimerade yrkenarna har framlagt ett urval av koder som används mest inom kommunala hälso- och sjukvården. Det är för att kommunerna inte behöver hantera 10 000 KVÅ-koder, varav en del - till exempel kirurgi - saknar relevans inom hemsjukvården.

- Föreskriften har sannolikt påverkat hur vårdgivaren dokumenterar, men det ska inte innebära att någon nu information ska ha behövt dokumenteras, säger Ulrika Eriksson.

Klassificering av funktionsstatus, funktionshinder och hälsa, ICF, är inte inkluderad i samlingen. Det finns en enkel förklaring till varför bara KVÅ ingår.

- It has to do with the regulation that governs the National Board of Health and Social Affairs, which tasks we must deal with. Det specificerar att det gäller insatser. Det står ingenting om att Socialstyrelsen får samla uppgifter om hälsotillstånd, säger Ulrika Eriksson.

Förberedelse till läkemedelsgenomgång i KVÅ
Av dagens 10 000 KVÅ-koder rör hittills ingen förberedelse till läkemedelsgenomgång. Det ska Socialstyrelsen ändra på. - Foto: Linnea Rheborg / Bildbyrån
Förberedelse till läkemedelsgenomgång i KVÅ


"Förberedelse till läkemedelsgenomgång" blir en ny KVÅ-kod nästa år. It will facilitate the reporting of health measures to Socialstyrelsens register.

Av dagens 10 000 KVÅ-koder, klassifikationen av vårdåtgärder, rör ingen förberedelse till läkemedelsgenomgång. Det kommer snart att ändras.

– Vi känner ju att vi sliter som galningar, dock inte systematiskt. Det där känner Socialstyrelsen till och har lovat att det ska komma kod till januari. Så håll koll där. Den kommer att betyda oerhört mycket för oss, sade Tyra E O Graaf, distriktssköterska och verksamhetskonsult på Tieto, på e-hälsomässan Vitalis i förra veckan.

För att underlätta rapporteringen för kommuner har Socialstyrelsen tagit fram ett urval av KVÅ-koder som ofta används i kommunal verksamhet. Fast en viktig kod saknas, och det gäller den för läkemedelsgenomgångar.

– Det är riktigt frustrerande. Jag menar, är vi inte med på genomgångarna?! Sade Tyra E O Graaf.

XV015, enkel läkemedelsgenomgång, och XV016, fördjupad läkemedelsgenomgång, finns dock med i stora KVÅ. Fast en detalj stör kommuner. Båda koderna pekar i beskrivningstexten på en författning som säger att en läkare ska ansvara för läkemedelsgenomgången.

– Vi måste läsa ledtexterna, sade Tyra E O Graaf.

Mer än en åtgärd för lägesförändringar
Distriktssköterskan Tyra E O Graaf gör journalgranskningar i kommunal verksamhet nästan varje vecka. - Foto: Kommunal Hälsa
Fler än en åtgärd för lägesförändringar


Det finns fler åtgärder än trycksårsprofylax som baspersonal kan hantera ordinationen lägesförändring på.

Distriktssköterskan Tyra E O Graaf gör journalgranskningar i kommunal verksamhet nästan varje vecka och jobbar mycket med baspersonal.

– Det finns många ordinationer där det bara står ”lägesförändring”. Då frågar jag varför gör du lägesförändringar? ”De ska inte ha några trycksår” svarar de, sade Tyra E O Graaf på Vitlalis i förra veckan.

Hon anser att personalen tänker på trycksårsprofylax, vilket är bra. Mindre bra är att de ofta inte känner till andra åtgärder för lägesförändringar, till exempel andningsträning, cirkulationsbefrämjande och smärtreducerade åtgärder.

– Det bli wow! Personalen förstår att de är med och smärtreducerar patienten, andningstränar patienten… De känner sig så professionella som de ska vara. Det gynnar både vård och omsorg, sade Tyra E O Graaf.

Moms ska betalas på hyrsjuksköterskor
Ett av fallen gäller ett bolag som hyr ut sjuksköterskor till olika äldreboenden på kvällar, nätter och helger. - Foto: Adam Wrafter/Bildbyrån
Moms ska betalas på hyrsjuksköterskor


Den som hyr ut vårdpersonal ska betala moms. Det slår Skatterättsnämnden fast i tre förhandsbesked, som Kommunal Hälsa tagit del av. Ett av fallen rör ett bolag som hyr ut sjuksköterskor till äldreboenden.

Därmed går Skatterättsnämnden på Skatteverkets linje som anser att sjukvård inte ska vara något undantag när det gäller att betala moms.

Ett av fallen gäller ett bolag som hyr ut ambulerande sjuksköterskor till olika äldreboenden på tider när äldreboendet själv inte har sjuksköterskor på plats, till exempel kvällar, nätter och helger. Avtalet säger att bolaget då har det medicinska vårdgivaransvaret enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL. För tjänsten betalar boendet en fast ersättning per månad.

