Att ställa diagnosen narkolepsi

För att ställa en säker diagnos vid narkolepsi går undersökande läkare igenom personens sjukhistoria och symtom, kombinerat med sömntest i laboratorium. En person med narkolepsi ska dels somna i REM-sömn inom två, tre minuter, dels göra det minst tre gånger av fem. Blodprov och mätning av orexinhalten i ryggvätskan kan göras när diagnosen är svår att ställa.

Med ett MSLT-test (multipel sömnlatenstest) undersöker man hur fort personen somnar på dagen och om REM-sömn uppträder tidigt, vilket är kännetecknet för narkolepsi. Man undersöker också nattsömnens kvalitet och struktur genom att göra mätningar under en natt (polysomnografi).

Filmens deltagare Harriet Bengtsson:

För att ställa diagnosen gäller det att förstå att det rör sig om narkolepsi. Ibland är det så svårt att man får gå och göra sömnregistreringar på sömnlabb. Där registrerar man patienterna under natten och man gör dagregisteringar, så kallade tupplurstester.

Vederbörande ligger 20 minuter, fem gånger om dagen i ett mörkt rum med alla elektroder på och man ser om hon somnar eller inte. När hon somnar kommer det som är intressant för diagnosen narkolepsi, därför att patienter med narkolepsi börjar med REM-sömn. Vi andra startar med stadium ett, två, tre och fyra. REM-sömnen hos friska individer är slutet på en sömncykel, som ofta är mellan 50–90 minuter. Men en person med narkolepsi börjar sin REM-sömn omedelbart. "REM" står för Rapid Eye Movement, med snabba ögonrörelser, och något som är mycket kännetecknande för den är att muskelspänningen går ner till noll. Det är också förklaringen till kataplexi.

REM-sömn kan hos narkolepsi-patienter även uppstå på dagen, i trevliga, emotionella och känsloladdade situationer. Därför registrerar man dessa patienter under dagen också. Deras sömnaktivitet registreras 20 minuter varannan timme vid fem tillfällen. Diagnostiskt sett ska en person med narkolepsi dels somna i REM-sömn inom två, tre minuter, dels göra det minst tre gånger av fem. Detta i kombination med vad de berättar ger en säker diagnos.

Sakkunnig: Harriet Bengtsson, överläkare vid sömnutredningsavdelningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

 

Relaterade nyheter

2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-03-15

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet

Personer med narkolepsi verkar drömma klardrömmar i hög utsträckning. Det leder till att de är mer kreativa än andra, visar fransk forskning. En klardröm innebär att du delvis kan bestämma vad som sker i drömmen.

Läs mer
2019-02-15

Gener kan bidra till narkolepsi efter vaccination

Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi.

Läs mer
2018-02-27

"Regeringens Sällsynta satsning otillräcklig"

Den sista februari uppmärksammas årligen Sällsynta dagen. Många lever med en så kallad sällsynt diagnos, inte sällan med utmanande livslånga funktionsnedsättningar. Trots detta upplever Riksförbundet Sällsynta diagnoser att dessa patienter inte prioriteras nog i regeringens senaste vårdsatsning. Det

Läs mer
2018-02-20

Långsovare eller kortsovare – generna avgör

Har du undrat varför du behöver många timmars sömn, medan andra klarar sig på några få timmar? Forskare har upptäckt att flera gener verkar styra sömnbehovet.

Läs mer
2018-01-11

Känner du till Min Stora Dag för barn?

Du har väl inte missat att barn och ungdomar med neurologiska diagnoser kan ansöka via målsman till Min Stora Dag för att få en upplevelse och paus från vardagen? Det gäller evenemang såsom konserter, melodifestivalen och landskamper.

Läs mer