Symtom vid myastenia gravis (MG)

Symtom vid myastenia gravis (MG) kännetecknas av att muskelstyrkan avtar vid ansträngning. Besvären börjar ofta väldigt smygande så att man anpassar sig till en ökad muskulär uttröttbarhet. Man märker kanske bara att man orkar sämre och sämre.

Upprepade rörelser kan göra att kraften försvinner, även om muskelkrafterna i början var starka. Musklerna fungerar ofta bättre på morgonen och sämre på kvällen. Ibland påverkas enstaka muskler, ibland många.

Besvären varierar mycket mellan olika personer. Symtom kan även variera från dag till dag och från timme till timme hos samma person. Det påverkar att det kan vara svårt att fastställa en diagnos.

De första symtomen är vanligen dubbelseende och hängande ögonlock. Ansiktsmimiken kan påverkas så att man inte kan dra upp mungiporna, har svårt att blunda, truta med munnen och blåsa upp kinderna.​

Exempel på flera symtom

  • Svårigheter att tugga och svälja.
  • Rösten kan låta nasal och otydlig, svårt att uttala vissa konsonanter, speciellt r, s, k. 
  • Det kan vara svårt att andas.
  • Utmaningar att resa sig från liggande till sittande och att gå i trappor.
  • Tungt att hålla upp armarna för att tvätta håret, ta ned saker från hyllor högt upp och hänga tvätt.
  • Svaghet i nacken gör att man inte orkar hålla upp huvudet.
  • Nedsatt förmåga att hålla gaser, avföring och urin är ett stort socialt handikapp.

Andningen är den mest fruktade komplikationen, orkar man inte andas, är tillståndet livsfarligt och kallas ofta för en myasten kris.

Förutom ansiktet är det framförallt de stora muskelgrupperna i armar och ben som påverkas, inte så mycket små muskler i händer eller fötter, som drabbas. Infektion, stress, menstruation, graviditet, förlossning, amning samt sjukdomar och läkemedel som påverkar nerv- eller muskelmembranet kan öka MG-symtom.  

Förlopp vid MG

Sjukdomen tycks ha ett förlopp som stabiliserar sig med åren och prognosen är god för de allra flesta med rätt behandling. 

Hos äldre verkar MG komma snabbare, nästan med ett galopperande förlopp som snabbt sprider symtomen till olika muskelgrupper. Cirka 5 procent av MG-patienterna har i perioder svåra symtom som kräver sjukhusvård.

Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-05-19

Hostteknik - Tips på "huffing"!

För personer med MG kan en förkylning eller infektion ta mycket kraft. Inte minst vad gäller att orka hosta upp slem. När man har svårt för att få luft kan detta skapa ångest och panik, vilket gör att man har tendens att andas snabbt och ytligt.

Läs mer

Få svar på dina frågor om covid-19 och neurologisk sjukdom

Socialstyrelsen bedömer att personer med vissa neurologiska och neuromuskulära sjukdomar löper risk för ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i coronavirus/covid-19. Därför bjuder vi nu in till en webbsänd föreläsning tillsammans med Charlotte Dahle, neurolog och överläkare.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-04-17

Neuroordförande välkomnar Socialstyrelsens riskgrupps-identifiering

Nu har Socialstyrelsen identifierat vilka grupper som kan klassas som riskgrupper och som behöver ett särskilt skydd mot att smittas mot virussjukdomen covid 19. För Neuros medlemmar handlar det bland annat om; neuromuskulära diagnoser som ALS plus MS och Parkinson. 23 april kom även ett förtydligan

Läs mer
2020-04-09

Covid-19 och individer med neuromuskulära sjukdomar:

Neuromuskulära sjukdomar omfattar många olika diagnoser med starkt varierande funktionshinder även hos individer med samma diagnos. Det är därför svårt att ge specifika rekommendationer som är generaliserbara men följande rekommendationer är tillämpliga på många neuromuskulära sjukdomar.

Läs mer
2020-04-06

”Cytokinstormar” är problemet

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Läs mer
2020-04-02

Covid-19 - globalt initiativ för att dela information

Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.

Läs mer
2020-03-26

Internationella rekommendationer för MG/LEMS vid covid-19

Anna Rostedt Punga, professor och överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala förmedlar här internationella rekommendationer för läkemedelsbehandling för personer med MG/LEMS i samband med covid-19.

Läs mer
2020-03-17

Samlad information om coronaviruset, covid-19 - för flera diagnoser

På vårt nya diskussionsforum har vi samlat information från olika specialister om coronaviruset, covid-19. Förutom generella råd från olika myndigheter finns vägledning som gäller MS, MG, LEMS, NMD, ryggmärgsskadade, stroke och SMA. Genvägar finns i artikeln här, listan kompletteras löpande.

Läs mer
2020-03-06

Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar

Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi

Läs mer