Enligt Skatterättsnämnden innebär uthyrningen av personal inte per automatik att bolaget tillhandahåller tjänster avseende sjukhusvård, sjukvård eller sjukvårdande behandling. Syftet med avtalet är i stället att bemanna upp för den sjukvård som behövs för att boendet ska kunna ge vård vid tider på dygnet när anställd personal inte är på plats. Det är därmed äldreboendet och de boendes behov som bestämmer arbetsuppgifterna, menar nämnden.

Det andra två av förhandsbeskeden rör konsultläkarbolag som erbjuder tjänster till andra vårdgivare. Bedömningen är dock snarlik i alla tre fallen. Skatterättsnämnden anser bland annat att tillhandahållandet av vårdkompetens inte kan ses som sjukvård, även om personalen utför vårdtjänster. Nämnden anser i ett av fallen att verksamheten bedrivs med vinstsyfte, vilket innebär att bolaget konkurrerar med andra bolag. De andra bolagen måste betala moms och tjänsterna kan därför inte anses vara nära anknutna till sjukvård.

Skatterättsnämnden var inte enig i besluten. Två av sju ledamöter ansåg att det i samtliga tre fall är fråga om momsfri sjukvård.

Momsen, som införs den 1 juli, innebär inte något problem för verksamheter som helt drivs av kommuner och regioner. De får som tidigare tillbaka sina momsutlägg från staten genom ett ersättningssystem. Men alla privata vårdgivare, och även vårdverksamheter som är offentligt drivna men som drivs i bolagsform, kommer att få 25 procent dyrare hyrpersonal. De kan inte dra av momsen i andra ändan, eftersom verksamheten de själva fakturerar för, sjukvård, är momsbefriad.

Förhandsbesked hos Skatterättsnämnden kan överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen. Sannolikt väntar en fortsatt rättslig prövning, enligt branschorganisationen Vårdföretagarna.

Läs hela beslutet här.

Fler kvinnor än män har trygghetslarm
I relation till befolkningen har fler kvinnor än män trygghetslarm. - Foto: Getty Images
Fler kvinnor än män har trygghetslarm


De vanligaste insatserna hos äldre enligt socialtjänstlagen är trygghetslarm, hemtjänst, särskilt boende och matdistribution. Det konstaterar Socialstyrelsen i en analys.

I fjol hade 321 000 äldre socialtjänstinsatser, det motsvarar 15,8 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre. De vanligaste insatserna var som sagt trygghetslarm, hemtjänst, särskilt boende och matdistribution. Av dem ökade trygghetslarm och matdistribution procentuellt mest jämfört med år 2017, enligt Socialstyrelsen.

I relation till befolkningen hade fler kvinnor än män trygghetslarm medan män, hade högre andel korttidsboende och avlösning av anhörig.

Läs hela analysen här.

Ramavtal för särskilda boenden
Ramavtalen kan användas av kommuner och kommunala bolag för att avropa särskilda boenden för äldre och för trygghetsboenden. - Foto: Thinkstock
Ramavtal för särskilda boenden


SKL utökar ramavtalet för bostäder. Nu kan kommuner avropa även särskilda boenden och trygghetsboenden.

För några år sedan upphandlade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och SKL Kommentus Inköpscentral ramavtal för bostadshus. Det är dessa ramavtal som nu även kan användas av kommuner och kommunala bolag för att avropa särskilda boenden för äldre och för trygghetsboenden.

– Det här är ett enkelt, snabbt och kostnadseffektivt sätt för kommunerna att beställa genom att avropa på ramavtalet. Husen håller hög kvalitet både standardmässigt och arkitektoniskt, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad på SKL, i ett pressmeddelande.

Husen är flexibla, prispressade och finns i flera utföranden, enligt SKL.

Tipsa redaktionen anonymt
Vad tycker du att vi ska skriva om? Kontakta gärna Kommunal Hälsas redaktör Annika Carpman med tips på saker som rör den kommunala hälso- och sjukvården. - Foto: Dan Coleman
Tipsa redaktionen anonymt


Har du ett nyhetstips? Hör gärna av dig med tips på saker som du tycker att Kommunal Hälsa ska skriva om. Det kan vara goda exempel, smarta arbetssätt eller trotjänare som bör uppmärksammas.

Du når oss på både telefon och mejl. Välj det sätt som passar dig bäst.

Ring och tipsa vår redaktör Annika Carpman på 073-558 65 92.

Mejla ditt tips till redaktion@kommunalhalsa.se.

Känner du till något som våra läsare borde få veta, men som är känslig information? Vi har också en krypterade tipstjänst där du lämna känslig information på ett säkert sätt. Det gör du här.

Den information du lämnar till oss via länken skyddas med stark kryptering. Din anonymitet som uppgiftslämnare är skyddad i Sveriges grundlagar. De lagarna är mycket viktiga för oss på redaktionen. Skicka tipset från din privata dator (inte arbetsgivarens), använd inte din jobbmejl och tänk på att undvika öppna publika nätverk.

  Nyheter