Orsaker till myastenia gravis (MG)

Liksom vid alla andra autoimmuna sjukdomar så vet man inte orsaken till varför man får myastenia gravis (MG). Det finns en viss ärftlighet för MG, kring 4 procent.

Myastenia gravis (MG) förekommer i alla åldrar, oftast mellan 20 och 40 års ålder hos kvinnor och över 50 års ålder hos män. Ungefär två tredjedelar av patienterna är kvinnor.

Vid MG kan förändringar i brässen (tymuskörteln) påvisas i 90 procent av fallen. Av dessa 90 procent har ca 10 procent en tumör i brässen som oftast är godartad.

Någonting gör att kroppen börjar bilda antikroppar mot sig själv, mot acetylkolinreceptorer (AChR) i muskulaturen. Det skulle kunna vara virus som initierar processen. Det har diskuterats att inflammationen kanske börjar i brässen och att det bildas antikroppar mot brässens acetylkolinreceptorer som i sin tur korsreagerar mot receptorer på muskelhinnan. 

Källor: Rayomand Press, neurolog och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ritva Matell, docent i neurologi vid Karolinska Institutet

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-06-07

Pandemin har lett till ökad brist på viktigt läkemedel

Under flera år har tillgången på intravenösa immunglobuliner, Ivig, som framför allt används i behandling mot neuroimmunologiska, reumatologiska och hematologiska sjukdomar, varit bristfällig. Men i och med coronapandemin har bristen blivit värre, både i Sverige och världen.

Läs mer
2021-05-31

Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige

Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer

Därför är Sällsynta Dagen så viktig - förbundsordförande för Neuro vet

Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas i år den 28 februari, för att uppmärksamma alla som lever med en sällsynt diagnos. "Jag lever själv med en mycket sällsynt neurologisk diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård", säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro. Se videoklippet!

Läs mer
2021-01-22

Botoxskador kan ge misstanke om stroke, MG eller ALS

Det har blivit allt vanligare att använda nervgiftet botox mot rynkor. Men skönhetsbehandlingarna kan ge tillfälliga komplikationer som misstas för stroke, ALS eller MG. – Patienterna riskerar att få fel diagnos och aggressiv behandling, säger Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet till svt.

Läs mer
2020-12-22

Nytt beslut om högspecialiserad vård

Socialstyrelsen har nu beslutat att vissa neuromuskulära diagnoser (NMD) ska ingå i högspecialiserad vård som bedrivs på fyra specialistenheter, varav två är koncentrerade på barn/ungdomar.

Läs mer
2020-12-18

Neuros diagnosstödjare inom MG önskar God Jul!

Nu närmar vi oss slutet på detta märkliga år. Hoppas alla trots allt har funnit säkra lösningar för att kunna träffa sina nära och kära. Utomhus med avstånd så klart, men nu när det börjar bli kallare är det inte så lätt.

Läs mer
2020-12-18

Nästan hälften av alla med MG deltar i samma studie

Vi har sedan tidigare berättat om Susanna Brauners forskning för att vilja förstå varför sjukdomen myastenia gravis, MG, uppstår, för att kunna förbättra behandlingen och förhoppningsvis kunna förebygga sjukdomen i framtiden. Här berättar hon själv om hur långt hon kommit hittills.

Läs mer
ABC
2020-11-24

Ställa diagnos vid akut nydebuterad svaghet

Läkartidningen: Många tillstånd kan orsaka svaghet, och i vissa fall kan akut behandling vara avgörande för patientens pro­g­nos.

Läs mer