Att ställa diagnosen narkolepsi

För att ställa en säker diagnos vid narkolepsi går undersökande läkare igenom personens sjukhistoria och symtom, kombinerat med sömntest i laboratorium. En person med narkolepsi ska dels somna i REM-sömn inom två, tre minuter, dels göra det minst tre gånger av fem. Blodprov och mätning av orexinhalten i ryggvätskan kan göras när diagnosen är svår att ställa.

Med ett MSLT-test (multipel sömnlatenstest) undersöker man hur fort personen somnar på dagen och om REM-sömn uppträder tidigt, vilket är kännetecknet för narkolepsi. Man undersöker också nattsömnens kvalitet och struktur genom att göra mätningar under en natt (polysomnografi).

Filmens deltagare Harriet Bengtsson:

För att ställa diagnosen gäller det att förstå att det rör sig om narkolepsi. Ibland är det så svårt att man får gå och göra sömnregistreringar på sömnlabb. Där registrerar man patienterna under natten och man gör dagregisteringar, så kallade tupplurstester.

Vederbörande ligger 20 minuter, fem gånger om dagen i ett mörkt rum med alla elektroder på och man ser om hon somnar eller inte. När hon somnar kommer det som är intressant för diagnosen narkolepsi, därför att patienter med narkolepsi börjar med REM-sömn. Vi andra startar med stadium ett, två, tre och fyra. REM-sömnen hos friska individer är slutet på en sömncykel, som ofta är mellan 50–90 minuter. Men en person med narkolepsi börjar sin REM-sömn omedelbart. "REM" står för Rapid Eye Movement, med snabba ögonrörelser, och något som är mycket kännetecknande för den är att muskelspänningen går ner till noll. Det är också förklaringen till kataplexi.

REM-sömn kan hos narkolepsi-patienter även uppstå på dagen, i trevliga, emotionella och känsloladdade situationer. Därför registrerar man dessa patienter under dagen också. Deras sömnaktivitet registreras 20 minuter varannan timme vid fem tillfällen. Diagnostiskt sett ska en person med narkolepsi dels somna i REM-sömn inom två, tre minuter, dels göra det minst tre gånger av fem. Detta i kombination med vad de berättar ger en säker diagnos.

Sakkunnig: Harriet Bengtsson, överläkare vid sömnutredningsavdelningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Relaterade nyheter

2020-06-09

Få svar på dina frågor om covid-19 och neurologisk sjukdom

Inspelad föreläsning med Charlotte Dahle, neurolog och immunolog. Socialstyrelsen bedömer att personer med vissa neurologiska och neuromuskulära sjukdomar löper risk för ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i coronavirus/covid-19.

Läs mer
2020-05-28

Samlad information om coronaviruset, covid-19 - för flera diagnoser

På vårt nya diskussionsforum har vi samlat information från olika specialister om coronaviruset, covid-19. Förutom generella råd från olika myndigheter finns vägledning som gäller MS, MG, LEMS, NMD, ryggmärgsskadade, stroke och SMA. Genvägar finns i artikeln här, listan kompletteras löpande.

Läs mer
2020-04-17

Neuroordförande välkomnar Socialstyrelsens riskgrupps-identifiering

Nu har Socialstyrelsen identifierat vilka grupper som kan klassas som riskgrupper och som behöver ett särskilt skydd mot att smittas mot virussjukdomen covid 19. För Neuros medlemmar handlar det bland annat om; neuromuskulära diagnoser som ALS plus MS och Parkinson. 23 april kom även ett förtydligan

Läs mer
2020-04-06

”Cytokinstormar” är problemet

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Läs mer
2020-04-02

Covid-19 - globalt initiativ för att dela information

Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.

Läs mer
2020-03-13

Ny pandemi väcker minnen

Den nya, pågående pandemin med coronavirus väcker frågor och oro hos de flesta. Men kanske särskilt bland dem som drabbades av narkolepsi i samband med vaccination mot svininfluensan för drygt tio år sedan, 2009.

Läs mer
2020-03-06

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi

Läs mer
Därför är Sällsynta Dagen så viktig - Neuros förbundsordförande vet

Därför är Sällsynta Dagen så viktig - Neuros förbundsordförande vet

Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas vanligen den 28 februari men i år på skottdagens sällsynta datum; 29 februari. - Jag lever själv med en mycket sällsynt diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro.

Läs mer

INSTÄLLD - Anhörigkonferens i Växjö 28 april

På grund av rådande läge med Corona-viruset ställer Neuro in denna föreläsning om anhörigas situation vid neurologiska diagnoser. Vi återkommer med nytt datum ev till hösten eller våren. Vi hoppas att alla som är intresserade förstår vårt beslut, information till alla som redan har anmält sig kommer

Läs mer
Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer