Försörjning

När det gäller arbetsförmågan påverkas den naturligtvis i olika grad beroende på vilket slags arbete det handlar om, hur flexibel situationen på arbetsplatsen är och om praktiska lösningar kan underlätta jobbsituationen.

Hur bra arbetslivet kan fungera för en person som lever med narkolepsi är beroende på symptomen hos olika individer, fungerande medicinering, möjlighet att följa egna personliga strategier för att undvika symptom och själva arbetssituationen i sig.

Inför ett yrkesval kan det vara nödvändigt att tänka på att undvika alltför stillasittande och enformiga arbeten, liksom yrken som är förenade med stora risker, till exempel vid farliga maskiner eller som yrkeschaufför. Yrkesvägledning kan bland annat ges av arbetsförmedlingen, som också kan erbjuda möjligheter till arbetsprövning. Det är viktigt med information till arbetsgivare och arbetskamrater om sjukdomen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett bra arbetsliv.

Dagsömnigheten gör att man riskerar att somna även i vardagliga situationer. Detta är ofta det mest begränsande vardagliga symptomet och kan göra det omöjligt att jobba en hel lång arbetsdag. Men många gånger är det lösbart, ett vilrum eller ostörd plats, en stunds vila mellan två eller flera längre pass kan faktiskt göra det möjligt att arbeta större del av dagen. Att planera in möten eller avgörande händelser under dagen då man mår bäst eller att arbeta hemma en del av arbetsveckan är en annan lösning.

I allmänhet blir sådant som ergonomi extra viktigt vid en neurologisk diagnos. Ljus, ljud, hur man sitter och står; variation i arbetsställningar och möjlighet till mikropauser är också viktigt. Det brukar också finnas tekniska möjligheter som till exempel anpassning av bildskärm etc.

Deltidssjukskrivning
l Sverige finns en möjlighet att bli deltidssjukskriven till exempel 25, 50 eller 75% under en begränsad period. Detta under förutsättning att arbetsförmågan är delvis nedsatt på grund av sjukdom.

Det kan vara mycket svårt att på förhand veta exakt hur länge arbetsförmågan är nedsatt. Därför krävs en planerad uppföljande kontakt med sjukvården för att få sjukskrivningsperioden förlängd. Det är alltså mycket vanligt att arbetsförmågan utvärderas löpande.

Det är läkaren som bedömer arbetsförmågan och skriver ett sjukintyg till Försäkringskassan. Där bedömer sedan en handläggare ärendet. En annan vanlig orsak till att man behöver vara borta från arbetet tillfälligt är att man deltar i rehabilitering dagtid under en viss period.

Rehabilitering
Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituation och diagnos. Rehabilitering och träning, under handledning av sjukgymnast, är ett sätt att förebygga fysiska problem och att lära känna sin kropp. Men råd och stöd för att klara sin vardag kan också ge psykiskt välbefinnande, en viktig del av rehabiliteringen.

Det finns både dagrehabilitering, internat och utlandsrehabilitering. När det är aktuellt skriver läkaren en ansökan tillsammans med ett intyg som skickas till en särskild handläggare. Handläggare bedömer huruvida kostnaden kan betalas av till exempel landstinget eller kommunen. lbland kan arbetsgivare och kommun hjälpas åt med denna kostnad. Det brukar avse framför allt sammanhållna rehabiliteringsperioder på särskilda rehabiliteringsenheter.